Smoky gray

         

Green      

       

Teal

       

Mint

       

Light gray

         

White

       

 

 

VAD ÄR SOCIALPSYKOLOGI?

--> En människas beteende bestäms inte bara av hennes unika psyke utan också av hennes förhållande till andra människor. Inom socialpsykologin studerar man samspelet mellan individen och de olika grupper vi ingår i. Här är några exempel på vad socialpsykologin studerar:

• Vad som ligger bakom ett hastigt uppblossande mode - val av kläder, skor, resmål etc
• Hur ett könsrollsbeteende utformas
• varför mobbing förekommer och vad man kan göra åt det
• hur man bemöter konflikter mellan grupper
• vem som blir ledare i en arbetsgrupp
• hur kommunikationen i en grupp kan förbättras
• hur man påverkar varandra i gruppen
• hur gruppens regler uppkommer och förändras

 

Människan - den sociala varelsen

Vi människor är beroende av andra. Vi har behov av gemenskap. Detta är något av det mest *fundamentala i våra liv. Först under påverkan av mänsklig miljö blir vi det vi menar med "människor". Medan djurens beteende i hög grad är biologiskt betingat, bestäms människans dessutom i stor utsträckning av sociala faktorer. Människan är en social varelse.

Genom den sociala miljön ärver vi bland annat språk, seder, teknik, kunskap, konst, tänkande. Det vi ärver kan vi sen föra vidare.

Människan går från att vara en liten bebis vars liv domineras av biologiska faktorer till att bli en människa vars liv påverkas av andra människor, miljö med mera.

- Hur hälsar du på dina kompisar, och på dina äldre släktingar? Hälsar du på olika sätt i olika situationer?

 

GRUPPER

--> Grupperna omkring oss ser ut på olika sätt och har olika funktioner. Ett arbetslag, en turistgrupp, ett idrottslag, en miljögrupp och en kompisgrupp skiljer sig åt på flera sätt, men har även en hel del gemensamt. Varje individ ingår i olika grupper, vilka har olika betydelse för individerna.

 

Primär- och sekundärgrupper

Primärgruppen karakteriseras av intimt personliga relationer, känslomässiga engagemang, täta kontakter och hög grad av identifikation. En sån grupp har stor betydelse för dess medlemmar. Idéer, moralregler, beteenden mm överförs lätt i en primärgrupp.

I sekundärgruppen är samhörigheten inte så utpräglad, kontakterna är mer opersonliga och mindre känslobetonade. Medrabetare på jobbet eller ens grannar är exempel på såna grupper.

 

Medlemsgrupper och referensgrupper

Vi är alla medlemmar i flera grupper: familjen, gänget, fackföreningen, nationen, arbetslaget.

De grupper vi tillhör kallas för medlemsgrupper.

Referensgrupper är de grupper en person jämför sig med eller vilkas synsätt på tillvaron han eller hon tar efter. Det gäller även grupper man vill bli accepterad av eller identifierar sig med. Ofta sammanfaller medlems- och referensgrupper, t.ex när individen identifierar sig med sin familjs tankesätt.

- Vilka olika typer av idoler eller förebilder har du? Varför är just dessa dina idoler / förebilder? Hur använder du dig av dina förebilder?

 

Grupp och social identitet

Människan har lätt att favorisera den grupp hon själv tillhör. Begreppet ingrupp står för den dominerande gruppen och utgruppen blir då den avvikande. Utgruppen behöver inte nödvändigtvis bli betraktad negativt, men blir det ofta. I det svenska samhället har exempelvis samerna som grupp under historiens lopp tillhört utgruppen. Sådana mekanismer är tydliga även idag. Varför skulle det annars  visa sig vara så svårt för personer med invandrarbakgrund att komma in på arbetsmarknaden (tråkigt men sant)?

Andra som också, tyvärr, hamnat i utgrupper är personer med vissa funktionshinder liksom människor med psykiska problem. De slutna anstalterna och sinnessjukhusen där personer satt inlåsta under hela sin livstid finns inte längre kvar. Men än idag har dessa människor det kämpigt med att få full delaktighet i samhället, exempelvis tillgång till arbete.

