FYSISKA ATTRIBUT

     

1. En människas hjärna väger 1.3607771100000001 kg.

2. Cerebrum (storhjärnan) är den största delen av hjärnan och upptar 85% av hela hjärnans vikt.

3. Din hud väger mer än din hjärna.

4. Hjärnans grå substans består av neuroner som tar emot och vidarebefordrar signaler.

 

5. Den vita hjärnsubstansen består av dendriter och axon, vilka skapar nätverket som neuroner sänder sina signaler genom.

6. Din hjärna består av 60% vit substans och 40% grå substans.

7. Hjärnan består av ungefär 75% vatten.

8. Din hjärna består av omkring 100 000 000 000 neuroner.

 

9. För varje neuron finns det omkring 1 000 - 10 000 synapser.

10. Det finns inga smärtreceptorer i hjärnan, vilket innebär att hjärnan inte kan känna någon smärta. 

11. Människan har den största hjärnan i förhållande till kroppsstorlek.

12. Hjärnan innehåller ca 200 000 mil blodkärl.

 

13. Vår hjärna är det fetaste organet i vår kropp och innehåller åtminstine 60% fett.

HJÄRNAN OCH UTVECKLINGEN

 

14. Det utvecklas ca 250 000 nya neuroner varje minut hos en nygravid kvinna.  

15. När du föddes var din hjärna ungefär lika stor som nu och innehöll i stort sett lika många hjärnceller som nu.

16. Hjärnan växer som mest under vårt första levnadsår.

 

17. Hjärnan slutar växa vid 18 års ålder.

18. Den cerebrala (intellektuella / rationella) hjärnbarken växer sig tjockare ju mer du använder den.

19. En stimulerande miljö under uppväxten kan innebära att man får 25% lättare att lära sig nya saker i framtiden, medan en icke stimulerande miljö kan få motsatt verkan; att man får 25% svårare att lära sig nya saker.

20. Vår hjärna fortsätter att skapa nya neuroner genom hela livet, som en positiv reaktion på mental aktivitet.

 

21. Att läsa högt för barn främjar deras hjärnutveckling.

22. Kapaciteten att uppleva känslor som glädje, lycka, rädsla och blygsel är redan utvecklad när vi föds, hur föräldrar sen väljer att bemöta barnens känslor bestämmer hur dessa känslor senare utvecklas.

23. Det första sinnet som utvecklas när vi ännu ligger i livmodern är sinnet för beröring. 

24. Hos Barn som lär sig två språk innan de blir fem år förändras hjärnans struktur och när de är vuxna är deras grå hjärnsubstans kompaktare än hos andra. 

 

25. Vetenskapliga studier har visat att sexuella övergrepp i barndomen kan hämma utvecklingen av hjärnan och kan permanent påverka hjärnan och dess funktioner.

HJÄRNANS FUNKTIONER

 

26. Hjärnan använder ca 20% av den totala syrehalten i kroppen.

27. Precis som med syret så använder hjärnan ca 20% av kroppens totala halt av blod.

28. Om din hjärna förlorar blod i upp till 8-10 sekunder så blir du medvetslös.

 

29. Information kan bearbetas i hjärnan så långsamt som 0,5 meter per sekund och så snabbt som 120 meter per sekund.

30. När du är vaken genererar din hjärna mellan 10-23 watt energi, det är tillräckligt för att tända en glödlampa.

31. Att vi gäspar har ett syfte: att förse hjärnan med mer syre, kyla ner den och väcka den.

32. Neokortex utgör 76% av den mänskliga hjärnan och är ansvarig för språk och medvetande. Människans neokortex är betydligt större hos människan än hos djur.

 

33. Myten att vi bara skulle använda 10% av vår hjärna är, som sagt, bara en myt. Varje del av hjärnan har en känd funktion.

34. Hjärnan kan leva i upp till 4-6 minuter utan syre, men sen börjar den att dö. Om hjärnan är utan syre mellan 5-10 minuter resulterar det i permanenta hjärnskador.

