--> Krisen är ett vanligt inslag i livet. Krisen inrymmer många positiva möjligheter till utveckling. Ordet kris kommer från det grekiska krisis och betyder avgörande vändning, plötslig förändring, ödesdiger rubbning.

 

Situationsbundna kriser

Situationsbundna eller traumatiska lriser bygger på något som inträffat. Ofta gör man en indelning i följande slag:

• Självständighetsförlust, som inträffar t.ex när man hamnar i något slag av institutionsvård eller beroende av andra. En person med ett funktionshinder kan uppleva liknande begränsningar inom många områden i livet.
• Reproduktiva problem, dvs problem som rör förmågan att få barn, tex missfall, abort och sterilitet.
• Relationsproblem, dvs problem i förhållandet till andra, t.ex sånt som skilsmässa eller samarbetssvårigheter.
• Social skam, t.ex att misslyckas i sitt arbere eller att dömas för något brott.
• Strukturella förändringar i samhället, t.ex befolkningsomflyttningar, förändringar i familjesammansättningen eller arbetslöshet.
• Yttre katastrofer. Oförberedda och plötsliga händelser som på kort tid förändrar en människas eller en grupps hela livssituation, t.ex eldsvådor, trafikolyckor eller krig.

Om en traumatisk situation sammanfaller med en känslig period ökar risken för kriser.

I dagens medievärld konfronteras vi ofta med krisartade händelser av olika slag. Det som händer andra och långt bort kan vi följa i våra vardagsrum. Ibland drabbas någon man känner eller kanske en själv.

Det finns många likartade reaktionsmönster hos människan. Ändå är varje sätt att hantera kriser personligt. Några gemensamma drag kan ändå vara viktiga att uppmärksamma:

• När något omskakande händer är det viktigt att de grundläggande behoven av mat, värme och trygghet tillgodoses.
• Ovisshet försvårar. Behovet av information är stort. Man vill veta vad som hänt och vad som ska hända.
• Man behöver få struktur i tillvaron och möta människor som står en nära. Man har ofta behov av att ventilera sina känslor och att försöka förstå situationen genom att prata om den, ofta och om och om igen.
• Känslor av vanmakt och skuld är vanliga.

 

Olika synsätt på kriser

I den PTSD-orienterade krisuppfattningen (PTSD = Post Traumatic Stress Disorder, Posttraumatiskt stressyndrom), ses krisen som ett resultat av ett akut trauma som drabbat personen utifrån, t.ex en bilolycka, våldtäkt, överfall eller arbetsrelaterad olycka.

I den katarsisorienterade sorg- och krisuppfattningen framhålls att sorg och kris är så allvarliga händelser i individens liv att det måste till en psykodonamisk avreagering, befrielse av känslorna genom att dessa tillåts få utlopp

I den psykodonamiskt orienterade krisuppfattningen betonas betydelsen av samspelet mellan den akuta krisreaktionen och personens tidigare barndomsupplevelser.

I den existentiella krisuppfattningen läggs tonvikten på att det förekommer kriser i allt som har med liv att göra. Kris är en störning som inträffar i det normala livet.

 

Krisstadier

1.  Chockfasen. Individen håller det som hänt med alla krafter ifrån sig. Reaktionerna kan växla mellan apati, panik, gråt och skratt. Insikten om vad som hänt kommer först gradvis. Man har nedsatt mottaglighet för meningsfull information.
2. Reaktionsfasen. När den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig börjar hon ta in det som hänt och förstå hur det påverkar framtiden. Det är vanligt med ångest, mardrömmar, gråtattacker och olika kroppsliga symtom. Det är under denna fas vanligt med flykt till alkohol, droger och tabletter, eller till arbete eller overkliga drömmar. Det är viktigt att arbeta sig igenom all den smärta som denna fas innehåller.
3. Reparationsfasen. Individen försöker nu anpassa sig efter förhållandena som de blivit efter katastrofen. Både förnufts- och känslomässigt förstår hon nu vad som hänt och kan flytta tankarna från det förgångna till nuet. Under den här fasen börjar många känna ny styrka.
4. Nyorienteringsfasen. Man lämnar nu krisen bakom sig. Händelserna finns kvar, men hindrar inte längre individen från att fortsätta sitt liv.

