Grupp A omfattar paranoid- , schizoid- och schizotypisk störning. Paranoid personlighetsstörning  

1. Paranoid personlighetsstörning.

 kännetecknas av genomgripande misstro till andra personer, även eventuella partners och vänner. Personen är bevakande och misstänksam och håller ständigt utkik efter ledtrådar eller antydningar för att på så sätt få bekräftelse på att hens rädslor är befogade. Personen är konstant medveten om sin egen betydelse och sina mänskliga rättigheter, är överdrivet känslig för motgångar och motsånd i livet, har lätt för att känna skam och förödmjukelse och bär ständigt på avund och missunsamhet gentemot andra. Som ett resultat av detta kan personen dra sig undan från andra människor och kan ha mycket svårt att engagera sig i djupare relationer.

2. Schizoid personlighetsstörning.

Myntat av Bleuler år 1908. Termen "Schizoid" innebär en naturlig tendens att rikta uppmärksamheten inåt och bort från världen utanför. En person med schizoid personlighetsstörning är mentalt avskild och distanserad med en fallenhet för inåtvändhet och fantasier. Personen har ingen önskan om att ha sociala eller sexuella relationer, är likgiltig gentemot andra individer och sociala normer och det som är allmänt accepterat, och saknar förmågan att reagera känslomässigt; i värsta fall kan personen upplevas mycket kall och hjärtlös.

3. Schizotypisk störning.

Kännetecknas av att personen uppträder väldigt underligt gällande hens beteende och tal. Personen tänker på ett avvikande sätt som liknar sättet personer med schizofreni tänker på. De har udda övertygelser och ett magiskt tänkande som bland annat kan ta sig uttryck i att de tror att ord kan påverka världen ("prata om Djävulen och helvetet kommer dyka upp"). Personer med denna störning är oerhört misstänksamma av sig och grubblar på ett besatt sätt. De arfar också ovanliga perceptuella upplevelser. Personen är ofta rädd för sociala situationer och ser andra människor som elaka och potentiellt farliga. Detta kan leda till att hen utvecklar så kallat "ideas of reference", som är hastiga intryck av att olika objekt, personer eller situationer har en speciell betydelse för personen. Exempelvis så kan personen få intrycket av att alla på bussen pratar om hen.

Grupp B omfattar antisocial-, borderline-, teatralisk- och narcisistisk personlighetsstörning.

4. Antisocial personlighetsstörning.

Antisocial personlighetsstörning (tidigare psykopati) är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor, och karaktäresireas av en hjärtlös likgiltighet för andra personers känslor. Personen bortser från sociala regler och skyldigheter, är lättretlig och aggressiv, agerar impulsivt, saknar förmågan att känna skuld, och lär inte av sina misstag. I många fall har personen inga problem med att ha relationer och uppträder ofta otroligt charmerande. Personen förhållande är dock mycket hetsiga, turbulenta och kortlivade. Personer med denna störning har ofta ett kriminellt förflutet och / eller åker in och ut ur fängelset i perioder.

5. Borderline personlighetsstörning.

Personen saknar en grundläggande känsla för av självet, och upplever därför ofta känslor av tomhet rädslan att bli övergiven. Där finns ofta ett mönster av intensiva och men ostabila relationer, känslomässig instabilitet, utbrott av ilska och våld (speciellt som respons till kritik) och ett impulsivt beteende. Hot om självmord och självskadebeteende är vanligt förekommande, vilket medför att personer med denna störning ofta kommer i kontakt med vården.

6. Teatralisk personlighetsstörning.

Personen saknar saknar en känsla av egenvärde, och på grund av detta är de beroende av uppmärksamhet och godkännande från andra. De verkar ofta dramatisera eller "spela en roll" för att försöka lura till sig (manipluera) uppmärksamhet. De kan ta väl hand om sitt yttre och sitt fysiska framträdande och agera på ett sätt som är otroligt charmigt eller olämpligt förföriskt. Eftersom de när ett begär efter spänning och agerar på impuls eller förslag från andra, kan de utsätta sig för stor risk att råka ut för en olycka eller bli utnyttjade.

7. Narcisistisk personlighetsstörning.

Personen har en grandios (högtflygande) känsla av självhärlighet, anser sig ha rätt till olika förmåner och ett enormt behov av att bli beundrad. Personen är avundsjuk på andra och förväntar sig att andra ska vara avundsjuka på hen. Personen saknar förmågan att känna empati och utnyttjar gärna andra för att uppnå sina mål. För andra kan personen framstå som helt uppslukad av sitt eget jag, kontrollerande, intolerant, egoistisk och okänslig.

Grupp C omfattar undvikande-, beroende- och anankastisk personlighetsstörning.

8. Undvikande personlighetsstörning.

Personen är ständigt spänd för personen tror att hen är socialt oduglig, icke tilldragande eller sämre än andra. Till följd av detta är personen rädd för att bli generad, kritiserad eller nobbad. Personen undviker att träffa andra människor så länge hen inte är helt säker på att hen kommer bli omtyckt. Personen är även väldigt återhållssam i sina nära relationer, och hen undviker att ta onödiga risker.

9. Beroende personlighetsstörning.

Personen saknar självförtroende och har ett extremt behov att bli omhändertagen. Personen behöver väldigt mycket hjälp för att kunna göra vardagliga val, och vill att andra ska fatta livsavgörande val åt hen. Personen är extremt rädd för att bli övergiven och kan gå nästan hur långt som helst för att bevara och säkra relationer. Personen ser sig själv som otillräcklig och hjälplös och avsäger sig helt personligt ansvar och lägger sitt eget öde i någon annans händer.

10. Tvångsmässig (anankastisk) personlighetsstörning.

(skall icke förväxlas med Tvångsmässig personlighetsstörning OCD).

Personen är överdrivet inriktad mot detaljer, regler, listor, ordning, organisering och scheman; perfeketionism så extrem att den förhindrar att en uppgift någonsin blir klar; och en hängivenhet till arbete och produktivitet på bekostnad av relationer och fritid.