35. Nästa gång du får feber, kom då ihåg att den högsta dokumenterade kroppstemperaturen hos en människa någonsin var 115,7 grader och personen överlevde.  

36. Ett övermått av stress förändrar hjärncellerna, hjärnans struktur och funktion.

 

37. Oxytocin, som är ett av hormonen som triggar känslan av kärlek i hjärnan, har visat sig ha vissa fördelar gällande att det hjälper till att kontrollera repeterade beteenden hos personer med autism.

38. En studie gjord på en miljon studenter i New York visade att studenter som åt lunch som inte innehöll artificiella smaksättare, konserveringsmedel och konstgjorda färgämnen, gjorde 14% bättre ifrån sig på IQ-tester än studenter som åt lunch innehållande dessa tillsatser.  

39. År 2003 presenterades en sju lång studie som visade att hos personer som under dessa sju år åt fisk minst en gång i veckan var förekomsten av någon form av demens 30% lägre än hos personer som åt fisk mer sällan.


HJÄRNANS PSYKOLOGI

 

40. Du kan inte kittla dig själv eftersom din hjärna skiljer på oförutseda yttre och förutsedda händelser.  

        

41. En studie från Australien visar att de allra flesta barn som haft en låtsaskompis mellan åldern 3-9 år är det första barnet / ensambarn. 

42. Tack vare en liten del i hjärnan som kallas Amygdala (ansvarar för din förmåga att kuna läsa av ansikten) kan du se på någon om han / hon är glad, arg, ledsen o.s.v. 

43. Under många år trodde man att tinnitus var något som satt i örat och berodde på något fel i örats mekanism. Men nyare bevis påvisar att det är en funktion i hjärnan som är "boven i dramat".

44. Vetenskapsmän har upptäckt att kvinnors hjärna och mäns hjärna reagerar olika på smärta, vilket kan förklara varför vi upplever och diskuterar smärta olika.

 

45. Det finns ett fåtal personer som är kända som s.k "Supertasters". De har inte bara fler smaklökar på tungan, utan deras hjärnor är också mer känsliga för smaker av mat och dryck. Faktum är att de till och med kan känna vissa smaker som andra inte kan.

46. Viss personer är mer känsliga för kyla och upplever även smärta när de fryser. Detta beror på vissa kanaler som sänder information om kyla till hjärnan.

47. Kvinnor tenderar att ta längre tid på sig när de ska fatta ett beslut, men står också oftare fast vid sina beslut, medan män fattar beslut snabbare men oftare inte står fast vid det de beslutat.

48. Vissa studier indikerar att vissa människor naturligt är mer aktiva medan andra naturligt är mer inaktiva, vilket kan förklara varför det här med att komma iväg och träna är svårare för vissa.

 

49. Tristess uppstår på grund av bristen på förändring gällande stimulans, och detta är till störst del en funktion gällande perception, och är sammankopplad med den naturliga nyfikenheten hos människan. 

50. Kopplingen mellan kropp och sinne är stark. Uppskattningsvis ca 50-70% av läkarbesök gällande fysiska åkommor visar sig egentligen bero på psykiska faktorer. 

51. Forskare har upptäckt att nedstämda personer oftare shoppar för att försöka lindra nedstämdheten.

MINNE

 

52. Ofta förekommande jet lag kan försämra ditt minne, troligen på grund av stresshormon som utsöndras. 

 

53. Varje gång du återkallar ett minne eller har en ny tanke, skapas en ny återkoppling i din hjärna. 

54. Minnen formas av associationer, så om du vill ha hjälp att minnas saker, skapa associationer för dig själv. 

55. Minnes som triggas igång av doft har en starkare känslomässig koppling, och upplevs därför starkare än andra minnestriggers.

56. Anomia är det tekniska ordet för toppen-på-tungan-syndrom när du nästan kan minnas ett ord, men det vägrar komma till dig.

