Inlägg publicerade under kategorin Lika för alla!

Av fearanddream - 23 september 2014 09:17

STEG


 

1. Ställ frågor.

I synnerhet frågan "varför?" Fråga vilka som helst (inte bara de så kallade experterna), och försök också att själv svara på dina egna frågor, försök tänka på undantag och fråga dig själv varför dessa undantag finns. Bli inte nöjd förrän du landar vid ett svar som har väldigt få undantag.


 

2. Leta efter själviska motiv.

Vissa personer kommer bli väldigt irriterade, och kanske också förolämpade, när du ifrågasätter något som de accepterar utan att fundera på det. Närhelst personer vill få dig att tänka på ett visst sätt, är det för att det är till fördel för dem på något sätt. Men den fördelen är inte alltid klar och tydlig.

  • Folk vill att du ska hålla med dem för att det får dem att känna sig mer bekväma och säkra.
  • Människors övertygeleser får dem att känna sig som bra, goda människor. Dessa personer vill inte få sina övertygelser utmanade eftersom det får dem att känna att du utamaner deras person, den de är. För dem verkar det som om du ifrågasätter om de verkligen är så himla goda människor.
  • Folk försöker ofta se på vad som är bäst för ditt egetintresse, och de vill verkligen att du ska tycka som dem och samma övertygelser som dem utan att titta närmare på deras argument eller liknande för varför de tycker som de gör.
  • Många vill bli sedda som auktoritära och pålitliga, så för dem är det av största vikt ifall du köper det de säger eller inte. Det är därför de tar det personligt om du inte håller med dem och köper vad de säger.

 

3. Sluta vara en people pleaser.

Människor som inte tänker själva är ofta rädda för att inte hålla med andra, och rädda för att "skaka om i båten". En fritänkande person, å andra sidan, baserar sitt egenvärde på annat än vad folk tycker om dem. Dessa personer kan ändå få erfara avvisande, obekvämlighet och samvetskval, men de kommer ändå fortsätta att tänka själva.

  • I de fall där en person säger "jag tänker bara på vad som är bäst för dig", kan du komma att bli anklagad för att misstro personen och det kan få dig att känna dig skyldig. Men kom ihåg att någon som verkligen bryr sig om dig är villig att förklara hur de tänker och varför de tänker på det sättet, och accepterar om du inte håller med.

 

4. Utmana dig själv.

Vad vill jag göra? Varför borde jag göra det? Vad vinner jag på att göra det? Vad blir konsekvenserna om jag inte gör det? Ställ dessa frågor till dig själv. Nedan följer ett exempel.

  • Vad vill jag göra? Säga upp mig från jobbet och börja studera.
  • Varför borde jag göra det? För att jag vantrivs på jobbet. För att jag vill skaffa mig en ordentlig utbildning inom något jag brinner för, för att sen kunna jobba med det.
  • Varför inte? Det är ganska tryggt att veta att jag har ett fast jobb med fast inkomst. Dessutom garanterar ju inte utbildning att jag automatiskt får jobb efteråt.
  • Vad vinner jag på att göra det? Jag får en examen, en utbildning, vilket möjliggör för mig att kunna jobba med något jag vill.
  • Vad blir konsekvenserna om jag inte gör det? Då har jag kvar mitt fasta jobb med fast inkomst. Men där vantrivs jag oerhört mycket, och kommer fortsätta göra det.

 

5. Gör efterforskningar.

Titta på uttalanden som andra kommit med. Du kommer bli förvånad över hur mycket bevis du kommer hitta som säger emot andras uttalanden. Vissa personer spottar ur sig felaktig information och ifrågasätter aldrig korrektheten eller sanningen bakom det de säger. Sök på nätet eller gå till biblioteket för att hitta bevis för eller emot påståendena. Lägg på minnet varifrån du fått "bevisen". Kom ihåg att bara för att du läst det på internet eller i en bok, så gör det inte att det är sant.


 

6. Bestäm dig för om du ska uttala dig.

Att tänka själv är en sak, att säga vad du tänker är en annan. Om dina slutsatser inte stämmer överens med andras, kan du hålla dem för dig själv, eller uttala dig om hur du ser på det hela. Var bara medveten om att detta kan leda till vilda motargument.

  • När du väl hittat bevis kan du uttala dig.
  • Om du inte vill säga din åsikt kan du alltid försöka dra dig ur konversationen och säga: "Jag vill helst inte prata om det här just nu."

 

7. Var ödmjuk.

När du berättar för någon att det han eller hon påstår, är falskt, låt dem få veta det på ett försiktigt och ödmjukt sätt. Gå inte bara in och vräk ur dig det hela.


 

8. Lev utanför din bekvämlighetszon (comfort zone).

Människor kommer inte bara bli störda av att du vägrar hålla med dem gällande deras åsikter och det de tror på, utan du kommer också lära dig att själv ifrågasätta dina egna antaganden och det kan få dig att känna dig förvirrad och full av tvivel, som att gå in i ett mörkt rum. Det krävs mod för att våga möta sin egen osäkerhet. Var järv.


 

9. Akta dig från att paralyseras av dina analyser.

När du tänker själv, tar du också fullt ansvar för ditt liv och hur du agerar, för du kan inte skylla på att du inte trodde på någon annans uttalande. Detta kan vara ganska nervpåfrestande och leda till ökat självtvivel. Men kom ihåg att tänka själv inte är det samma som att vara absolut säker. Det innebär att fatta beslut baserade på dina egna analyser, istället för någon annans. Det kommer alltid finnas någon grad av osäkerhet som du måste lära dig leva med.






ANNONS
Av fearanddream - 2 september 2014 10:04

ATT VÅGA STÅ UPP FÖR SIG SJÄLV OCH INTE BLI EN DÖRRMATTA

 

Till att börja med måste du respektera dig själv och det som är viktigt för dig. Du kan börja med små saker, för att sen våga säga ifrån i viktigare frågor. Det kan t.ex handla om att våga säga ifrån om inte maten är tillräckligt vällagad på en restaurang eller en arbetsuppgift du inte kan åta dig eftersom det kommer gå ut över dig själv.