Det har gjorts experiment där man delat in personer som inte känner varandra innan i två grupper. När man sen undersäkt hur grupperna ställer sig till varandra så har de, trots att de inte ens känner varandra, favoriserat sin egen grupp.

 

Marginalgrupper

Att ingå i en marginalgrupp innebär att man står mitt emellan två grupper utan att riktigt tillhöra någon av dem. Exempel på marginalgrupper kan vara: arbetslösa, hemlösa, adopterade, personer med fysiska eller psykiska funktionshinder.

Är du med i någon marginalgrupp?

 

Psykologiska massor

Det är inte alltid det handlar om organiserade grupper, utan ibland är det människor med ett gemensamt mål som känner närhet endast under en kort tid. Man talar då om tillfälliga samlingar eller massor. Exempelvis: en kö i mataffären eller folk som väntar på ett tåg.

Ett specialfall av den tillfälliga samlingen är den psykologiska massan.

Även en löst sammanfogad grupp kan i vissa situationer svetsas samman och känna kontakt och samhörighet. Detta förekommer främst i starkt känsloladdade situationer, t.ex vid en varuhusbrand, ett politiskt möte, ett religiöst högtidsfirande eller vid naturkatastrofer.

 

ROLLER

Alla har vi olika roller i livet, så som: barn, förälder, kollega med mera

 

Förväntade beteenden

En vanlig definition när det gäller roller är "färväntade beteenden", dvs det beteende som förväntas av en individ i en given situation.

Vi uppträder dagligen i våra olika roller som kompisar, kollegor, konsumenter, syskon osv. För det mesta reflekterar vi inte ens över hur vårt beteende ändras beroende på vem / vilka vi är med.

Under hela livet förekommer rillonlärning, men den är som mest utpräglad och viktig under barndomen. Osäkerhet i en viss roll leder ofta till överdrivet rollbeteende.

 

Rollförändringar

Vissa av våra roller blie mer centrala än andra därför att de bidrar till att tillfredsställa viktiga behov. Andra roller är mer *perifera och mindre betydande. Ett exempel på en centra roll är yrkesrollen, och ett exempel på en perifer roll är rollen som kund i en affär.

Det kommer ibland tillfällen då man vill eller tvingas ompröva en central roll. Man utvecklar t.ex nya idéer om vad exempelvis rollen som yreksarbetare innebär och eftersträvar då kanske att få mer att säga till om som anställd.

 

Rollkonflikter

Genom att vi ofta byter roller hamnar vi ibland i situationer där vi upplever motstridiga färväntningar, rollkonflikter.

Konflikt mellan olika förväntningar på rollen. Arbetsledare möter ofta dessa motstridiga förväntningar, där exempelvis några anställda anser att chefen bör vara mer på golvet och med sina anställda medan andra anställda förväntar sig det motsatta. Är då arbetsledaren osäker i sin roll kan man försöka tillfredsställa allas behov vilket leder till ytterligare konflikter och förvirring.

Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på den. Om ett affärsbiträde tror att en kund vill att hon hela tiden ska finnas till hands och visa, medan kunden i själva verket vill gå och titta för sig själv, uppstår en rollkonflikt.

Konflikt mellan två eller flera av ens roller. På arbetet förväntas att man ska arbeta övertid, men man har lovat att köra sin mamma till sjukhuset. Då uppstår en konflikt mellan familjerollen och yrkesrollen.

Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem. Ibland ställer vi orimliga krav på oss själva. När vi inte kan leva upp till dessa uppstår en konflikt mellan viljan och förmågan.

- Hur kan man lösa ovanstående konflikter?

 

Könsroller

Vi har flera stereotypa uppfattningar om vad som är typiskt manligt och typiskt kvinnligt. En del av det som är vår könsroll är inlärt och hör samman med den kultur vi lever i. Men en hel del bestäms också av vår genusuppsättning och den hormonpåverkan som sker i hjärnan.

