MUSKLER

1. Muskelkraft.

Genom att motionera och styrketräna regelbundet blir du starkare, mer uthållig och orkar mer.

2. Hålla handen.

I dina händer och fingrar finns många små muskler som gör att du både kan göra små, försiktiga rörelser och starka, kraftfulla rörelser. Med hjälp av fingrarna och tummen kan du få ett stadigt grepp.

3. Smidighet.

Om du håller på med idrotter som dans eller gymnastik blir dina muskler mer rörliga. Du använder 200 muskler i varje steg.

4. Glad eller sur.

Det är mycket lättare att vara glad än sur. När vi ler använder ansiktet 15 muskler. När vi ser sura ut använder vi 40 muskler.

5. Olika slags muskler.

Det finns tre olika slags muskler, eller muskulatur som det också kallas: hjärtmuskulatur, glatt muskulatur som finns i kroppens inre organ, t.ex lungorna, och skelettmuskulatur som oftast är fäst vid skelettet.

6. Muskelrörelser.

Ansiktsmusklerna öppnar och stänger munnen och ögonen och formar ditt ansiktsuttryck. Tinningsmusklen rynkar din panna. Deltamuskeln lyfter på axeln och överarmen. Stora bröstmuskeln svänger på armen. Triceps rätar ut din armbåge. Biceps böjer din armbåge. Skräddarmuskeln böjer på benet vid höften. Sätesmuskeln i rumpan och bak på den övre delen av låret rätar ut låret vid höften. Främre skenbensmuskeln vinklar foten uppåt.

7. Två och två.

Muskler jobbar i par. De kan dra men inte trycka. Paren jobbar åt motsatt håll. När den ena drar så slappnar den andra av.

8. Snabbaste muskeln.

Sen snabbaste muskeln finns i ögat - och får dig att blinka.

9. Inuti en muskel.

Skelettmuskler består av buntar av muskelfibrer. Inuti dem finns mindre muskelfibrer som kallas muskelfibriller.

10. Hur många?

Du har mer än 600 muskler i din kropp.

11. Längst och störst.

Den längsta muskeln är skräddarmuskeln i den övre delen av benet. Den största muskeln är sätesmuskeln i rumpan och övre delen av låret.

HJÄRNA

1. Skrynklig hjärna.

När din hjärna växer veckas den för att få plats i kraniet. Storhjärnan är uppdelad i två ihopkopplade halvor. Den vänstra halvan kontrollerar kroppens högra sida och den högra halvan kontrollerar kroppen vänstra sida.

2. Minnet.

Din hjärna har två olika slags minnen: korttidsminnet och långtidsminnet. I korttidsminnet kan ett namn, telefonnummer ligga kvar några minuter. Saker som du en gång lärt dig, t. ex att cykla, lagras i långtidsminnet under en lång tid.

3. Dröm sött.

Din hjärna tar det lugnt medan du sover, men den fortsätter jobba. Den ser till att ditt hjärta slår och att du fortsätter andas. När du drömmer arbetar hjärnan hårdare.

4. Kontrollrummet.

Din hjärna är ett kontrollrum som får signaler från kroppen och bestämmer vad som ska göras. När du går och springer är det hjärnan som sagt till kroppen att röra på sig. När du är hungrig säger magen till hjärnan att den är tom och att du behöver äta.

5. Hur känns det?

Hjärnan får information från nervcellerna och säger till dig vad du känner. Känselsinnet gör att du kan uppfatta föremål som varma eller kalla, mjuka eller hårda, våta eller torra.

6. Lillhjärnan.

Lillhjärnan sitter under storhjärnans bakre del, och den hjälper till med balans och kroppsrörelser.

7. Hur mycket väger den?

En vuxens hjärna väger omkring 1,3 kg.

8. Vatten.

Hela 80 % av hjärnan består av vatten.

9. Hur mycket energi?

När du är vaken alstrar din hjärna omkring 20 watt - det räcker för att tända en glödlampa.

10. Snabba signaler.

De snabbaste hjärnsignalerna färdas i ungefär 580 km / h.

NERVER

1. Ryggmärgen.

Ryggmärgen liknar en motorväg som går längs med ryggen och binder ihop hjärnan med resten av kroppen. Den här nervgruppen skyddas av ryggraden.

2. Känsliga toppar.

Vissa delar av huden, t. ex fingertopparna och läpparna, är mer känsliga än andra. På fingertopparna finns fler sinnesnervändar än på någon annan kroppsdel.

3. Bra reflexer.

En reflex är när man gör något utan att tänka efter. Det är nerverna som skickar signaler direkt till ryggmärgen utan att gå via hjärnan.