Ta dig alltid tid att känna efter vad som är bäst för dig. Om du får en fråga om att göra eller hjälpa till med något så svara alltid: "Låt mig få tänka över det, så återkommer jag med ett svar till dig imorgon." Det är viktigt att du får tid att verkligen känna efter vad du egentligen vill i frågan. Börja lyssna på dig själv, så kommer självrespekten.

Detär viktigt att acceptera alla delar hos sig själv och tycka bra om sig själv. Detta kan kräva övning. Minst en gång varje dag ska du se dig själv i spegeln och säga: "Jag tycker om dig som du är." eller: "Du gör alltid ditt bästa." eller något liknande. Det kommer kännas jättekonstigt i början, men det kommer bara bli lättare och lättare.

Saken är den att folk kommer respektera dig mer när du inte alltid säger ja, ja, ja, till allting utan faktiskt sätter ner foten och säger nej ibland.


6 ANLEDNINGAR TILL VARFÖR DU MÅSTE SÄGA IFRÅN PÅ JOBBET FÖR ATT KUNNA TRIVAS

 

1. Organisationsprestation.

Din prestationsförmåga på jobbet börjar avta när du inte blir lyssnad på. När du står upp för dig själv och säger din åsikt skapar det diskussion, idéutformning och grupptänk. Det är viktigt att diskutera problem öppet för att få input, feedback och bjuda in andra att ge sitt perspektiv på saken.När du säger din åsikt får du veta vad andra tycker och tänker och du kan då utvärdera deras åsikter innan du tar det slutliga beslutet som kan komma att påverka det du sen bestämmer dig för att göra.


2. Kräv respekt.

När du konsekvent yttrar din åsikt, visar du att du inte tänker stå tyst. Du börjar kräva respekt från de som inte är modiga nog att yttra sig.


3. Stärk ditt inflytande.

Att vara en stark röst på arbetsplatsen kan stärka och öka ditt inflytande. Ofta är det han eller hon med en stark konsekvent röst som blir tillfrågad att hålla i möten, starta ett nytt projekt etc.


 

4. Oväntade möjligheter.

En stark, konsekvent röst skapar oväntade möjligheter. Någon hörde dig höja din röst på ett möte och fann din åsikt så värdefull att det är värt att dela den med koncernchefen på ditt jobb. Det låter kanske långsökt, men sånt händer faktiskt hela tiden. Att höja din röst och säga vad du tycker får andra att de sin kompetens, får dem att se hur tallangfull du är.


5. Befäst ditt varumärke.

Du vet att du har en stark röst när du befäst ditt varumärke. Kanske ett smeknamn? En kille kallades för "spark-plug" på sitt första jobb för att han var känd för att få saker att hända.


6. Det får din karriär att accelerera.

Det finns en orsak till att vissa personer avancerar snabbare än andra på jobbet. De är mästare på konsten att höja sin röst med en balanserad stämma som kollegorna respekterar och beundrar.


http://www.forbes.com/sites/glennllopis/2012/01/17/6-unique-ways-to-sustain-a-high-performance-mentality/

http://www.forbes.com/sites/glennllopis/2011/06/20/why-a-personal-employee-brand-will-save-your-career-and-your-workplace/

http://www.forbes.com/sites/glennllopis/2012/03/12/5-ways-young-professionals-want-to-be-led/

https://www.facebook.com/pages/Glenn-Llopis-Group/224013137627052

 

EXEMPEL

 

Det kan handla om att säga nej till att för sjunde gången ta det långa passet i kassan:
 "Nu är det sjunde gången i rad som jag får långpasset. Jag har inte sett att Anders fått göra det. Eftersom man får ont i axlarna av att sitta i kassan skulle jag vilja att vi fördelade den arbetsuppgiften mer rättvist."
Eller att på mötet där chefen säger att hen vill ge jobbet till mannen fast det finns en kvinna med samma kvalifikationer, ta upp jämställdhetsplanen och läsa:

"Vi strävar efter en jämn könsfördelning på vår arbetsplats"

... och säga:

"om vi nu har en kvinna som är lämplig för jobbet och inte väljer henne hur ska vi då kunna uppnå målet som vi själva tagit fram?"

 

7 TIPS

 

1. Granska anställningsav­talet, känner du dig osäker hör av dig till ditt fackförbund.

2. Se till att du har balans mellan jobb och fritid.

3. Avsätt tid för träning, vila och umgänge med vänner och familj.

4. Luras inte till att tro att det är fel att säga nej, men bli för den skull inte en notorisk nejsägare. 

5. Sänk dina krav på dig själv, allt du gör behöver inte vara perfekt.

6. Var uppmärksam på varningssignaler som stark trötthet, ångest och nedstämdhet.

7. Sök avlastning genom att diskutera ditt arbete med vänner eller en extern person som kan ge dig nya perspektiv.

 

ARGUMENTATIONSTEKNIK

 

När du vill säga ifrån eller tacka nej när du blir pålastad nya arbetsuppgifter är det viktigt att du vet hur du ska argumentera. Här nedan följer åtta tips på hur du kan argumentera och vinna argumentationen.

 

1. Säg inte att den andra personen har fel eftersom det är samma som att stänga igen kommunikationen. Ditt jobb är istället att mer försiktigt visa att du inte håller med genom att visa att din åsikt skiljer sig från deras.

2. Erkänn dina misstag. Om du inser att du har fel, säg det direkt. Folk kommer att ta dig mer på allvar och om du erkänner ett fel så får dina andra argument större kraft.

3. Var trevlig. Om du börjar argumentera på ett trevligt sätt så kommer den andra personen inte att sätta upp försvarsmurar lika högt som om du är otrevlig.