 

57. När du sover är den bästa tiden för hjärnan att bearbeta och sammanfoga alla minnen från dagen.

58. Sömnbrist kan faktiskt skada möjligheten för dig att skapa nya minnen.

59. Världsmästaren i inlärning och memorering, Ben Pridmore memorerade 96 historiska händelser på på fem minuter och memorerade ordningen på samtliga kort i en kortlek på 26 sekunder.

60. Östrogen gynnar en bättre minnesfunktion.

 

61. Insulinet reglerar blodsockret i kroppen, men senare studier visar också att det är gynnsamt för minnet.

DRÖMMAR OCH SÖMN

 

62. Alla drömmer. Bara för att du kanske inte kommer ihåg dina drömmar, så betyder det inte att du inte drömmer. Som sagt: ALLA drömmer. 

63. De flesta människor drömmer mellan 1-2 timmar varje natt och har i genomsnitt 4-7 drömmar varje natt.

64. Studier visar att hjärnvågor är mer aktiva när vi drömmer än när vi är vakna.

 

65. Fem minuter efter en dröm är halva drömmen förlorad, tio minuter efter en dröm är 90% av drömmen förlorad. Skriv ner dina drömmar omgående om du vill minnas dem.

  

66. Drömmar är mer än bara visuella bilder, och blinda människor drömmer. Om de drömmer i bilder eller inte beror på om de föddes blinda eller förlorade synen senare.

67. Ca 12% av världens befolkning drömmer i svart / vitt, medan resten drömmer i färg.

68. Medan du sover producerar din kropp ett hormon som kan förhindra att du agerar ut det du drömmer genom att göra dig faktiskt paralyserad.

 

69. När du snarkar drömmer du inte.

70.Om du vaknar medan du drömmer är chansen större att du minns den än om du sover en hel natt igenom. 

71. Drömmar representerar nästan aldrig det man tror. Drömmar är i högsta grad symboliska.

72. Koffein blockerar naturligt förekommande adenosinmonofosfater i kroppen, och gör oss allerta.  

 

73. Japanska forskare har framgångsrikt utvecklat en teknologi som kan avbilda tankar på en skärm och snart kan det även bli möjligt att kunna avbilda drömmar på samma sätt.

ROLIGA OCH INTRESSANTA FAKTA

 

74. En studie har visat på samverkan mellan flygningar och huvudvärk. Omkring 6% av världens befolkning får huvudvärk när de flyger, orsakad av lufttrycket.   

75. Det har visat sig att jonglering förändrar hjärnan på bara sju dagar. En studie visar att lära sig nya saker hjälper hjärnan att förändras väldigt snabbt.

76. I många av sina animerade djur använder Disney sig av riktiga sömnstörningar. 

 

77. Varje gång vi blinkar kickar hjärnan igång och bevarar saker belysta så att inte hela världen blir helt becksvart varje gång vi blinkar (omkring 20 000 gånger per dag).  

78. Att skratta är inte lika enkelt som det verkar, eftersom det kräver aktivitet i fem olika delar av hjärnan på samma gång.  

79. Har du någonsin lagt märke till att du gäspat precis när någon annan gäspat? Vetenskapsmän tror att detta är en respons på ett uråldrigt socialt beteende gällande kommunikation som människan fortfarande har kvar.  

80. På Harvard finns en samling på ca 7 000 mänskliga hjärnor som används / skall användas i forskningssyften.

 

81. Bristen på gravitation i yttre rymden påverkar hjärnan på flera sätt. Vetenskapsmän håller i detta nu på att undersöka hur och varför.

82. Musik har visat sig förbättra hjärnans struktur och förmåga hos både barn och vuxna. 

83. Det genomsnittliga antalet tankar en vuxen person har varje dag är ca 70 000.

84. De som är vänsterhänta har en 11% större corpus collosum än de som är högerhänta (corpus collosum = den del av hjärnan som binder samman de båda hjärnhalvorna).