 

Vad man kan göra för att må bättre

• Prata om hur man känner. För många är det viktigt att få sätta ord på det som hänt och de svåra känslor det inneburit. Då är det viktigt att hitta någon man litar på och som kan lyssna. Det kan kännas smärtsamt att berätta om det som hänt, men efteråt kommer oftast en känsla av lättnad. Ju fler gånger man får berätta om det som hänt ju närmare kommer man den punkt där händelsen blir en del av en själv och något som man kan leva med.
• Hitta det som ger lugn och kraft. Enkla saker som till exempel promenader kan kännas svårt att motivera sig till, men kan bidra till att man så småningom mår bättre. Det är bra att försöka hitta situationer när man mår bra och tillåta sig själv att vara kvar där under en tid. Att spela eller lyssna på musik och att måla kan vara andra sätt att må bättre. Många finner ro i att vara ute i naturen. Alla har olika sätt att må bra, och det är bra om man kan hitta sitt eget sätt att må bättre. Många gånger gäller det att ha tålamod med sig själv.
• Söka hjälp om det behövs. Många gånger kan man klara sig med hjälp av sin familj eller vänner men om man känner att det inte räcker kan det vara bra att söka vård. Oftast har vårdcentralen ansvaret för krisbehandling och på många vårdcentraler finns psykologer eller kuratorer man kan få träffa för samtal.

http://www.dn.se/insidan/vi-behover-ovning-for-att-ta-oss-igenom-kriser/

  

  

                     

 

1. Springa genom, kasta, kriga med höstlöv.

2. Springa ut på plan, mitt i en pågående fotbollsmatch, och kasta lite höstlöv på spelarna.

3. Starta ett politiskt parti med ett höstlöv som logga.

4. Bjuda hem kompisar på chiliafton, där de blir bjudna på en tillsynes helt vanlig, höstig köttgryta. Men den innehållaer 755 stycken chilifrukter. Vav överraskade de ska bli!

 

5. Sova.

6. Gömma sig inuti en jättestor pumpa.

7. Tillverka olika kort med diverse hotelser nerskrivna och skicka till random personer.

8. Dricka varm choklad.

 

9. Lära kompisarna att dansa som en riktig strippa.

10. Kasta föremål på folk genom fönstret.

11. Äta jättemycket äppelpaj med vaniljsås.

12. Rita med bläck på alla väggar hemma.

 

13. Spendera tid med familjen (så du själv slipper laga mat).

14. Tillbe Satan.

15. Kidnappa en random okänd människa på stan och låsa in denne i bakluckan.

16. Kasta pumpor på bilar.

 

17. Spöka för folk.

18. Samla asmånga kottar och fylla ett helt rum med.

19. Dekorera din mantel med höstlöv.

20. Frivilligarbeta på ett soppkök (bara för att äta upp all soppa själv).

 

21. Slänga tårtor i folks ansikten.

22. Gå till biblioteket och välta hyllor.

23. Läsa läskiga spökhistorier för barn.

24. Gå på en fotbollsmatch pch stjäla spelarnas vattenflaskor.

 

25. Bli känd konstnär.

26. Rosta döda flugor i ugnen.

27. Tvinga någon att göra paj åt en.

28. Bygga en labyrint.

 

29. Testa att flyga med en kvast.

30. Göra godis.

31. Skriva ett brev till sig själv om hur mycket bättre än alla andra man är.

32. Äta popcorn inför andra utan att bjuda.

 

33. Äta glass.