4. Få din "motståndare" att säga ordet ja. Målet är att den andra personen ska sluta betrakta dig som en motståndare. Genom att hålla med dig så blir din "motståndare" mer mottaglig för att ni ska kunna komma överens.

5. Låt dem prata. Koncentrera dig själv på att lyssna. Människor älskar att tala och de älskar att höra sig själv prata.

6. Försök att göra din idé till deras idé. Här handlar det om att manipulera dig fram till att få din motståndare att känna att dina idéer egentligen är hans/hennes egna. Du gör det genom att säga till exempel: Bra idé. Så du menar att det är bättre att vi tar den gula. Ja, det låter smart (Detta när din motståndare pratat om två möjliga alternativ där det gula är ditt favoritalternativ).

7. Försök att se saken från din "motståndares" synvinkel. Det kanske finns något där som han/hon inte säger och som är lätt för dig att tillfredsställa men som inte handlar om huvudsaken.

8. Var förberedd. Visa med siffror och bakgrundsfakta varför din idé är den bästa. Visa att det finns andra, som är smartare än du är som kommit fram till den lösning du vill ha.

 

http://www.argumentationsteknik.se/bocker.php?visa=superjobbiga

http://www.retorikiska.se/argumentationsteknik/

 

TANKAR KRING KONFLIKTER PÅ ARBETSPLATSEN

 

1. Om du lånar något, lämna tillbaka det. Om du lånar det mer än två gånger – skaffa en egen.

2. Om du har problem med någon – prata med dem om det, inte alla andra.

3. Fokusera på ditt eget jobb, inte på HUR andra gör det. Om du får det önskade resultatet så duger det bra. Det enda undantaget är när någons låga produktivitet påverkar din egen.

4. Förstå gränserna för chefsskapet. Allt är inte chefsfrågor på jobbet.

5. Skaffa inte monopol på gemensam utrustning. Det här inkluderar kopieringsmaskiner, skrivare och annan utrustning som används ofta.

6. Sälj inte saker på jobbet. Salamikorvar, kokosbollar, julblommor är inte okej att knacka dörr genom kontoret för att sälja eftersom det pressar folk att köpa. Om folk vill ha de här produkterna så vet de var de ska få tag i dem av sig själva. Om du ska sälja på jobbet, ställ broschyrer eller reklamlappar i receptionen eller lägg dem på kaffebordet så kan den som är intresserad kontakta dig själv.

 

 

 

 

 






Jag tycker om dig som du är
Låt mig få tänka över det, så återkommer jag med ett svar till dig imorgon - See more at: http://livskonstnar.kreativinsikt.se/att-vaga-sta-upp-for-sig-sjalv-och-inte-bli-en-dorrmatta/#sthash.ff7V85go.dpuf
Låt mig få tänka över det, så återkommer jag med ett svar till dig imorgon - See more at: http://livskonstnar.kreativinsikt.se/att-vaga-sta-upp-for-sig-sjalv-och-inte-bli-en-dorrmatta/#sthash.ff7V85go.dpuf
Låt mig få tänka över det, så återkommer jag med ett svar till dig imorgon - See more at: http://livskonstnar.kreativinsikt.se/att-vaga-sta-upp-for-sig-sjalv-och-inte-bli-en-dorrmatta/#sthash.ff7V85go.dpuf
Låt mig få tänka över det, så återkommer jag med ett svar till dig imorgon - See more at: http://livskonstnar.kreativinsikt.se/att-vaga-sta-upp-for-sig-sjalv-och-inte-bli-en-dorrmatta/#sthash.ff7V85go.dpuf
ANNONS
Av fearanddream - 3 juli 2014 08:42

 

1. Inse att alla är olika!

Trots att vi om och om och om igen får höra att vi alla är olika, ingen är den andra lik, alla är unika o.s.v så är det skrämmande många som inte verkar ha tänkt på vad detta verkligen innebär. Det innebär inte bara att vi har olika hårfärg, har unika fingeravtryck eller andra kläder. Det innebär också att vi har olika förutsättningar i livet, och nej, då pratar jag inte bara ekonomiska eller sociala förutsättningar, utan psykiska, mentala förutsättningar. Vår uppväxt, barndomen, tonåren, vuxenlivet; allt detta påverkar oss och gör oss till de vi är. Inse det! En person som tryckts ner, blivit slagen, utsatts för sexuella övergrepp i sin barndom har inte samma förutsättningar i livet som någon som alltid blivit sedd, älskad för den hen är och fått obegränsat med kärlek.


 

2. Döm ingen! Aldrig!

Var inte så snabb med att döma andra människor. När människor dömer andra, ser de världen, samhället o.s.v utifrån sig själva, sina egna erfarenheter och det liv de själva lever. Det kan man inte göra när det gäller andra människor. Ställ frågor istället. Om du undrar över varför en person gör på ett visst sätt; fråga! Eller googla! Vad som helst. Men döm aldrig. Du har ingen rätt att döma någon annan, för du har ingen aning om hur den personens liv har sett ut /ser ut.


 

3. Kom ihåg: Livet kan förändras på en sekund, imorgon är det kanske du som blir dömd felaktigt!

Du kanske är en sådan som sparar pengar varje månad. Du kanske har en buffert på 100 000 på banken. Du kanske är en sån som säger att du aaaldrig skulle acceptera att leva med en partner som inte lyfter ett finger gällande hushållssysslor, som inte söker ett enda jobb trots att hen är arbetslös. O.s.v Du är kanske en sån som tror dig veta hur du skulle agera i vissa situationer ("Jag skulle aldrig kunna göra så!")

Åter igen, pratar du och tänker utifrån dig själv och dina egna erfarenheter. Eller hur? Som din situation ser ut nu, så skulle du kanske aldrig acceptera att en partner betedde sig så som jag nämnde här ovan. Men tänk om allt förändras? Tänk om er livssituation förändras?

För det är faktiskt så att livet kan förändras radikalt på ett ögonblick, och du vet inte hur du eller någon annan kommer att reagera om något skulle hända.