4. Krypande myror.

Om du sitter på dina ben en längre stund slutar dina nerver att fungera eftersom de blir klämda. Då känns benen stumma, vi brukar säga att de somnar. När du ställer dig upp börjar nerverna fungera igen och du får en stickande känsla; myrkrypningar.

5. Nervreflexer.

Om du rör vid en eldslåga skickas en signal till ryggmärgen och sen tillbaka till handen att den ska bort därifrån, snabbt!

6. Tre slags nerver.

Sensoriska nerver leder signaler från kroppen till hjärnan. Motoriska nerver leder signaler till musklerna. Sammanbindande nerver leder signaler mellan sensoriska och motoriska nerver.

7. Neuroner.

Nervceller kallas neuroner. De skickar och tar emot signaler från alla kroppens delar. Nerverna sitter också ihop med varandra i olika nätverk. Axonen leder signaler till andra neuroner. Mellanrummen mellan axonen kallas Ranviers noder och gör nervimpulserna snabba. Dendriter består av många grenar. De leder nervsignaler in till nervcellen.

8. Kroppens längsta nerv.

Den längsta nerven i kroppen är ischiasnerven.

9. Hur långa är de?

Om alla dina nerver satt i en enda lång rad skulle tråden bli ca 15 000 mil lång.

10. Hur snabb är den?

En nervsignal rör sig i ca en sjuhundradel av en sekund.

ÖGON

1. Ögonfärg.

Den färgade delen av ditt öga är en muskel som kallas för regnbågshinnan eller iris. Färgen beror på melanin. Mycket melanin ger bruna ögon, mindre melanin ger ljusare ögon.

2. Synnerven.

Dina ögon rör på sig hela tiden. De uppfattar en massa information som skickas till hjärnan genom synnerven. Den sitter längst bak i ögat.

3. Den svarta pupillen.

Pupillen krymper i starkt ljus, för då behöver den inte släppa in så mycket ljus. I mörker blir pupillen större för att släppa in mer ljus.

4. Naturligt skydd.

Dina ögonlock fungerar som ett skyddande hölje. De stängs snabbt om något kommer farande och ögonfransarna hindrar damm från att komma in i ögonen. Varje gång du blinkar sprids tårvätska över ögonen för att hålla dem rena och fuktiga.

5. Gråt på.

Om du är ledsen eller får skräp i ögat börjar du gråta och tårarna rinner. Tårarna kommer från tårkanaler som finns i varje ögonvrå och rengör ögonen.

6. Syn.

För at du ska kunna se måste hornhinnan och linsen längst framme på ögat bryta ljuset. Då formas en bild som skickas till näthinnan längst bak i ögat. Men bilden är uppochner. Nervcellerna i näthinnan skickar signaler till hjärnan som vänder bilden rätt.

7. Olika bilder.

Eftersom ögonen sitter på var sin sida av ditt ansikte skiljer sig deras bilder åt. Hjärnan tar de båda bilderna och lägger ihop dem för att skapa en enda bild. Det här sättet att se kallas för samsyn eller binokulärseende.

8. Blinda fläcken.

På den plats där synnerven är fäst vid ögat finns inga ljusceller, vilket ger en så kallas "blind fläck".

9. Iris.

Din iris är lika unik som dina fingeravtryck.

10. Blinkningar.

Du blinkar från varannan upp till var tionde sekund.

11. Att se i färg.

Vissa personer är färgblinda och kan inte se skillnad på vissa färger, oftast rött och grönt. Det beror på att vissa ljuskänsliga celler (s.k tappar) inte fungerar ordentligt.

ÖRON

1. Öra mot öra.

Vi har två öron för att vi lättare ska kunna avgöra varifrån ett ljud kommer. Ljuder går oftast först till det ena örat och sen till det andra. Då är det enklare för hjärnan att bestämma varifrån ljudet kommer och hur nära eller långt borta det är.

2. Bra balans.

Dina öron hjälper dig inte bara att höra, utan också att hålla balansen. De samarbetar med hjärnan, ögonen och lemmarna och talar om för dig hur du kan röra dig utan att ramla.

3. Att mäta ljud.

Ljudstyrka mäts i decibel (dB). Mycket starka ljud, med en styrka på över 100 dB (som en tryckluftsborr) kan skada din hörsel.

4. Hjälp att höra.

Personer som är hörselskadade kan använda hörapparat. En del har implantat som opereras in i innerörat. Implantatet skickar elektriska signaler till hjärnan och skapar ljud.

5. Snurra runt.

Om du snurrar runt, så snurrar också vätskan i kanalerna i dina öron runt, men det känns ändå bra eftersom din kropp och vätskan rör sig samtidigt. Men när du slutar snurra, så fortsätter vätskan snurra en stund och du blir yr.