34. Sy ett jättestort svart lapptäcke.

35. Anordna en höstfest för en själv.

36. Skriva en erotisk novell där man själv spelar huvudrollen.

 

37. Skvallra på folk.

38. Göra egen cider.

39. Rama in bilder på sig själv och hänga upp i sovrummet.

40. Strunta i att svara på jätteviktiga mejl och sms.

 

41. Leka omvänd superhjälte som förstör för andra istället för att hjälpa dem.

42. Göra en lista över alla man hatar.

43. Sy egna kläder med en bild av ens ansikte mitt på.

44. Göra 198 våfflor.

 

45. Gå och få massage.

46. Göra pannkakor och täck någons framruta på bilen med dem.

47. Köpa en levande kalkon och gå ut på promenad med den.

48. Klä ut sig till Batman och smyga på gamla farbröder i parken.

 

49. Göra allt i regnbågens färger.

50. Åka ut och fiska... efter komplimanger.

51. Klä sig i femton slipovers på en gång.

52. Ha pick nick med sina låtsaskompisar.

 

 

1. Läsning är en aktiv mental process. I motsats till TV-tittande så gör läsning att du använder din hjärna. Genom att läsa tänker du mer, och blir smartare.

2. Det är en grundläggande kunskapsbyggare.

3. Det förbättrar ditt ordförråd. När du läser stöter du på många nya ord, och genom att förstå kontexten förstår du ordets innebörd och förståelse.

4. Ger dig glimtar av andra kulturer och platser. När jag läste en deckare för ett par år sen (som utspelade sig på Haiti i mitten av 90-talet) lärde jag mig massor om det förskräckliga land Haiti har varit, och fortfarande är.

 

5. Läsning förbättrar din koncentrationsförmåga och ditt fokus.

6. Genom att läsa fler böcker, blir du mer välinformerad, får mer kunskap, vilket hjälper dig att öka din självkänsla och ditt självförtroende.

7. Det förbättrar ditt minne. Om du inte använder ditt minne och utmanar det, så blir det sämre.

8. Det ökar din disciplin.

 

9. Böcker är portabla, så du kan läsa - och lära - vart som helst.

10. Det gör dig mer kreativ. Ju mer du läser, desto mer använder du din hjärna. Ju mer information du får, desto lättare kommer du ha för att tänka ut nya idéer.

11. Du har alltid något att prata om.

12. Böcker är billig underhållning.

 

13. Du kan läsa och lära i din egen takt. Du kan ta hur många toapauser du vill.

14. Ju mer böcker du läser, desto djupare och bredare blir din kunskap. Du får nya sätt att tänka, nya sätt att associera på.

15. Det förbättrar din resonemangskunskap.

16. Du kan bli proffs på det du läser. Allt jag kan om psykologi (ok, iaf det absolut mesta av det jag kan inom psykologi) har jag läst mig till. Och jag kan FÖRBANNAT MYCKET om psykologi.

 

17. Det kan hjälpa dig spara pengar. Du kan läsa om hur man sparar pengar smartast. Du kan läsa dig till hur du kan renovera med saker du redan har hemma, mm.

18. Det minskar risken för misstag. Innan du ger dig i kast med något du aldrig tidigare gjort är det jättebra att ha läst på MYCKET för att minska risken att göra fatala misstag.

19. Du kommer bli överraskad. Ju mer du läser, desto större är chansen att du kommer stöta på ämnen och lära dig saker du inte ens visste existerade. Jag vet hur man använder en zig zauer, jag vet hur man obducerar en människas kropp, jag vet hur man bäst hanterar tvångstankar, jag vet hur man gör den godaste tårtan. Enbart tack vare att jag läst så mycket böcker. När min katt blev överkörd kunde jag räkna ut när hon dog tack vare att jag vet när rigor mortis infaller (likstelhet).

20. Det gör dig mindre uttråkad.

 

21. En bok kan förändra ditt liv. För mig var det "Depressionens Demoner".

22. Det kan hjälpa dig att komma över ett hinder.

23. Det reducerar stress.

24. Det får dig att komma ifrån den digitala världen en stund.

 

25. Det kan hjälpa dig att få kunskap kring hur du förbättrar din karriär.

26. Boken är alltid bättre än filmen. 'nough said!

                 

             

 

1. Hitta pengar som man inte ens visste att man hade (i vinterjackan, byxfickan...)

 

2. Doften av bensin.

 

3. High Fives! (när man är så jäkla lycklig, att man inte kan låta bli att lyfta kardan).

 

4. Djupa däckspår i snö (att trampa sönder dem, eller göra dem).

 

 

5. Vara den första in i biosalongen och få den absolut bästa sittplatsen.

 

6. Nysa.

 

7. Doften av sommarregn.

 

8. Skala en apelsin utan att skalet går sönder.

 

 

9. Doften av nybakat bröd.

 

10. Ta av sig skor och strumpor efter en lång dag.

 

11. Lönefredag.

 

12. Ett vackert skriftspråk.

 

   

13. Vakna upp utan baksmälla, med insikten att man INTE drack kvällen innan.

 

14. Få två saker ur en sån där automat (man lägger exempelvis en femma i), när man bara betalat för en.

 

15. Den kalla sidan på kudden.

 

16. När man äntligen hittar fjärrkontrollen.

 

 

17. Plötsligt komma på i vilken film det var en viss skådespelare var med.

 

18. Krypa ner i sängen igen efter ett nattligt toabesök.

 

19. Bli så van vid att använda tangentbord att man inte ens behöver titta på det medan man skriver.

 

20. Vakna tidigt och inse att man kan somna om igen.

 

 

21. Fira sitt djurs födelsedag även fast djuret inte har en aning om vad som pågår.

 

22. När man åker bil och kör över en upphöjning uppe på en backe och det killar i magen.

 

23. Smälla bubbelplast.

 

24. En förbannat skön stretch.

 

 

25. Ljudet av regn mot taket / fönstret.

 

26. Dra loss stora bitar av en tapet.

 

27. När man drar ett skämt och alla släpper allt för att de inte kan sluta skratta.

 

28. Dra handen över skäggstubb.

 

 

29. Riva loss en stor prislapp i ett enda svep.

 

30. Doften av kaffe.

 

31. Klickljud.

 

32. Julaftons morgon.

 

 

33. Återförena två strumpor, varav den ena varit försvunnen, i kanske minst ett års tid.

 

34. Dra bort torkat lim från handen (om du inte testat det, så MÅSTE du göra det!)

 

35. Tillfredsställelsen när man hittar näsdukar precis när man behöver dem.

 

36. Ljudet av knastrande snö under skorna.

 

 

37. Ha en jacka som har en innerficka.

 

38. Bli imponerad av sitt eget hantverk.

 

39. Titta på klockan och inse att man har egentid i flera timmar framåt.

 

40. Skitbra musik.

 

 

41. Skrapa bort målarfärg.

 

42. Riktigt, riktigt glada hundar.

 

43. Svala lakan.

 

44. Skaffa en ny telefon och inse att den är förbannat bra.

 

 

45. Spela Angry Birds.

 

46. Äta flingor sent på kvällen.

 

47. Minnesvärda filmer.

 

48. Klara något svårt på egen hand.

 

 

49. Moln som ser ut som olika saker.

 

50. Två asbra filmer på raken på TV.

 

51. När en vara är felmärkt och man får betala mindre än vad prislappen säger.

 

52. En hel hylla med sjukt bra filmer som man aldrig sett tidigare.

 

 

53. Infographics.

 

54. Ett riktigt gott skratt.

 

55. Få nytt jobb.

 

56. Att inte behöva plastikoperera sig.

 

 

57. Att hitta den perfekta bakgrundsbilden att ha på Facebook.

 

58. Vara nöjd.

 

59. Snygga klockor.

 

60. Tvätta en riktigt skitig bil.

 

 

61. Vackra parfymflaskor.

 

62. Få handskrivna brev i brevlådan.

 

63. Splitter nya bussar.

 

64. Chokladpudding med vispgrädde.

 

 

65. Dricka kall mjölk när man är jättetörstig.

 

66. Åka iväg utomlands och tycka att det är skönt när man kommer hem igen.