 

85. Enligt en studie genomförd av Bristol-Myers Squibb, redovisningeekonomer är den yrkeskategori där flest lider av återkommande huvudvärk, på andra plats ligger bibliotikarier följt av buss- och lastbilschaufförer.

 

86. Aristoteles trodde att hjärnans funktioner egentligen fanns i hjärtat.

 

87. Viss forskning visar på att vi människor bär på en gen som förhindrar oss från att drabbas av prionsjuka, alltså en sjukdom som annars skulle följa på att man ätit människokött, vilket har lett till att vissa tror att våra urtida förfäder åt människokött.

 

88. Ordet "Hjärna" uppkommer 66 gånger i William Shakespears dramer.

 

 

KÄNDA HJÄRNOR

 

 

89. Albert Einsteins hjärna var lika stor som andra människors, förutom i det område som ansvarar för matematik och spatial förmåga. Det området i Einsteins hjärna var 35% större än närmalt. 

 

90. Taxiförare i London, kända för att kunna varenda liten gatan i hela London utantill, har en större hippocampus än andra människor. Studier indikerar att ju mer information en människa tar in och lär sig, desto större blir hippacampus.

 

91. Efter sin död studerades Lenins hjärna och man fann att en specifik del av hjärnan var onormalt stor och bestod av ett onormalt stort antal neuroner. Detta kan förklara Lenins strikta intensiva och genomborrande mentala processer som han var känd för.

 

92. En mänsklig hjärna som tros vara omkring 2 000 år gammal grävdes nyligen upp i norra England. 

 

 

93. Babe Ruth testades av två psykologistuderande och det visade sig att hans hjärna arbetade med 90% effektivitet, hos "normala" personer ligger siffran på ca 60%.

 

94. Daniel Tammet, är en autistisk höjdare som, sen han som treåring hade en epileptisk sekvens, har kunnat utföra fullkomligt oslagbara matematiska beräkningar. Han kan sju olika språk och utvecklar just nu ett helt eget språk.

 

95. Jazzmusikern Keith Jarrett upptäcktes när han var blott tre år gammal, tack vare att han har den perfekta tonhöjden, vilken vetenskapsmän kan peka ut på den högra frontalloben.

 

 

HISTORISKA ÖGONBLICK

 

 

96. År 2 000 F.K utfördes primitiva hjärnkirurgi genom att man först borrade ett hål i skallen.    

97. År 1811 beskrev den skotske kirurgen, Charles Bell, hur vartenda ett av våra sinnen hade en korresponderande punkt i hjärnan.

98. År 1899 var Aspirin marknadsfört som smärtlindrande medicin, men var inte tillgängligt utan recept förrän år 1915.

 

99. 1921 uppfann Hermann Rorschach sina numera vida kända "inkl-blots", och dessa används tyvärr än idag gällande att diagnostisera patienter.

 

100. 1959 sändes den första rhesusapan ut i rymnden på grund av att man ville studera mänkliga beteenden.

STEG

 

1. Ha en idé angående vad du ska redovisa om.

Om inte ämnet redan är klart, tänk då ut vad du vill redovisa om. Välja inte något som någon annan i din klass redan har valt, eller som redovisades för ett år sen. De i klassen kommer jämföra dig med de andra. Välj ett ämne som den tilltänkta publiken kan relatera till.

 

2. Gör din research!

Lär dig om ämnet så du kan det utantill (nästan i alla fall). Försök att inte använda ett för komplicerat språk eller komplicerade fakta. Gör faktan mer lättförståelig, så både du och publiken kan komma ihåg dem. Svåra saker att lära sig, gör lätt att man blandar ihop saker.

 

3. Öva, öva, öva!

Öva inför din hund, katt, mamma, kompis, granne... Låt dem ge dig feedback, så du vet vad som är bra och vad du behöver jobba på.