Finns det ett särskilt könsrollsspråk?

 

LEDARSKAP

Olika slag av ledarskap

Den auktoritära ledaren bestämmer allt. Han ger order steg för steg och tar hela ansvaret för arbetet. Normerna för gruppens gemenskap och arbete är stränga och snäva. Brott mot reglerna bestraffas och lydnad belönas. Kritiken av arbetsprestationerna är ofta negativ och personlig. Den auktoritära ledaren står över gruppen, som inbördes oftast är splittrad.

Vissa anställda unde en auktoritär ledare visar stark lydnad mot ledaren, andra tyst opposition. Man skvallrar på varandra och konkurrerar. Arbetet bedrivs effektivt så länge ledaren finns närvarande men på bekostnad av bland annat kreativitet och samarbete.

Den demokratiske ledaren diskuterar tillsammans med gruppen för att finna gemensamma mål för arbetet. Arbetsmöjligheterna är vida i denna grupp och arbetet bygger framför allt på samverkan mellan individerna. Ledarens kritik är sån att gruppen uppfattar den som hjälp.

Man trivs i den demokratiska gruppen. Gruppmedlemmarna bistår varandra, samtalar mycket och samarbetar. Denna grupp är effektiv även när ledaren är frånvarande. Arbetet har hög kvalitet.

Låt-gå-ledaren utövar ett passivt ledarskap. Han håller sig utanför gruppen och lämnar endast upplysningar när sådana speciellt önskas. Samvaron regleras inte av några regler utan det råder fullständig frihet. Ledaren deltar inte på något sätt i arbetet och kommenterar det inte heller. Det uppstår många konflikter och mycket lite arbete utförs i gruppen.

- Vad har du för erfarenheter av ledare som liknar ovan nämnda exempel? Vilken typ av ledare tror du fungerar bäst?

   

STATUS

Vår position i gruppen

I varje grupp vi ingår i intar varje individ en särskild position eller ställning, han eller hon har en viss status. En person som är ledare i en grupp kan vara underordnad i en annan. Som anställd på vår arbetsplats har vi en status, som förälder en annan, som vän en tredje.

Det är oftast många olika orsaker som ligger bakom den status man tilldelas. Social bakgrund, ekonomiska förhållanden, personlighet, intellektuell förmåga, ledaregenskaper, språkliga färdigheter mm har stor betydelse.

 

Status och identitet

Status står för social ställning. Ett sätt att öka sin sociala prestige är att framhålla rollens yttre kännetecken, de så kallade statussymbolerna. Statussymboler kan utgöras av ägodelar, uttryck, attityder och beteenden.

En person med låg status får svårt att påverka gruppen även om hans idéer är mycket bra. Däremot betraktar gruppen lättare ett förslag från personer med hög status som positivt. Det finns en tendens till att övervärdera högstatuspersoner och undervärdera lågstatuspersoner.

Förhållandet till gruppen har stor betydelse för personens uppfattning om sig själv, sin identitet.

- Vilka statussymboler förekommer i dina kretsar?

 

NORMER

Hur vi bör bete oss

Gruppnormer är gemensamma förväntningar om gruppmedlemmarnas beteende och visar hur man bör bete sig.

Normerna kan vara nedskrivna i form av lagar eller oskrivna i form av seder, vanor och traditioner. De är antingen knutna till en viss situation eller till en bestämd grupp och samspelet inom denna.Normer uttrycker inte vad som är rätt eller fel i objektiv mening utan är endast en form av värdering.

 

Normkonflikter

Många gånger krockar normer med varandra. I en familj hjälper och bistår man varandra, men i makens / makans familj anses det att man får klara sig själv. Man kan ha växt upp med föräldrar som exempelvis tycker att man ska bli läkare, och så väljer man istället att bli musiker.

Kraftiga normkonflikter kan leda till att man inte orkar med sin nya situation. Ibland kan det bli brytningar inom familjer då barnen vill gå nya vägar och föräldrarna inte kan acceptera det.

De som flyttar till Sverige från ett annat land kan ibland uppleva svåra normkonflikter. Synen på kvinnor och mäns roller kan vara en annan i det gamla landet.

- Om du tvingades flytta till ett annat land, vad vore svårast för dig att ändra?

 

PÅVERKAN

--> Varje sekund påverkas vi av alla intryck som når oss och vi påverkar även andra vare sig vi vill de eller inte. Påverkan är en ständigt pågående process hos varje människa.

Uppfostran påverkar oss oerhört mycket. Påverkan sker vanligen från många olika håll och därför uppkommer unika reaktionsmönster. Ofta uppstår ett beteende genom långvarig påverkan, men ibland är ett enda tillfälle tillräckligt.

Från början kommer påverkan utifrån i form av förväntningar. Man får höra att man "går i sin fars fotspår", att man är helt värdelös, att man är bra på fotboll eller att man är duktig på att teckna. Den som alltid får höra att han är "duktig" känner krav på sig att uppfylla förväntningarna och gör dem till sina egna. I och med detta börjar han agera så att sannolikheten ökar för att förväntningarna ska slå in.

På samma sätt kan förväntningarna få en person att sänka prestationsnivån eller undvika vissa områden. Har man fått höra att man saknar läshuvud ser man sig snart som ointelligent och dum. Detta leder till en tendens att inte satsa på skolan "eftersom det i alla fall inte är nån idé".

 

Milgrams experiment

Milgram utförde ett experiment där en person skulle ställa frågor till en som satt i ett annat rum. Om personen svarade fel skulle personen ge den svarande en elektrisk stöt. För varje gång personen svarade fel skulle personen öka kraften i den elektriska stöten. Om detta fick personen order från en läkare. Personen lydde order och gav till och med den svarande dödliga doser elektricitet. Både läkaren och personen som "fick elektriska stötar" var skådespelare i detta experiment.

Milgrams undersökning visar att vuxna människor är extremt beredvilliga att gå nästan hur långt som helst på en överodnads befallning. Förklaringarna är många, bland annat:

• Plikttrogenhet
• Man går upp i experimentets rent tekniska aspekter
• Man betraktar sig inte som ansvarig för sina handlingar: "jag gjorde bara som jag blev tillsagd"

 

Reklam

I reklam förekommer medvetna försök att påverka oss. I reklam förekommer ofta följande metoder:

Att använda sig av auktoriteter; kändisar och experter.

Att framställa produkten tilltalande och med status.

Att anspela på normer och värden som utmärker den grupp man vänder sig till.

Att bygga upp ideal som fräschet, ungdomlighet, skönhet eller sexuella förväntningar.

Att använda sig av myter och fördomar.

Att utnyttja behov och känslor.

Att utnyttja traditioner, nostalgi och nationalitetskänslor.

Att överraska.

Att ge till synes objektiv information eller övertyga genom argument.

https://www.youtube.com/watch?v=vQqpcdxJx-k

 

MODE

Mode är ett gemensamt beteendemönster i en grupp vid en viss tidpunkt. Det kan gälla kläder, prylar, fritidssysselsättningar, språk och mycket annat. Modet blir en gemensam referensram för vad som anses eftertraktansvärt, snyggt och passande.

Att följa modet innebär att man markerar sin grupptillhörighet, att man är lik den grupp man vill tillhöra.

 

Indoktrinering och hjärntvätt

I varje samhälle förekommer det en indoktrinering av individerna, dvs en mycket långvarig och ihärdig påverkan bland annat genom media, böcker, skolan och de grupper man tillhör.

Hjärntvätt är ett fenomen som kännetecknas av att man helt ändrar ståndpunkt t.ex politiskt eller religiöst. Detta brukar föregås av intensiv påverkan under speciella former.

 

Socialisation

De flesta normer upptas genom den så kallade socialisationsprocessen. Barnet identifierar sig med och imiterar föräldrarna och andra vuxna.

