Alla inlägg den 15 augusti 2014

Av fearanddream - 15 augusti 2014 21:56

                   

Av fearanddream - 15 augusti 2014 10:45

    

MÄNNISKOR ÄR OLIKA

--> Inom olikheternas psykologi, eller differentiell psykologi, studerar man på vilka sätt människor skiljer sig från varandra, vad som är orsaken till dessa skillnader, hur skillnaderna påvrekas av miljön etc. Denna del av psykologin studerar:

  1. Intraindividuella skillnader, dvs hur samma individ har olika egenskaper och hur egenskaperna varierar med situationen och tiden.
  2. Interindividuella skillnader, dvs skillnadern mellan olika individer i olika avseenden.
  3. Intergruppskillnader, dvs skillnader mellan grupper, t.ex män och kvinnor eller socialgrupper.

       

Varje människa är unik

Varje människa ingår som en del i ett mänskligt kollektiv. Alla människor har mycket gemensamt. Men samtidigt är varje människa unik. Den allmäna psykologin hjälper oss att förutsäga människans beteenden, men den ger oss inte tillräcklig kunskap om hur den enskilda individen upplever och beter sig i varje enskild situation.

 

 

Vi formas av arv och miljö

Vid befruktningen överförs det genetiska arvet till barnet. Moderns och faderns vardera 23 kromosomer kan kombineras på åtta miljoner sätt. Redan efter några generationer ökar kombinationsmöjligheterna till svindlande tal. Individens arv är unikt.

Varje människa utvecklas under speciella förhållanden. Vi växer upp i olika sociala och fysiska miljöer. Vi möter olika situationer, gör skilda erfarenheter. Varje individ nås av en särpräglad miljöstimulans. Individens miljö är därför unik.

Människan är ett resultat av arv och miljö, ett unikt resultat. Det är viktigt att ha förståelse för människans individuella olikheter.

Det är nödvändigt att inse att vi uppfattar omvärlden olika. Vi står ständigt i samspel med varandra, och den påverkan som sker i denna process lämnar sina spår.


         

VARFÖR EN DIFFERENTIELL PSYKOLOGI?

--> När vi möter en människa möter vi henne som individ. Vi har ett enormt behov av att förstå andra och bli förstådd av andra som individ och inte bara som ett medelvärde eller som medlem i nån grupp. Det finns också andra viktiga anledningar till den differentiella psykologins utveckling.


       

Urval och anlagsprövning

I många sammanhang anses det viktigt att ha "rätt person på rätt plats." Inom arbetslivet vill man finna personer som är lämpade för just det yrket. I vissa yrken är det nödvändigt att man uppfyller vissa minimikrav, t.ex att ha fullgod syn eller god pedagogisk förmåga.

Man kan göra s.k anlagsundersökningar där personen får genomgå intervjuer och tester. Detta kan exempelvis gälla vilket yrke personen skulle passa för. Undersökningarna ökar sannolikheten för att man ska kunna ringa in områden som passar personen. Anlagsprövningar, intresseundersökningar mm ger ofta mycket bra möjligheter till passande yrkesval.
 

   

Annpassning av miljö och krav

Istället för att skapa standardutrustningar har man upptäckt nödvändigheten av individuell anpassning, t.ex när det gäller arbetshöjd och arbetshastighet. Man kan också utveckla hjälpmedel för att anpassa teoretisk och praktisk undervisning till individen och sätta in individuellt utformade stödåtgärder.
  

Ska individen anpassa sig efter bädden eller bädden efter individen? I en grekisk myt berättas om en rövare vid namn Prokrustes. Han lade de vägfarande som kom i hans våld i en säng, och tänjde ut de alltför korta och högg av benen på de alltför långa. Härav uttrycket "prokrustesbädd" om en form som man med våld vill inpassa någon i.


    

Psykologiska undersökningsmetoder

Introspektion. När vi själva iakttar och redogör för våra tankar och känslor.

Experiment. Denna metod ger bättre möjligheter att förstå verkligheten. Det klassiska experimentet kräver att man har kontroll över allt som kan inverka på det man undersöker.

Observation. Denna typ av observation sker med en bestämd målsättning och efter utarbetade metoder, och är en mer subjektiv metod än experiment.

Andras bedömning. Vi kan läsa andras bedömningar i patientjournaler eller få veta chefen uppfattning om vår arbetsförmåga. Detta är dock väldigt subjektivt.

Intevju. Det styrda samtalet, intervjun, kan vara ett värdefullt sätt att nå djup och omfattande kunskap om människor.