 

4. Medan du har din muntliga redovisning, se då till att du innan dess har skaffat dig några vänner i klassen, eller åtminstone några trevliga personer som du kan titta på.

På detta vis kan du inte bli anklagad för att bara stå och läsa innantill. Försök titta åt olika håll på publiken. 

 

5. Var lugn och självsäker.

Alla blir nervösa, men vad har du egentligen att vara nervös för? Alla de andra ör minst lika nervösa. Du har ingenting att vara rädd för.

 

6. När du gör din presentation, titta då upp emellanåt. Om du tycker att det är jobbigt att titta på de i publiken, titta på väggen bakom dem.

TIPS

 

1. Känn till ämnet.

Välj inte något som du är helt ointresserad av. 

VARNINGAR

 

1. Du kommer kanske bli nervös över en specifik kommentar, eller hur du säger någonting.

Om du inte vet exakt vad du ska säga, titta på det du har skrivit. Det är inte bra om det blir "Öööhhh..." eller "alltså... liksom...öööhhh...typ..."

 

2. Prata högt!

Publiken vill kunna höra vad du säger.

 

3. Vissa av dina vänner i klassen förvandlas nu till dina mottävlare.

Och det snackas skit bakom ryggar. Detta visar att de inte är dina riktiga vänner.

 

5. Se till att det inte är en massa sladdar omkring dig.

Risken är annars att du snurrar in dig i dem och / eller snubblar.

 

MYT: Det är mycket vanligt att personer som råkat ut för grova sexuella övergrepp eller annan typ av övergrepp som barn fötränger alla minnen av händelsen / händelserna, så att personen inte har något som helst minne av vad han / hon utsatts för. Och först flera år senare kommer minnena tillbaka.

 

SANNING: Om någon som arbetar med någon typ av mental hälsa och påstår att ovanstående myt är sann, så begår han tjänstebrott. Det är vetenskapligt bevisat att den här typen av minnesblackout är helt omöjlig. När personer påstår att detta hänt dem, är det för att någon fått de att TRO att de utsatts för detta. Tragiskt, men sant.

 

 

MYT: Den vanligaste responsen på hemska saker som händer är att vi tränger undan minnen av dem från vårt medvetande.

 

SANNING: Flertalet vetenskapliga studier bevisar att traumatiska minnen är sådant vi minns bättre och tydligare än andra minnen. Den vanligaste responsen till hemska händelser i livet är att det är omöjligt att glömma dem.

 

 

MYT: Alla våra minnen lagras i vårt undermedvetna och kan med korrekthet spelas upp igen.

 

SANNING: Det är vetenskapligt bevisat att vår hjärna inte fungerar som en inspelningsmekanism. Vi har heller inget utrymme (som en hårddisk) där minnen lagras. Sanningen är minnen inte lagras någonstans, och varje gång vi minns något återupplever vi det vi minns om igen, men psykiskt, och detaljer ändras, ibland riktigt mycket.

 

 

MYT: Ungefär 60% av de som utsatts för sexuella övergrepp har inga minnen efter händelsen.

 

SANNING: Alla som blivit sexuellt utnyttjade någon gång under livet och som var minst fyra år vid händelsen minns hela eller delar av händelsen.

 

 

MYT: Memory Recovery Therapy är säkert och effektivt, och att detaljerat "återuppleva" olika former av övergrepp och andra missförhållanden mentalt,  som man tidigare upplevt, är ett nödvändigt steg på vägen mot läkande.

 

SANNING: Vetenskaplig forskning bevisar att samtliga flesta som genomgått Memory Recovery Therapy och "återupplevt" olika former av övegrepp mentalt fortfarande går i terapi tre år senare, i stort sett samtliga fortfarande i terapi efter fem år. Efter denna typ av "terapi" var oerhört många självmordsbenägna, men det var de inte innan terapin. Nästan lika många som blev självmordsbenägna blev inlagda på psyket efter avslutad terapi. Många började skada sig själva.