Scenario: Din man är världens bästa. Han är omtänksam, snäll, social, bra på sitt jobb, plikttrogen, hjälpsam och gör minst lika mycket som du i hemmet. Två gånger i veckan träffar din man sin pappa, som är den person han står närmast. Din man och hans pappa står varandra oerhört nära och du vet hur betydelsefulla de där två träffarnai veckan är för din man.

En morgon dör din mans pappa i en hemsk bilolycka. Hela ert liv förändras. Din man slutar gå till jobbet och får sparken, han gör ingenting hemma längre, han drar sig undan, pratar knappt med någon och isolerar sig allt mer från omvärlden. Han söker inga nya jobb och du accepterar det här eftersom han de facto befinner sig i sorg. Men hur länge ska du stå ut? Kanske blir det så till slut att det är dig folk dömer? "Hur kan hon leva tillsammans med honom?" kanske de säger om dig.

Tänk på detta nästa gång du dömer någon; livet kan förändras på ett ögonblick.


 

4. Var nyfiken, inte fördömande.

Istället för att döma och stå där som ett levande frågetecken, utan att förstå; var nyfiken! När någon agerar på ett, för mig, konstigt sätt eller gör någonting som jag har väldigt svårt att förstå, så försöker jag ta reda på varför, istället för att döma personen. Jag vill verkligen veta varför vissa beter sig på vissa sätt, varför en del accepterar sånt som jag tror att jag själv aldrig skulle acceptera. Jag tar reda på varför, och då förstår jag. Alltid.


 

5. Vänd på frågan.

Vi tar exemplet med sparande igen. Många tror, eller tar till och med för givet, att alla har möjlighet att spara pengar varje månad. Många kan inte förstå varför vissa inte har en buffert på åtminstone tre månadslöner sparade. De frågar sig: "Varför sparar inte de pengar varje månad?", "Varför har inte de en buffert?" Detta är inte rätt sorts frågor att ställa i sammanhanget. Du utgår fortfarande från dig själv när du ställer dessa frågor. Dessutom ställs oftast inte frågan till de du dömer och undrar över. Eller hur?

Testa istället att vända på frågorna, så kommer du förstå. Fråga istället: "Varför sparar jag varje månad?" Kanske för att du tycker att du vill resa utomlands nästa sommar? Eller kanske för att spara ihop till en ordentlig buffert? Det är inte riktigt det svaret jag menar här. Testa att fråga igen: "Varför sparar jag varje månad?" Svaret är: För att du kan. För att du har den ekonomiska förutsättningen för att kunna spara varje månad.

Så vad är då svaret på "Varför sparar inte de pengar varje månad?"? Jo, svaret är då: För att de inte kan. För att de inte har den ekonomiska förutsättningen för att kunna spara varje månad.

Enkelt va? Samma sorts frågor kan du ställa dig när det gäller personer som lever med lata, omogna o.s.v partners:

"Varför accepterar inte jag att min partner behandlar mig som skit?" Kanske för att du anser att du är värd bättre än en person som behandlar dig illa. Svaret är då att de som lever med en elak person gör det för att de inte tycker att de förtjänar bättre än så.

På samma sätt kan du göra med alla typer av beteenden som du finner märkliga, konstiga med mera. Vänd på frågorna du har, och du kommer förstå.


 

6. Lär dig vad empati innebär och var empatisk!

Om man tittar på var vi väljer att lägga våra tankar under en dag, ägnas bara som mest 10% av tankeverksamheten om empati för andra människor. Resten är självcentrerade tankar.

Vad är då empati? Jo, empati är den ovanliga händelsen när en person faktiskt kan känna känslor, problem och perspektiv hos en annan person.

Empati är också att göra någonting för en annan person, utan att förvänta sig någonting tillbaks - inte ens känslan av tillfredsställelse över att ha gjort något för någon annan.

Det är inte empatiskt att:

*Hyra en bil bara för att du då är en av de som ser till att firman finns kvar och dess anställda får lön och har ett jobb. För du får någonting i utbyte; nämligen bilen du hyr.

*exempelvis skänka pengar till välgörande ändamål för att det får dig att känna dig duktig.

*att skänka pengar till en tiggare för att det får dig att känna dig maktfull.

*hjälpa någon och förvänta sig att den personen skall hjälpa dig en annan gång.

Det är empatiskt att:

*Ge bort pengar till en person som jobbar med att hyra ut bilar, lägga pengarna i ett anonymt kuvert och bara skriva mottagarens namn på det.

*skänka pengar till välgörande ändamål bara för att du verkligen känner för de individer du hjälper.

*skänka pengar till en tiggare, utan att för den delen se ner på personen eller förvänta dig ens ett tack tillbaka.

*hjälpa någon utan att någonsin kräva eller förvänta dig hjälp tillbaka.


 

7. Basera inte allt på fakta eller / och statistik!

Det är väldigt populärt att komma dragandes med statistik eller fakta för att motbevisa någon annan. Det man inte får glömma är att statistik finns för att det existerar undantag. Du kan aldrig någonsin använda statistik som en exakt sanning. Dessutom baseras statistiken på oss människor. Jag vet flera personer som ljugit i statistiska undersökningar. Just därför kan du aldrig veta hur tillförlitlig statistiken egentligen är. Det samma gäller fakta. Visst kan det finnas fakta som talar för en viss sak, men om faktan berör människor finns det heller ingen exakt faktisk sanning.