Enkät. I motsats till intervjun är enkäten, eller frågeformuläret, en billig metod när man ska undersöka stora grupper.

Självskattningsformulär. Denna metod är numera mycket vanlig, såväl i psykologisk utredning som behandling.

Test. Testet är något av ett stickprov med vars hjälp man försöker få en uppfattning om olika sidor av en individs prestationsförmåga och anlag.


   

INTELLIGENSEN

--> Den mänskliga hjärnan har beskrivits som universums mest komplicerade system. Fortfarande vet vi endast lite om hur vår hjärna fungerar, men kunskaperna växer snabbt. Människan brukar beskrivas som en intelligent varelse.


    

Vad är intelligens?

Vi vet att vissa människor lär effektivare, minns bättre och har lättare att dra nytta av sina erfarenheter. De tycks organisera minnesmaterialet effektivare och tänka i banor som är effektivare. Förutsättningarna kan skilja sig från början - genom det biologiska arvet. Men också olika miljöfaktorer kan spela in och medverka till utvecklingen av dessa förmågor. Det råder ett samspel mellan arv och miljö, men förhållandet dem emellan kan och brukar diskuteras.

Så vad är då intelligens? Är det helt enkelt det man mäter med intelligenstest eller har man lyckats fånga upp en mycket sammansatt egenskap under detta namn? Är intelligens något man "bara har" eller kan man påverka intelligensen?

Handlar det om logiskt tänkande? Problemlösningsförmåga? Eller något annat?


    

Intelligensfaktorer

Här följer några exempel på testuppgifter för de vanligaste intelligensfaktorerna:

a. Språklig förmåga. Förmågan att förstå ord och språkliga uttryck, uppfatta meningen i verbalt material.


b. Ordflöde eller språklig rörlighet. Lätthet att finna ord.


c. Numerisk förmåga. Förmågan att snabbt och säkert handskas med enkla räknesätt, med tal och siffror.


d. Spatial förmåga. Förmågan att uppfatta former och rumsliga dimensioner och ställa dem i relation till varandra.


e. Logisk-analytisk förmåga. Förmågan att utföra logiska analyser, finna och tillämpa regler samt dra korrekta slutsatser.


f. Minne / perceptuell förmåga. Minnet testas exempelvis genom att man får se en bildserie under en viss tid. När bildserien inte längre visas skall man försöka minnas den. Preceptuell snabbhet innebär förmågan att snabbt och korrekt uppfatta detaljer, likheter och skillnader i former.


    

ARV OCH MILJÖ

--> Det genetiska arvet bestämmer egenskaper som ögonfärg och fingrarnas längd. Miljöfaktorer påverkar t.ex lungvolym och muskelkapacitet.




Tidig påverkan.

Omedelbart efter befruktningen börjar miljön sin påverkan. Undersökningar har visat att fosterutvecklingen påverkas negativt av bland annat brist på protein.

Efter födseln fortsätter miljön sin påverkan hela livet igenom. Generellt kan sägas att för de psykiska egenskaperna spelar miljöfaktorerna större roll under de tidiga åren.

Tillväxten av förbindelser mellan nervcellerna och hjärnan hos människan hänger samman med den stimulering som sker. Beroende på vad man möter, gör och intresserar sig för sker tillväxten på olika sätt i skilda områden av hjärnan.


 

ATT BEDÖMA ANDRA

--> Våra rutinmässiga beskrivningar av människor är ofta mycket onyanserade. Vi delar t.ex ofta in människor i två kategorier: antingen är de vänliga eller ovänliga. Varje bedömning av andra människor bör utgå från några grundläggande principer:

  • Alla människor är produkter av arv och milj
  • Alla människor är unika
  • Personligheten är föränderlig
  • En bedömning påverkas alltid av bedömarens personlighet

 

Felkällor vid bedömning

Förhandsinställning. Om någon berättar för dig att en viss person är oerhört pessimistisk, så kommer detta påverka din egen bedömning av personen. Du kommer då lättare att lägga märke till sånt som stödjer förhanduppfattningen.

Yttre tecken. Människor tilldelas ofta egenskaper utifrån sin klädsel, sitt utseende mm.

Haloeffekten. Om en person ser snäll ut tilldelar vi gärna denne egenskapen "vänlighet".

Otillräcklig information. Man får kanske höra av en vän att dennes partner varit otrogen. Du gör då bedömningen att vännens partner är ett svin. Sanningen kanske dock är den att partnern de facto INTE ens har varit otrogen.

Egen normaluppfattning. Beteenden tolkas mot bakgrund av vad vi själva upplever som normalt.













 








 









 

Presentation


On board!

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards