1. Word-of-mouth

Många inkorrekta psykologiska "fakta" sprids genom generationer och över sociala medier.

Men. Bara för att vi hör något upprepas om och om och om och om igen, behöver det inte alls vara sant! Däremot kan det få oss att anta att något är sant, när det i själva verket inte är det. Detta beror på att vi blandar ihop begreppen "igenkännande" med "riktighet". Vi känner igen något vi sett eller hört förut, och drar då slutsatsen att det är sant.

Exempel: Det spreds som en löpeld att vi bara använder 10% av vår hjärna. Och detta trodde många på, för de hörde det många gånger från olika källor. Men detta är inte sant! Vi använder 100% av våra hjärnor hela tiden.

2. Desire for Easy Answers and Quick Fixes

Vi vill hitta enkla lösningar gällande i princip allt. Vi vill kunna ta ett piller och gå ner i vikt, ta ett annat och få större muskelmassa. Vi vill kunna lära så mycket som möjligt på så kort tid det bara är möjligt. På grund av att vi eftersträvar att hitta enklast möjliga lösning på det mesta, tror vi direkt på det när en enkel, snabb, lättillgänglig lösning presenteras för oss. En av dessa Quick Fixes är alla självhjälpsböcker om både det ena och det andra.

Ett litet råd: Om något låter för bra för att vara sant, så är det förmodligen det.

3. Selective Perception and Memory

Vi lever med en sorts naiv realism där vi tar för givet att vi ser världen exakt som den är. Ett exempel på detta är att många tror att de mår sämre psykiskt när det är fullmåne. Jag kan direkt säga att det inte stämmer över huvud taget.

Sanningen är den att OM det är fullmåne OCH du mår sämre psykiskt kommer du säga att ditt mående beror på fullmånen. "Se! Det ÄR fullmåne och jag MÅR SÄMRE!" Varje gång det sen är fullmåne OCH du mår sämre psykiskt så kommer du direkt se det hela som ett samband.

Det du däremot INTE lägger märke till är de gånger då det är fullmåne och du INTE mår sämre eller om du mår sämre trots att det INTE är fullmåne.

En annan vanlig selektiv händelse är när vi tror att två helt olika saker är relaterade till varandra.

Exempel på detta är: vaccination --> autism. Denna myt lever fortfarande kvar och skrämmer föräldrar till att inte våga låta vaccinera sina barn. Sanningen är den att i ETT fall fick ett barn en vaccination och strax efteråt visade samma barn symtom på autism. MEN autismen orsakades INTE av vaccinationen!

Samma sak med socker --> överaktiva barn. Nej, inga barn blir överaktiva av socker! Sanningen är den att barnen skulle ha varit hyperaktiva oavsett om de fått i sig socker eller inte. Men enbart för att man hört om hyperaktivitet vid sockerintag, så tror man plötsligt att: "Jaha, se! Nu är barnen hyperaktiva igen! Det är bara för att de åt varsin glass förut!"

Bara för att två saker VERKAR ha med varandra att göra, innebär inte att det är så.

4. Inferring Causation from Correlation 

När vetenskapen kommer fram till att det finns ett samband mellan X och Y, så tar många detta som att X orsakar Y. Detta är också det vanligaste sättet media uttrycker sig.

Exempel: Man har upptäckt ett samband mellan barns TV-tittande och våldsamt beteende. Detta betyder INTE att TV-tittande hos barn gör dem våldsamma. Det kan lika gärna vara så att barnen är våldsamma och därför tittar de mycket på TV för det är deras enda sätt att lugna ner sig på. Alltså kan X bero på Y, Y bero på X... eller så kanske alltihop beror på Z, en helt annan orsak, exempelvis föräldrar som sätter barnen framför TV:n och så blir barnen rastlösa och beter sig aggressivt, till exempel.