 

67. Tidiga morgonpromenader på hösten.

 

68. Bioljud.

 

 

69. Få sitt knä använt som sovplats av en liten kattunge.

 

70. Sommarbris.

 

71. Läsa texter som inte innehåller chattspråk.

 

72. Sparade pengar.

 

 

73. Prata med väldigt väluppfostrade, artiga personer på telefon.

 

74. Träffa någon som man saknat.

 

75. Se det vackra i allt.

 

76. Gratis mat.

 

 

77. Fönstershoppa på bluebox.

http://www.bluebox.se/

 

78. När radion spelar en låt man längtat efter att få höra.

 

79. Chevrolet Corvette Z06 (orange)

 

80. Titta på människor fantastiska konst på devintart.

http://www.deviantart.com/

 

 

81. Träffa nya härliga människor.

 

82. Nybäddat.

 

83. Att veta exakt var man har allting.

 

84. Se gamla snygga bilar i perfekt skick.

 

 

85. En kopp varm te när det är kyligt ute.

 

86. Nya skor.

 

87. Titta på Mr Bean.

 

88. När någon säger att man ser ut som en specifik kändis.

 

 

89. Android.

 

90. Folk som faktiskt gör sitt jobb.

 

91. South Park-maraton.

 

92. Klippa gamla kreditkort.

 

 

93. Inse att man inte har NÅGONTING att oroa sig för.

 

94. Göra listor.

 

95. Äta favoritmaten.

 

96. Youtube.

 

 

97. Se hundar som åker bil med huvudet ut genom rutan.

 

98. Hallon.

 

99. Dansa till Michael Jakson.

 

100. Läsa fantastiska listor.

 

 

101. Äta kokt blomkål.

 

102. Nyöppnad chipspåse.

 

103. Doften av sköljmedel.

 

104. Göra någon annan riktigt glad.

 

 

105. Doften av tennisbollar.

 

106. Hitta en femhundralapp på gatan.

 

107. Kinamat.

 

108. Slå iväg bollar med baseballträ.

 

 

109. Vara den första som får ta av buffén på ett bröllop.

 

110. Regnbågsfärgade matlådor.

 

111. Komma på ett skitlångt ord i Alfapet.

 

112. Huvudmassage.

 

 

113. Helt korrekt minnas ett lösenord man inte använt på länge.

 

114. När flygplanet lyfter.

 

115. Komma på en helt briljant idé.

 

116. Titta uppåt när man är under vattnet.

 

 

117. Dra upp ett ogräs och få med hela roten.

 

118. När man inte är täppt i näsan.

 

119. Falla bakåt på en mjuk studsmatta.

 

120. Vara vaken så sent att ALLT blir sjukt kul!

 

 

121. Äntligen få kissa efter att ha hållit sig JÄTTElänge.

 

122. Iskallt vatten när man är kruttorr i munnen.

 

123. Inte bära underkläder.

 

124. Skratta hysteriskt tillsammans med någon.

 

 

125. BLT sandwich.

 

126. Gå in i en stor frys när man svettas som en lök.

 

127. Inse att ens favoritbyxor är nytummlade.

 

128. Borsta tänderna.

 

 

129. En riktigt varm dusch när man fryser.

 

130. Packa upp den sista lådan efter att man flyttat.

 

131. Hitta triggerpunkter som gör ont, och massera dem.

 

132. Lyckas med något man själv aldrig trodde man skulle klara av.

 

 

133. Lyckas med något som NÅGON ANNAN inte trodde att man kunde.

 

134. Skrapa trisslotter.

 

135. Kyssa någon för första gången som man längtat efter att få kyssa.

 

136. Inse att allt är pefekt i ens liv just här och nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                   

    

MÄNNISKOR ÄR OLIKA

--> Inom olikheternas psykologi, eller differentiell psykologi, studerar man på vilka sätt människor skiljer sig från varandra, vad som är orsaken till dessa skillnader, hur skillnaderna påvrekas av miljön etc. Denna del av psykologin studerar:

1. Intraindividuella skillnader, dvs hur samma individ har olika egenskaper och hur egenskaperna varierar med situationen och tiden.
2. Interindividuella skillnader, dvs skillnadern mellan olika individer i olika avseenden.
3. Intergruppskillnader, dvs skillnader mellan grupper, t.ex män och kvinnor eller socialgrupper.