I varje samhälle och grupp utövas social kontroll. Gruppen förväntar sig att dess medlemmar följer de gemensamma normerna.

 

Grupptryck

Inför gruppens tryck kan individen handla på olika sätt. Förutom att anpassa sig efter gruppen kan individen:

• försöka påverka gruppen i annan riktning
• avvika från gruppen just i denna fråga eller i detta avseende
• söka sig bort från gruppen

Styrkan på gruppens tryck beror på olika faktorer, t.ex hur allvarlig man bedömer att avvikelsen är, hur stark gruppens sammanhållning är och gruppens storlek. Grupptrycket beror också på faktorer som ligger i samspelet mellan grupp och individ, t.ex individens status i gruppen, hur omfattande kommunikationen är inom gruppen och förväntningar på individen.

Individens upplevelser av och reaktioner på trycket är beroende av t.ex gruppens betydelse för individen, personlighetsfaktorer som kunskaper, självständighet och självsäkerhet, liksom individens erfarenheter av tidigare val.

 

ATTITYDER

 

Attitydens delar

Attityd kan definieras som "känslomässig inställning". Vi har attityder gentemot praktiskt taget allt i vår omgivning: människor, grupper och sociala skeenden. Vi har positiva eller negativa attityder till samarbete, socialbidrag, kollektivtrafik, veckotidningar, opera etc. Attityden innehåller tre element: kunskaper, känslor, handlingskraft.

 

Attitydförändring

Man möter ofta attityder som man vill förändra, bland annat därför att de hindrar en positiv utveckling. Många gånger är det svårt att förändra attityder, allra mest om de är viktiga eller har fastnat djupt.

Attitydernas känslomässiga förankring medför att information som talar emot attityden upplevs hotande. Det är då vanligt att man antingen blundar för ny information eller *förvanskar den så att den stämmer med attityden.

En annan viktig faktor för attitydförändring är den inställning man har till källan. Vi tror hellre på vad vår läkare säger än kompisen som inte är läkare.

 

FÖRDOMAR

--> Förutfattade och starkt känsloladdade attityder som grundar sig på otillräcklig och felaktig information kallas fördomar. Vi har alla såna fördomar, positiva eller negativa.

 

Varför är människor fördomsfulla?

Man kan peka på flera orsaker, både personlighetsmässiga och gruppsykologiska.

Det finns något som heter generaliserad fördomsfullhet. Detta innebär t.ex att om en person har fördomar mot en viss grupp, är det inte ovanligt att han eller hon även är negativt inställd till andra utgrupper.

Fördomar byggs upp kring generaliseringar och stereotypa uppfattningar. "De är..." säger man och låter uttalandet stå för alla i en viss grupp oavsett individuella särdrag. Inställningen kan vara inlärd från exempelvis föräldrar, tidningsartiklar eller ha uppstått ur enstaka kontakter med personer ur den specifika gruppen. Ofta förstärks uppfattningen genom så kallad selektiv perception. Allt i tidningar, skvaller eller snabba intryck som kan tolkas i överensstämmelse med fördomen tas som intäkt för dess riktighet. Information som inte överensstämmer med fördomen förbises ofta. Fakta som klart visar det felaktiga i fördomen förnekas och förringas.

Bakom fördomarna ligger okunnighet, men också oförmåga att se sammanhang.

    

Att få vara olika

En grupp består av individer. Det är blandningen av personligheter, förmågor och kunskaper som formar gruppen och som leder till förändring. I en grupp där olikheter för mötas och brytas, där sker oftare en dynamisk utveckling.

Vi är alla olika, och att se fördelarna med olikheter och att kunna ta tillvara på dessa är det som kallas för mångfald. Rätten till olikhet är viktig - att få vara olika.

  

  

*Fundamental = grundläggande, väsentlig, elementär, primär, central, viktig

*Perifer = yttre, i utkanten, i omkretsen, periferisk; oväsentlig, marginell, sekundär

*Förvanska = förvrida, förvränga, snedvrida, deformera, vanställa, förändra till det sämre, försämra, fördärva, förfalska