6. Hörsel.

Det är ytterörat som fångar upp ljudvågor från omvärlden. Vågorna går genom hörselgången till mellanörat. Här träffar ljudvågorna trumhinnan och får den att vibrera och skapa ljudsignaler. Dessa signaler skickas vidare till hjärnan som känner igen dem som olika ljud.

7. Öronvax.

Öronvax är örats egen städpatrull. Det fångar damm och smuts. Vaxet blandas med döda hudceller när det långsamt rör sig mot ytterörat och städar hörselgången på vägen.

8. Vuxen mot barn.

Barn kan höra högre toner än vuxna och från åtta års ålder får man allt svårare att höra höga toner.

9. Snäckan.

Snäckan kallas också för "cochlea" som betyder snäcka på latin.

NÄSA OCH TUNGA

1. Smaskig tvätt.

När du känner doften av god mat börjar munnen producera mer saliv. Saliven mjukar upp maten så att den blir lättare att tugga. Saliven rengör även tänderna.

2. Prosit!

När du andas in luft genom näsan blir luften rengjord och uppvärmd innan den går ner i lungorna. Om du andas in något som du inte borde så blåser näsan ut det igen med en nysning.

3. Fem smaker.

Tungan kan uppfatta fem olika grundsmaker: sött, surt, salt, beskt och unami. Man kan säga att unami är smaken av protein. Umamismak är mycket vanlig i mat från Kina, Japan och andra asiatiska länder.

4. Snark, snark.

Ibland när du sover, kan inte luften röra sig fritt genom näsan och munnen. Då börjar köttiga delar av näsan och halsen att vibrera och får dig att snarka.

5. Bra med dofter.

Vissa saker luktar gott, andra luktar illa. Lukten av exempelvis sur mjölk, varnar dig för att dricka mjölken.

6. Doft och smak.

Doft och smak hör ihop. Den inre delen av näsan sitter ihop med munnen så att du kan känna doften av maten du äter. Du andas in och suger in luft högt upp i näsan för att luften ska nå dina luktceller. Luktsinner och smaksinnet skickar signaler till hjärnan för att ge information om vad du äter eller luktar på.

7. Smaker på tungan.

Längst bak känner vi smakerna sött och salt, i mitten beskt och surt och längst fram känner vi smaken av umami.

8. Saliv.

Vi tillverkar ca 1,7 liter saliv varje dag.

9. Tjejer mot killar.

Killar har oftast större näsor än tjejer, men tjejer har fler smaklökar än killar.

10. Näsjobb.

Slem (snor) och hår i näsan fångar in damm och smuts så att det inte kommer ner i lungorna.

11. Muskulös tunga.

Din starka och rörliga tunga består av åtta muskler som gör att du kan tala, tugga och svälja.

HJÄRTA OCH BLOD

1. Starkt hjärta.

Om du trycker ihop en gummiboll riktigt, riktigt hårt använder du lika mycket kraft som ditt hjärta använder för att pumpa runt blodet i din kropp.

2. Hjärtats slag.

Ditt hjärta slår omkring 80 slag i minuten när du vilar, men när du anstränger dig slår det ca 150 slag i minuten.

3. Röda kinder.

När du blir väldigt varm eller generad, kan du bli röd i ansiktet - rodna. Det beror på att blodkärlen under huden blir större och mer blod rinner till ansiktet.

4. Blodpump.

Den ena halvan av hjärtat pumpar blod till lungorna och den andra pumpar runt blod i kroppen.

5. Storlek.

Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knytnäve.

6. Vikt.

Hjärtat vägar upp till 300 gram, ungefär lika mycket som ett äpple.

7. Den största artären.

Din kropps största artär är den stora pulsådern (aortan).

8. Hur mycket blod?

Din kropp består av omkring 5,7 liter blod.

9. Hur långa är blodkärlen?

Om du lade alla din kropps blodkärl efter varandra skulle de sträcka sig 9 656 mil - ett och ett halvt varv runt jorden!

LUNGOR

1. Viktigt syre.

När du motionerar andas du snabbare för att du ska få i dig mer syre. Om dina lungor inte kan ge kroppen syre tillräckligt snabbt, börjar du snart flåsa och flämta.

2. Att gäspa.

Vi gäspar av en anledning, för att få i oss mer syre som förhoppningsvis gör oss piggare.

3. Hålla andan.

Du kan hålla andan i ungefär en minut under vatten.

4. Andning.

Du andas in och ut genom din näsa och mun. Luften åker sen ner genom luftstrupen till lungorna. Lungorna förgrenar sig till allt mindre luftrör. De minsta är små säckar som kallas alveoler. Syret går igenom dem och vidare ut i blodet.

5. Hicka.

Om du äter eller dricker lite för snabbt kan din diafragma bli spänd och du börjar att hicka.

6. Vikt.

En vuxen mans lungor väger lite mer än ett kilo.