       

Varje människa är unik

Varje människa ingår som en del i ett mänskligt kollektiv. Alla människor har mycket gemensamt. Men samtidigt är varje människa unik. Den allmäna psykologin hjälper oss att förutsäga människans beteenden, men den ger oss inte tillräcklig kunskap om hur den enskilda individen upplever och beter sig i varje enskild situation.

 

 

Vi formas av arv och miljö

Vid befruktningen överförs det genetiska arvet till barnet. Moderns och faderns vardera 23 kromosomer kan kombineras på åtta miljoner sätt. Redan efter några generationer ökar kombinationsmöjligheterna till svindlande tal. Individens arv är unikt.

Varje människa utvecklas under speciella förhållanden. Vi växer upp i olika sociala och fysiska miljöer. Vi möter olika situationer, gör skilda erfarenheter. Varje individ nås av en särpräglad miljöstimulans. Individens miljö är därför unik.

Människan är ett resultat av arv och miljö, ett unikt resultat. Det är viktigt att ha förståelse för människans individuella olikheter.

Det är nödvändigt att inse att vi uppfattar omvärlden olika. Vi står ständigt i samspel med varandra, och den påverkan som sker i denna process lämnar sina spår.

         

VARFÖR EN DIFFERENTIELL PSYKOLOGI?

--> När vi möter en människa möter vi henne som individ. Vi har ett enormt behov av att förstå andra och bli förstådd av andra som individ och inte bara som ett medelvärde eller som medlem i nån grupp. Det finns också andra viktiga anledningar till den differentiella psykologins utveckling.

       

Urval och anlagsprövning

I många sammanhang anses det viktigt att ha "rätt person på rätt plats." Inom arbetslivet vill man finna personer som är lämpade för just det yrket. I vissa yrken är det nödvändigt att man uppfyller vissa minimikrav, t.ex att ha fullgod syn eller god pedagogisk förmåga.

Man kan göra s.k anlagsundersökningar där personen får genomgå intervjuer och tester. Detta kan exempelvis gälla vilket yrke personen skulle passa för. Undersökningarna ökar sannolikheten för att man ska kunna ringa in områden som passar personen. Anlagsprövningar, intresseundersökningar mm ger ofta mycket bra möjligheter till passande yrkesval.
 

   

Annpassning av miljö och krav

Istället för att skapa standardutrustningar har man upptäckt nödvändigheten av individuell anpassning, t.ex när det gäller arbetshöjd och arbetshastighet. Man kan också utveckla hjälpmedel för att anpassa teoretisk och praktisk undervisning till individen och sätta in individuellt utformade stödåtgärder.
  

Ska individen anpassa sig efter bädden eller bädden efter individen? I en grekisk myt berättas om en rövare vid namn Prokrustes. Han lade de vägfarande som kom i hans våld i en säng, och tänjde ut de alltför korta och högg av benen på de alltför långa. Härav uttrycket "prokrustesbädd" om en form som man med våld vill inpassa någon i.

    

Psykologiska undersökningsmetoder

Introspektion. När vi själva iakttar och redogör för våra tankar och känslor.

Experiment. Denna metod ger bättre möjligheter att förstå verkligheten. Det klassiska experimentet kräver att man har kontroll över allt som kan inverka på det man undersöker.

Observation. Denna typ av observation sker med en bestämd målsättning och efter utarbetade metoder, och är en mer subjektiv metod än experiment.

Andras bedömning. Vi kan läsa andras bedömningar i patientjournaler eller få veta chefen uppfattning om vår arbetsförmåga. Detta är dock väldigt subjektivt.

Intevju. Det styrda samtalet, intervjun, kan vara ett värdefullt sätt att nå djup och omfattande kunskap om människor.

Enkät. I motsats till intervjun är enkäten, eller frågeformuläret, en billig metod när man ska undersöka stora grupper.

Självskattningsformulär. Denna metod är numera mycket vanlig, såväl i psykologisk utredning som behandling.

Test. Testet är något av ett stickprov med vars hjälp man försöker få en uppfattning om olika sidor av en individs prestationsförmåga och anlag.

   

INTELLIGENSEN

--> Den mänskliga hjärnan har beskrivits som universums mest komplicerade system. Fortfarande vet vi endast lite om hur vår hjärna fungerar, men kunskaperna växer snabbt. Människan brukar beskrivas som en intelligent varelse.

    

Vad är intelligens?

Vi vet att vissa människor lär effektivare, minns bättre och har lättare att dra nytta av sina erfarenheter. De tycks organisera minnesmaterialet effektivare och tänka i banor som är effektivare. Förutsättningarna kan skilja sig från början - genom det biologiska arvet. Men också olika miljöfaktorer kan spela in och medverka till utvecklingen av dessa förmågor. Det råder ett samspel mellan arv och miljö, men förhållandet dem emellan kan och brukar diskuteras.

Så vad är då intelligens? Är det helt enkelt det man mäter med intelligenstest eller har man lyckats fånga upp en mycket sammansatt egenskap under detta namn? Är intelligens något man "bara har" eller kan man påverka intelligensen?

Handlar det om logiskt tänkande? Problemlösningsförmåga? Eller något annat?

    

Intelligensfaktorer

Här följer några exempel på testuppgifter för de vanligaste intelligensfaktorerna:

a. Språklig förmåga. Förmågan att förstå ord och språkliga uttryck, uppfatta meningen i verbalt material.

b. Ordflöde eller språklig rörlighet. Lätthet att finna ord.

c. Numerisk förmåga. Förmågan att snabbt och säkert handskas med enkla räknesätt, med tal och siffror.

d. Spatial förmåga. Förmågan att uppfatta former och rumsliga dimensioner och ställa dem i relation till varandra.

e. Logisk-analytisk förmåga. Förmågan att utföra logiska analyser, finna och tillämpa regler samt dra korrekta slutsatser.

f. Minne / perceptuell förmåga. Minnet testas exempelvis genom att man får se en bildserie under en viss tid. När bildserien inte längre visas skall man försöka minnas den. Preceptuell snabbhet innebär förmågan att snabbt och korrekt uppfatta detaljer, likheter och skillnader i former.

    

ARV OCH MILJÖ

--> Det genetiska arvet bestämmer egenskaper som ögonfärg och fingrarnas längd. Miljöfaktorer påverkar t.ex lungvolym och muskelkapacitet.

Tidig påverkan.

Omedelbart efter befruktningen börjar miljön sin påverkan. Undersökningar har visat att fosterutvecklingen påverkas negativt av bland annat brist på protein.

Efter födseln fortsätter miljön sin påverkan hela livet igenom. Generellt kan sägas att för de psykiska egenskaperna spelar miljöfaktorerna större roll under de tidiga åren.

Tillväxten av förbindelser mellan nervcellerna och hjärnan hos människan hänger samman med den stimulering som sker. Beroende på vad man möter, gör och intresserar sig för sker tillväxten på olika sätt i skilda områden av hjärnan.

 

ATT BEDÖMA ANDRA

--> Våra rutinmässiga beskrivningar av människor är ofta mycket onyanserade. Vi delar t.ex ofta in människor i två kategorier: antingen är de vänliga eller ovänliga. Varje bedömning av andra människor bör utgå från några grundläggande principer:

• Alla människor är produkter av arv och milj
• Alla människor är unika
• Personligheten är föränderlig
• En bedömning påverkas alltid av bedömarens personlighet

 

Felkällor vid bedömning

Förhandsinställning. Om någon berättar för dig att en viss person är oerhört pessimistisk, så kommer detta påverka din egen bedömning av personen. Du kommer då lättare att lägga märke till sånt som stödjer förhanduppfattningen.

Yttre tecken. Människor tilldelas ofta egenskaper utifrån sin klädsel, sitt utseende mm.

Haloeffekten. Om en person ser snäll ut tilldelar vi gärna denne egenskapen "vänlighet".

Otillräcklig information. Man får kanske höra av en vän att dennes partner varit otrogen. Du gör då bedömningen att vännens partner är ett svin. Sanningen kanske dock är den att partnern de facto INTE ens har varit otrogen.

Egen normaluppfattning. Beteenden tolkas mot bakgrund av vad vi själva upplever som normalt.