 

 

MYT: Det finns bevis för den spontana, fullständiga "massiva förträngning" av traumatiska minnen, från vårt medvetande, som följs av exakt fördröjd hågkomst. 

 

SANNING: Ovanstående är helt falskt. Det finns inte ett enda fall där ovanstående skulle ha skett.

 

 

MYT: Hypnos kan "omvända minnesförlust" eller "Göra minnen synliga igen".

 

SANNING: I motsats till vad de allra flesta tror så är inte ovanstående något som hypnos kan göra. Hypnos är inte det vi tror att det är.

Faktum är att du per automatik går in i ett trancetillstånd många gånger varje dag: när du drömmer dig bort med kaffekoppen i handen, när du "försvunnit" ett ögonblick framför TV:n på kvällen eller när du passerat en avfart utan att märka det när du kör bil, är några av många exempel som du säkert känner igen. Det här sker vare sig du är medveten om det eller ej med mellan 90 och 120 minuters mellanrum dygnet runt. Detta är vad hypnos är!

 

 

MYT: Om en person visar ett visst antal eller en viss kombination av symtom, måste den personen ha blivit utsatt för övergrepp som barn. Det finns checklistor över symtom som används för att diagnostisera tidigare övergrepp.

 

SANNING: Detta stämmer inte. Individer kan uppvisa symtomen utan att ha blivit utsatta för övergrepp som barn, och personer som blivit utsatta för övergrepp behöver inte uppvisa några av symtomen.

 

 

MYT: Vuxna är i regel väldigt bra på att minnas övergrepp eller andra händelser från tidig barndom.

 

SANNING: Det är en omöjlighet för någon att minnas något från tiden innan de var mellan 3 - 4 år.

 

 

MYT: Personer med minnesförlust kan inte minnas vilka de är eller sina namn.

 

SANNING: Personer med minnesförlust kan normalt minnas både sina namn och vilka de är. Denna myt om att personer med minnesförlust inte minns sina identiteter över huvud taget kommer från filmens värld, så som "The Bourne Identity". 

 

 

MYT: Ett vittnesmål av ett säkert vittne bör räcka som bevis gällande att fälla någon misstänkt för ett brott.

 

SANNING: Faktum är att ögonvittnen kan vara skrämmande inkorrekta. Detta är inte för att vittnet ljuger, utan för att han / hon minns fel. Även bhandlingen av vittnen, från förhörspersoner etc, har en enorm effekt på vad vittnet tror sig minnas.

http://www.spring.org.uk/2008/02/wrongful-conviction-feedback-increases.php

 

 

MYT: Generellt lägger folk märke till om något ovanligt dyker upp inom deras synfält, även när deras fokus är på något annat.

 

SANNING: Vi människor är betydligt mer tankspridda än vad vi tror. Det är på grund av paradoxen att vi inte lägger märke till det vi inte lägger märke till, som vi fortfarande tror att vi lägger märke till förändringar. 

https://www.youtube.com/watch?v=vBPG_OBgTWg

 

 

MYT: Många har fotografiskt minne, och minnet använder bilder.

 

SANNING: I vårt sinne kan vi se, höra eller känna avbilder när vi minns något, så det är naturligt att tro att vi minns saker som bilder. Men vi minns inte saker som bilder. Bilderna rekonstrueras från den fakta vi minns.

Om du minns något du sett, kan du föreställa dig det från en annan vinkel än den du i verkligheten upplevde? Om ditt minne skapade bilder som var exakta avbilder av det du sett skulle hjärnan fungera som en inspelningsmanick och du skulle inte kunna föreställa dig något du inte har sett. Men det kan du.

 

 

 

   

 

DEL 1 AV 2 - KORTSIKTIGA LÖSNINGAR

 

1. Lär dig säga "Nej".

Kom inte med påhittade ursäkter, utan berätta varför du inte vill göra en viss sak. Börja med de små sakerna. Hitta något litet som du kan tacka nej till som en övning, kan man säga. 

 

2. Be om det du vill ha!

Om ni är ett gäng som ska gå på bio, och alla förutom du vill se en viss film, men du vill se en annan, säg då det! Det innebär inte automatiskt att ni kommer gå och se den filmen du vill se, men vem vet - kanske är det fler i gruppen som vill se "din" film, och också bara försökte vara people-pleasers de också!

Det är inget fel i att säga vad man tycker. Det innebär inte att du försöker bestämma, utan bara att du visar på att du är en individ med egna känslor och en egen vilja. 

Samma sak gäller när du behöver hjälp. Be om hjälp, för du kan inte förvänta dig att andra ska kunna läsa dina tankar. 

 

3. Gör något för dig själv.

Gör någonting som du verligen har velat göra länge, men som du är rädd att andra skulle ogilla. Strunta i dem! Gör det ändå!

Färga håret i den där färgen du velat ha länge eller vad det nu är du vill göra. 

 

4. Kompromissa.

Det är inte bra att hela tiden bli överkörd av andra och försöka göra alla andra nöjda, men det är heller inte bra att vara en mobbare, översittare eller extrem rebell. Bli inte fullkomligt egoistisk. Många people-pleasers har låg självkänsla, men det har också de som är själviska. Det är bäst att utveckla bra metoder för att ta hand om sig själv och samtidigt hälsosamma riktlinjer för hur bestämd man ska vara mot andra. 

Du kan lyssna till vad andra har att säga, men vad du väljer att göra är i slutändan ändå ditt val. 

DEL 2 AV 2 - LÅNGSIKTIGA LÖSNINGAR

 

1. Granska dina rädslor. 

Är dina rädslor realistiska? Är de verkligen så hemska som du föreställer dig? Du kanske är rädd att ingen ska tycka om dig, att någon kommer lämna dig, eller att du kommer bli helt ensam om du inte säger eller gör det som du tror förväntas av dig. Det är dags att låsa upp dörren och gå ut.

Vissa personer kanske blir vana vid att du alltid följer deras minsta lilla vink eller att du alltid ställer upp, men om de inte är villiga att acceptera att du är en egen individ med egna behov, är det då verkligen värt att ha dem i ditt liv?

 

2. Utvärdera dina gränser.

Jämför de gränser du har för dig själv med de du har för andra. Till vilken grad är du villig att tänja på dina egna gränser för att göra andra nöjda? 

Vad är ett acceptabelt beteende för dig och vad är inte ett acceptabelt beteende?

Gäller samma premisser för dig själv som för andra personer?

Tolererar du oacceptabla beteenden?

Vet du hur det känns att bli behandlad med respekt?

 

3. Reflektera över källan.

Många people-pleasers växte upp i en miljö där deras behov och känslor åsidosattes, inte ens beaktade eller ens förringade. Att kunna identifiera och förstå vad källan till det hela är, tillåter oss att bättre förstå oss själva, och att lättare kunna eliminera oss själva från att vara en people-pleaser.

Förväntades du alltid förutse och forma dig själv efter alla andras behov? Var du tvungen att axla dina familjemedlemmars behov redan vid väldigt ung ålder?

Lärde du dig att enda sättet att få en positiv respons från andra var genom att hela tiden göra vad de ville att du skulle göra? Och om du inte gjorde som du ville så accepterades du inte och de läxade upp dig? 

När du låter andra köra över dig öppnar du upp för andra att utnyttja och manipulera dig. Du kan aldrig uppfylla din fulla potential om du hela tiden hålls fången av andras förväntningar på dig. 

 

4. Sluta basera ditt egenvärde på hur mycket du gör för andra människor.

Det är fint att du vill hjälpa andra, men det är något du ska göra för att du vill det, inte för att du känner att du måste. Villigheten att hjälpa andra borde komma efter villigheten att hjälpa dig själv.

De största handlingarna av vänlighet är de som utförs av egen fri vilja, och inte av rädsla eller skuldkänslor.