När det gäller enskilda fall kan du aldrig komma undan med att dra till med statistik eller fakta. Punkt. En person startade en diskussion på ett forum. Personen undrade varför vissa inte sparar pengar varje månad. En person som svarade hävdade att det beror på att dessa som inte sparar egentligen kan spara, men att de skiter i att göra det, att de saknar framförhållning o.s.v När denna person blev ifrågasatt kom hen dragandes med en statistisk undersökning som skulle styrka det hen påstod. Saken var dock den att det var statistik över personer med god inkomst som ändå inte sparade pengar varje månad. Undersökningen visade bara hur många av de med god inkomst som sparade pengar varje månad, inget mer. Kanske fanns det de som tillfrågades som sparade varannan månad? Det fanns ingenstans i undersökningen redogjort för varför dessa personer valde att inte spara varje månad. Det stod alltså ingenstans att dessa personer sket i att spara eller inte hade någon framförhållning.

Om någon säger att hen har en förslitningsskada på sitt knä trots ung ålder, så kan du inte komma dragandes med någon sorts statistisk eller fakta för att motbevisa personen. Personen har en förslitningsskada på knät vare sig statistik / fakta talar för eller emot att förslitningsskador drabbar personer i den åldern eller inte.


 

8. Skilj på fakta och fiktion.

Vi människor är fenomenala på att dra slutsatser. Vår hjärna är bra på det. Dock är det, som jag tidigare nämnt, så att vi drar slutsatser utifrån oss själva, det vi varit med om, våra erfarenheter, det vi fått lära oss med mera, och det är inte alltid så att det stämmer med verkligheten. Vi är också högst sociala djur, och många delar gärna sina slutsatser med andra, varpå de som lyssnar kanske finner slutsatsen trolig och sprider den vidare.

Lär dig att skilja på fakta och påhittade historier.

Jag träffade en tjej för några år sen, som kom att bli min vän. En annan vän till mig varnade mig för den här tjejen. Jag valde dock att dra mina egna slutsatser. Nu hade min vän rätt, tjejen var precis sådan som hon sagt. Men jag vill ändå poängtera vikten av att försöka ta sånt som andra säger med en nypa salt och istället dra dina egna slutsatser - som inte baseras på dina egna erfarenheter och kunskaper, utan på fakta.


 

9. Stick inte hål på allt som någon berättar för dig!

Tänk vad mycket det finns som vi inte vet någonting om. Det är ganska otroligt. Ändå finns det sådant som många tycker att var och en borde ha koll på. Vet du vad Nya Zeelands huvudstad heter? Nej, inte jag heller, och varför ska jag behöva veta det? Finns ingen anledning. Vet du vad som krävs för att en person ska få ekonomiskt bistånd från kommunen (socbidrag)? Du ska inte ha några pengar kvar att leva på öht. Har du bil eller hus, så tvingas du förmodligen sälja det först innan du eventuellt kan få hjälp från soc. Med mera, med mera. Om en person berättar för dig att hen känner sig helt nedslagen efter att ha varit hos soc, men fått veta att hen inte kommer få pengar där ifrån, så är förmodligen din första fråga: "Varför får du inga pengar därifrån?" Om personen då svarar: "Enligt soc borde jag ha sparat si och så mycket pengar i tre månader, och de tar med i beräkningarna att jag sparat fast jag inte gjort det. Och nu får jag inga pengar därifrån på minst tre månader." Hur skulle du då reagera?

Många anser att personen borde skylla sig själv, att det är upp till en själv att kolla upp hur saker och ting fungerar, att man borde veta hur sånt där går till.

Sluta punktera allt en annan människa säger med kommentarer som: "Det där borde du ha vetat om!", "Du borde ha kollat upp hur det fungerar!", "Du får skylla dig själv!"

Hur hjälper sådana kommentarer personen i fråga? Inte alls är svaret.


 

10. Människor visar inte alltid vad de egentligen känner.

När någon exempelvis har befunnit sig i ekonomisk missär under lång tid, kanske flera år, är det inte alls konstigt om hen inte orkar mer. Olika försvarsmekanismer kan påverka personen. Du kanske tycker att personen inte verkar inse att hen har problem, eller att hen inte tar sina problem på allvar, eller kanske inte ens förstår att problemen existerar ens om du nämner det för hen o.s.v Kaske fördömer du personen för detta, ser ner på hen. I själva verket är personen så trasig inombords att hen har två alternativ; antingen gå under eller försöka se det positiva i livet.

Försvarsmekanismer är inget vi själva råder över. Exempel på försvarsmekanismer:

*Bortträngning: Det som är jobbigt förpassas till det omedvetna, dit det medvetna inte kan komma.

*Förnekande: Personen förnekar problemet, till och med för sig själv.

*Regression: Personen går tillbaka till ett stadium i livet då hen behövde mer hjälp, exempelvis till barnstadiet.

*Förskjutning: Personen skjuter över sina känslor på någon annan.

*Projicering: De talar illa om personer med samma problem som de själva har.









Av fearanddream - 28 juni 2014 09:17

 

Muskler skrämmer mig. Ok, kanske inte musklerna i sig, men människan bakom muskelmassan. Nu pratar jag om mäns muskler alltså. Jag tänker ibland att det vore riktigt nice att vara fit och vältränad, men läget är något annorlunda, och män med "perfekt" muskelmassa skrämmer mig, för jag har en fördom om att dessa män vill ha en "perfekt" kvinna. Och jag är långt ifrån perfekt, både fysiskt och psykiskt.

Idag vet vi mycket väl att tjejerna i reklam och tidningar inte ser ut så där. De är retuscherade big time! Idag ser vi kvinnliga modeller som har former och ser mer ut som den vardagliga kvinnan. Det känns ganska skönt. Vi hoppas också att männen har noterat detta och vet med sig att vi kvinnor inte ser ut som retuscherade supermodeller på reklampelarna.

Hur är det då gällande männen och exploateringen av deras kroppar? I kalsongreklamen ser vi David Beckham, Fredrik Ljungberg och andra ELITIDROTTARE possera i underbrallor. Hur många killar, män ser ut så där? Hur många har som mål att se ut så där? Hur många män VILL se ut så där, och VARFÖR vill de se ut så? För att de tror att inget annat duger? För att de själva vill?