7.  Hur mycket luft?

Hur mycket du än andas ut, så finns alltid ca en liter luft kvar i dina lungor.

8. Storlek.

Om man kunde sträcka ut lungorna helt platt skulle de vara ungefär lika stora som en tennisbana!

MAGE

1. Att svälja.

När du sväljer knuffar tungan maten bak i munnen och ner i matstrupen. Här jobbar muskler med att få ner maten, och det gör de utan att du är medveten om det.

2. Lever.

Precis ovanför magen sitter levern. Den samlar upp gifter och lagrar den näring som inte behövs för tillfället.

3. Ny hud.

Huden inuti magsäcken byts ut helt och hållet en gång varje dygn, annars skulle syran fräta sönder den.

4. Bukspottkörtel.

Bakom magen finns bukspottkörteln. Den tillverkar kemikalier som hjälper till att bryta ner fett. Den produceras också insulin som går rakt ut i blodet.

5. Två njurar.

Njurarnas viktigaste jobb är att få ut restprodukter ur kroppen genom att tillverka urin. De håller också blodet rent och håller kroppens vätskenivå i balans.

6. Matens väg.

När du svalt och maten åker ner genom strupen stängs struplocket för luftstrupen för att maten inte ska komma ner i lungorna. Inuti magsäcken löses sen maten upp innan den fortsätter genom tunntarmen. Till tjocktarmen fortsätter den mat du inte kan smälta ordentligt.

7. Hur lång tid tar det?

Att tugga maten tar mellan 5-30 sekunder. När du svalt tar det 10 sekunder för maten att nå fram till magsäcken, där den finns kvar i fyra timmar. Genom tunntarmen åker maten ut efter sex timmar och ungefär 24 timmar efter att du ätit bajsar du.

8. Det största inre organet.

Levern är kroppens största inre organ.

HUD

1. Hårstilar.

Om du har rakt eller lockigt hår beror på formen på hårsäcken. Personer med rala hårsäckar har rakt hår. Böjda hårsäckar ger lockigt hår och skruvformade ger krulligt hår.

2. Hudfärger.

Huden innehåller ett färgämne som heter melanin och i ljus hud finns det mindre melanin än i mörk.

3. Värmer dig.

Om du får vatten på huden skyddar den din insida. Om du fryser får du gåshud som bildas längst ut på hårsäckarna. Små muskler drar i håren så att de står rakt upp och håller kvar lite luft för att hålla dig varm.

4. Naglar.

Naglarna skyddar den ömtåliga hud som finns under dem. De består av döda celler som innehåller proteinet keratin.

5. Rynkig hud.

Din hud är töjbar, men när man blir äldre blir huden mindre töjbar och därför får man rynkor.

6. Under huden.

Huden består av tre lager; överhud, läderhud och underhud. Huden innehåller talgkörtlar som tillverkar fett som smörjer huden och hindrar den från att torka ut. Huden består också av porer, nerver, muskler, härsäckar, hårstrån, fett och svettkörtlar.

7. Hud som faller av.

På bara en dag tappar du ca 10 miljarder hudflagor. Det blir ungefär 2 kg hudflagor på ett år.

8. Tjocklek.

Ögonlocken är tunnast, omkring 1 mm. Fotsulorna är tjockast, omkring 3 mm.

9. Storlek.

Om man kunde sträcka ut huden från en vuxen människa skulle den täcka samma yta som en vanlig dörr!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Q1: Är du en innomhus- eller utomhusperson? A: Tråkigt svar, men faktiskt både och. Lever man här i Sverige så är det nog oftast så. Det beror liksom på väder och vind. Vore det alltid vår utan regn så skulle jag troligtvis bo utomhus dock. De...

Hur du skriver en sammanfattning av en artikel   När du skriver en sammanfattning av en text eller liknande som du läst, så är oftast syftet att du ska visa läraren att du läst och förstått.  Hur du producerar en sammanfattning:     1. L...

1. Färger existerar inte och om ett träd faller i skogen och ingen är där, så hörs det inte Låter konstigt? Absurt? Skrattretande och rent av dumt? Sanningen är att färger existerar inte där ute, utan det är strukturer i hjärnan som tolkar olika tä...

50 tricks för att plugga bättre, snabbare och med mindre stress   1. Visualisera Grejen här är att du vill omvandla teoretisk information till bilder. Om du kämpar med att förstå ett koncept, är visualisering en bra teknik att bärja med.   ...

Hur kan man komma fram till vilken som är ens lärstil? I slutändan vill du kanske anlita en konsult för råd gällande lärstilar, men så länge kan du ta ett snabbtest på http://homeworktips.about.com/od/homeworkhelp/a/lstyleqz.htm Du kan också lära ...