 

Bilden av att en man "ska" vara vältränad och muskulös kommer långt tillbaks i tiden, då män utförde hårt kroppsarbete (som givetvis krävde en viss fysisk styrka) och uppfostrades att vara hårda och inte visa känslor. De skulle bita ihop, och den som var starkast kände att han var den manligaste av alla män.

Trots att vi kvinnor vill ha en snäll, omtänksam kille som har nära både till skratt och gråt, så lever bilden av den stora starka mannen vidare.

Inom porrindustrin har det länge varit så att männen har stora snoppar, men om man tittar på det hela närmare så stämmer det inte. I porrindustrin är det fortfarande kvinnorna som exploateras mest och som ska se ut på ett visst sätt. De som inte passar inom den ramen hamnar under kategorin "extreme porn"- där de kvinnor du möter på i varagen hamnar.

Vi kan aldrig komma ifrån att kvinnans kropp exploateras mer än männens, men så längen männen ser exploateringen av sin kropp negativt, så är det så det är, och man kan inte hålla på att jämföra hela tiden heller. Bara för att exploateringen av kvinnokroppen är "värre" än den samma för manskroppen, så kvarstår problemet: Män ser inte ut som elitidrottare (långt ifrån alla män gör det iaf) och de ska inte må dåligt för det, känna sig konstiga, att de inte duger med mera.


http://9gag.com/gag/apqO0RM?ref=fb.s

Av fearanddream - 17 juni 2014 09:56

 

1. Vad är din övertygelse?

Identifiera vad du tror på, vad din övertygelse är. Ha vetskap om varifrån din övertygelse härstammar och varför den är så viktig för just dig.


2. Vågar du utmana dig själv?

Utmana dig själv. Våga träffa någon från en helt annan kultur och hör hens historia, testa en inhemsk restaurang eller liknande, besök stadsdelar där det bor många invandrare. Utvidga din värld, lär dig om andra kulturer, andra levnadssätt, andra människor. Kort sagt: skaffa kunskap som du kan föra vidare.


3. Engagera dig.

Lär dig mer om olika kulturer, sexuella läggningar, funktionshinder, psykisk ohälsa med mera genom att ställa frågor, gynna kommunikation med personerna, men gå aldrig till anfall eller kritisera personen! Lär dig mer om dessa personer, och du kommer förstå dem.


4. Håll öronen öppna.

Lyssna. Försök förstå en annan persons perspektiv innan du dömer det hela som fel eller konstigt. Försök att verkligen förstå en annan persons syn på exempelvis tro eller politisk åskådning. Lyssna också på hur andra runt dig talar. Använder de ett språk som placerar vissa personer i ett visst fack eller som förolämpar en annan etnisk grupp, homosexuella eller annat?


 

5. Inkludera.

Träna dig på att inkludera andra. Om du är på ett möte med andra; får då alla komma till tals? Har alla någon att prata med på en fest, eller är det någon som verkar ensam och / eller utanför? Har du lyssnat på vad en tonåring har att säga på sistone? Har du bett en äldre person om ett gott råd? Har du en vän av annan etnicitet eller religion? Med mera.

Fira det gemensamma och olikheter.


6. Ta i försvar.

Höj din röst emot orättvisa, orättvisa finns precis överallt. Oavsett om det handlar om sociala skillnader, åsikter om miljöförstöringen, rasism, rättsväsendet, ekonomisk ojämlikhet eller annan form av orättvisa så använd din egen röst för att namnge problemet och börja skapa förändring.


7. Gör!

Det räcker inte att bara tänka på jämlikhet, rättvisa och inkludering. Handla, gör något för att göra det hela till verklighet!


8. Förändring till det positiva.

Verka för förändring. Ändra ditt sätt att tänka och se vad som händer. Börja med dig själv, så blir det lättare att be andra att ändra på sig.


 

9. Ärlighet och medvetenhet.

Var ärlig och medveten. Gör och säg vad som är viktigt för dig. Välj att inkludera andra. Gör medvetna val för att få ett slut på diksrimineringen, varje dag.


10. Donera.

Skänk pengar till någon organisation som arbetar för att förändra och stoppa diskriminering.


Av fearanddream - 2 juni 2014 08:55

Utbredd diskriminering av personer med psykisk ohälsa

 

*En diskrimineringsstudie som utförts av (H)järnkoll visar att skrämmande 50% av de tillfrågade med psykisk ohälsa känner sig diskrimenare av sin egen familj och bland vänner pga deras psykiska tillstånd!

*Det finns så många fördomar gällande psykisk ohälsa, och dessa fördomar måste bort, för de stämmer inte!


Nedan följer några resultat från undersökningen:

  • 69 % rapporterar att man hemlighållit eller dolt sina psykiska problem för omgivningen.
  • 54 % upplever sig orättvist behandlade av sin familj och 35 % av sin partner.
  • 50 % tycker att de blivit orättvist behandlade när det gäller att få vänner eller behålla dem.
  • 47 % uttrycker att de blivit orättvist behandlade av personalen inom psykiatrin.
  • 79 % anser att de kunnat använda sin inre kraft och styrka för att handskas med stigma och diskriminering.

 

myter och fakta om psykisk ohälsa
 
Myt: En psykiskt sjuk person är våldsam och farlig.
Sanning: Ytterst få våldsbrott beror enbart på psykisk sjukdom, utan det ligger andra faktorer bakom också.
 
Varför denna myt? När vi i tidningar läser skildringar om psykisk ohälsa, när vi ser på nyheterna o.s.v skildras den psykiska ohälsan oftast med en koppling till våld av något slag. Det handlar ofta då om en psykiskt sjuk person som begått ett våldsbrott. Media har stort inflytande på många av oss, och därför bidrar skildringarna där synen på psykisk ohälsa och skapar således denna myt om att personer med psykisk ohälsa är våldsam och farlig.
Hur ofta läser eller hör vi i media om psykisk ohälsa utan inblandning av våld? Inte allt för ofta. Väldigt sällan faktiskt. Mediernas ihopkopplande av psykisk ohälsa och våld saknar motpoler och i och med detta finns ett ännu större utrymme för denna felaktiga myt att skapas, frodas och leva vidare.
Sanningen är dock att de flesta våldsbrott inte begås av en person med psykisk ohälsa.
Åren 1988 - 2000 begicks över 300 000 våldsdåd i Sverige och utav dessa begicks endast 5 % av personer med psykisk sjukdom.
 
 
Myt: En person med psykisk ohälsa kan inte jobba.
Sanning: Många personer med psykisk ohälsa som både kan och vill jobba är inte välkomna på arbetsmarknaden.
 
Varför denna myt? Det är en vanlig uppfattning att personer med psykisk ohälsa inte kan jobba. I den mest akuta sjukdomsfasen kan det säkert vara så. Men inte annars.
Sanningen är att rädslan hos arbetsgivare gör att personer med psykisk ohälsa ofta isoleras från arbetslivet. Just personer med psykisk ohälsa, som har isolerats från arbetslivet, har en längre väg att gå både gällande rehabilitering och att komma in på arbetsmarknaden, än personer med fysiska sjukdomar och liknande. Många, många har både vilja, förmåga och kompetens att arbeta, men möts av fördomar och en stängd dörr.
 
 
Myt: Psykisk ohälsa drabbar bara andra.
Sanning: Precis vem som helst kan få psykiska problem.
 
Varför denna myt? Psykisk ohälsa är en Världshälsoorganisationen WHO, ett av de största och snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen i dag. Det är vår tids största folksjukdom. Allt fler mår allt sämre psykiskt och de vanligaste symtomen är ångest, depression, nedstämdhet och sömnlöshet. Vanligast är detta bland kvinnor, ungdomar och invandrare.
Upp emot 40% av sveriges befolkning anger att de lider av någon form av psykisk problematik och i upp emot 15% av fallen krävs behandling.
Tyvärr drar sig många för att gå till läkaren gällande psykiska problem. Ab ca 400 000 personer med depressionssymtom söker bara en mycket liten del hjälp och detta skall ses mot bakgrund av att depression finns med i bilden vid 90% av alla självmord som sker i Sverige.
Ingen kan någonsin gardera sig från psykisk ohälsa. Den kan drabba vem som helst, bokstavligt talat. Det spelar ingen roll hur ung eller gammal du är, vilket kön du tillhör, din intelligensnivå, vilken social ställning du har eller vilka materiella tillgångar du har. Det finns absolut inga garantier.
 
 
Myt: En psykiskt sjuk person är mindre begåvad.
Sanning: Många framstående forskare och kulturpersonligheter har upplevt psykisk ohälsa.
 
Varför denna myt? Personer med psykisk ohälsa kan många gånger vittna om hur de blivit behandlade som mindre vetande. De har fått känna det som om deras begåvningsnivå är på samma nivå som ett barns, Även i vården har de mötts av ömsom daltande, ömsom farbroderligt förmanande och överdrivet pedagogiserande röster.
Attityden kan uppfattas som om den härstammar från tider då utvecklingsstörda och personer med psykisk ohälsa drogs över samma kam som "idioter" och "sinnesslöa".
Biverkningar av psykofarmaka, ett ovårdat yttre, självskadebeteende, social fobi med mera hos vissa personer med psykisk ohälsa kan få folk att tro att de skulle vara mindre begåvade. Men detta stämmer inte!
I kulturens värld är personer med psykisk ohälsa väldigt vanligt förekommande. Exempel på dessa är bland andra: August Strindberg, Ernest Hemingway, Sylvia Plath, Karin Boye, Robert Schumann, Peter Tjajkovskij, Vincent Van Gogh, Ernst Josephsson, Sigrid Hjertén, Lars Von Trier.
Sammanfattningsvis så är personer med psykisk ohälsa varken mer eller mindre intelligenta än andra.
 
 
Myt: En psykiskt sjuk person blir aldrig frisk.
Sanning: De allra flesta återhämtar sig till ett fullt fungerande liv.
 
Varför denna myt? Många tror att psykisk ohälsa är ett livslångt tillstånd. En gång sjuk, alltid sjuk. Påståendet faller på sin egen orimlighet. Eftersom var fjärde svensk person någon gång drabbas av psykisk ohälsa så skulle detta innebära att en fjärdedel av befolkningen skulle vara utslagen för gott. Sanningen är att nästan alla med psykiska problem återfår hälsan.
Även när det gäller svårare sjukdomar som schizofreni.
 
 
Myt: Psykisk ohälsa är föräldrarnas fel.
Sanning: Påståendet har inget stöd i forskning.
 
Varför denna myt? För några årtionden sen dominerade teorin om att psykisk ohälsa, utan undantag, var föräldrarnas fel. Det låg fel i deras sätt att uppfostra sina barn etc. Pga detta isolerade man den psykiskt sjuka från sina familjemedlemmar,
Än idag lever tyvärr denna myt kvar hos många. Dock finns det ingen forskning som stödjer teorin om att det skulle vara föräldrarnas fel om någon drabbas av psykisk ohälsa, och idag utgår man aldrig från den gamla förlegade tron. Istället anser man idag att föräldrars stöd för den sjuka är något att rekommendera.
Varför någon drabbas av psykiska problem kan givetvis ha med uppväxten att göra, men har många gånger helt andra orsaker.
 
 
Myt: Depression är ett tecken på svaghet.
Sanning: Depressioner har inget med karaktär eller viljestyrka att göra.
 
Varför denna myt? En vanlig men helt felaktig uppfattning är att vi själva kan råda över om vi ska bli deprimerade eller inte.
Från barnsben får vi lära oss hur fel det är att deppa ihop av en motgång. Vi ska vara starka, lösa problemen och gå vidare i livet. Att senare i livet drabbas av en depression där det inte är att bara ta sig i kragen kan man få för sig att man är en svag människa.
I Sverige är ca en halv miljon personer deprimerade. Att det skulle vara så på grund av svaghet faller på sin egen orimlighet.
 
 
Myt: En psykiskt sjuk person styrs av röster.
Sanning: Bara var tredje "rösthörare" har en psykiatrisk diagnos.
 
Varför denna myt? Många upplever "rösthörande" som främmande, skrämmande. I samhället har detta, av någon anledning, blivit själva symbolen för "galenskap". Myten om att röster får den psykiskt sjuke att begå fruktansvärda handlingar är utbredd. I själva verket är det scenariot mycket, mycket ovanligt.
Få saker är också så skamfyllda som att som att höra röster.
Bara var tredje rösthörare har en psykiatrisk diagnos, resten av rösthörarna är så kallade normalt fungerande personer. Man är dessutom tveksam om rösthörande kan ses som ett direkt symtom på psykisk ohälsa.
 
 
 
 
 
 

 

Av fearanddream - 26 maj 2014 16:29

                                                 

Av fearanddream - 16 mars 2014 20:15

1. Myt: "Antidepressiva mediciner gör en beroende."

Sanning: Detta är en myt som kommer sig av att många blandar ihop antidepressiva mediciner med ångestdämpande mediciner.   Antidepressiva mediciner är ingenting som du kan bli beroende av, men ångestdämpande är väldigt beroendeframkallande. Antidepressiv medicin tar man under lång tid, åtminstone under ett års tid och ibland hela livet, för att återställa kemiska obalanser. När man börjar med dessa mediciner kan man må ännu sämre än innan och då får man ofta ångestdämpande utskrivet som dämpar ångesten. Antidepressiva fungerar alltså på lång sikt medan ångestdämpande fungerar inom 20-30 minuter. men har ingen verkan på lång sikt.

 

2. Myt: "Personer med psykisk ohälsa är farliga psykopater."

Sanning: Om detta vore sant så skulle alla antingen träffa på flera psykopater under sitt liv och/eller själv bli psykopat då och då. Dessutom farlig. Psykisk ohälsa är det samma som fysisk ohälsa, bara att sjukdomen utspelar sig i hjärnan. Psykisk ohälsa kan vara allt från ångest, depression till borderline, bipolär och så vidare.

 

3. Myt: "Personer med psykisk ohälsa måste bara rycka upp sig."

Sanning: Att lida av psykisk ohälsa som exempelvis en depression är inte det samma som att vara ledsen eller tillfälligt nedstämd, precis som diabetes inte är det samma som när man får ett blodsockerfall för att man inte ätit på 12 timmar. En person med diabetes måste ofta ta mediciner och kan inte bara äta för att allt ska bli bra igen, precis som att en person med depression inte bara kan rycka upp sig. Jag har ett favoritcitat gällande det här. Tyvärr kommer jag inte ihåg vem jag citerar, men det är inte det viktiga här: "...Depression is like cancer". Det säger egentligen ganska mycket, tycker jag. Depression och annan psykisk ohälsa är sjukdomstillstånd.

 

4. Myt: "Självmord är egoistiskt."

Sanning: Faktum är att många ser självmord som oerhört egoistiskt, som om den som begår självmord bara tänker på sig själv, för hur skulle annars personen kunna göra så måt sina nära och kära? Sanningen ser annorlunda ut. De flesta som begår självmord gör det för att de innerligt tror att alla i deras närhet skulle ha det bättre utan dem. Man ser sig ofta som en börda och så vidare.

 

5. Myt: "Personer med psykisk ohälsa fungerar inte i arbetslivet."

Sanning: Det finns de med psykisk ohälsa som inte klarar av att arbeta. Vissa blir då sjukskrivna. Dock är det som med alla människor så att de flesta klarar av ett arbete minst lika bra som vem som helst och det märks aldrig ens att de lider av någon sorts psykisk ohälsa. Den här myten kommer bland annat från att man tror att de med psykisk ohälsa är sitt mående hela tiden.

 

6. Myt: "Det är ovanligt att må psykiskt dåligt."

Sanning: Så många som en av fyra lider av någon sorts psykisk ohälsa och i dag är det den största folksjukdomen.

 

7. Myt: "Mediciner gör en drogad."

Sanning: Det finns de som är rädda för att testa antideppressiva mediciner för att de tror att dessa mediciner gör en drogad och avtrubbad från verkligheten. Om du söker hjälp hos vårdcentralen och får antidepressiva mediciner utskrivna så kan jag garantera att du inte kommer bli eller känna dig det minsta drogad. Den här myten kommer från psykiatrin och har sina rötter långt tillbaks i tiden till någon gång på 1800-talet.

 

8. Myt: "Det är bara svaga personer som kan drabbas av psykisk ohälsa."

Sanning: Vem som helst kan drabbas. Det finns de som föds med en extra känslighet för att senare i livet utveckla exempelvis en depression, men det behöver inte bli så. Om en person råkar ut för något traumatiskt och detta inte bearbetas kommer man troligtvis drabbas av psykisk ohälsa oavsett vem man är eller hur stark eller svag man är mentalt.

 

9. Myt: "Att vara deprimerad är det samma som att vara ledsen."

Sanning: Som jag redan nämnt så stämmer inte det här på långa vägar. En depression är något som byggs upp under lång tid, ofta flera år och det är ett sjukdomstillstånd som behöver behandlas.

 

10. Myt: "Personer med psykiska problem är konstiga."

Sanning: Det finns konstiga och udda personer lite här och där, men att personer med psykiska problem skulle vara konstiga bara för att de har psykiska problem är en myt. Det är ytterst få som vet om att jag har psykiska problem när de först träffar mig och när jag berättar det kan jag ibland få en chockartad reaktion eftersom: "du är ju så normal". Ja, vi med psykisk ohälsa är otroligt normala.

 

 

Presentation


On board!

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ fearanddream med Blogkeen
Följ fearanddream med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se