Inlägg publicerade under kategorin Hälsa

Av fearanddream - 26 november 2014 10:50

(Källa: Cancer Research UK, 2014; APA: American Psychology Association; Science of Cancer, Harvard USA)


Googla på "Cancer" och du kommer få upp miljontals webbsidor, och antalet You Tube videos du får upp om du söker på "Cancer cure" är ofantliga. 

Problemet är att det allra mesta av informationen där ute, som bäst, är oriktig, eller som värst farligt missledande. 

Det finns en del evidensbaserade (vetenskapliga), lättförståeliga sidor om cancer.

http://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/

Tyvärr finns det betydligt fler som sprider myter, och det är svårt att skilja fakta från fiktion. Hur plausibel och bra den felaktiga informationen än verkar, så kommer du, om du skrpar på ytan och letar efter BEVIS, kommer du se att mycket av det som vi ser som sanningen, bara är lögn.

Med det här inlägget vill jag avslöja 10 av alla cancermyter. Driven av bevis, inte anekdoter, myter eller retoriska begrepp. Jag kommer att visa vad som verkligen är sant. 


 

Myt 1: Cancer är en påhittad, modern sjukdom. 

Cancer är inte bara en påhittad sjukdom. Cancer har funnits lika länge som människorna. Sjukdomen beskrevs redan för tusentals år sen och forskare har upptäckt tecken på cancer hos ett 3000 år gammalt skelett. 

Den största riskfaktorn för cancer är ålder. 

Det är egentligen ganska enkelt: vi lever idag så pass länge att risken att utveckla cancer ökar. Det är helt normalt att cellerna i vårt DNA skadas ju äldre vi blir, och sådana skador KAN leda till utvecklande av cancer. 

Dessutom har vi idag möjligheten att diagnostisera cancer mer korrekt. 

http://scienceblog.cancerresearchuk.org/2010/10/14/claims-that-cancer-is-only-a-%E2%80%98modern-man-made-disease%E2%80%99-are-false-and-misleading/

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20960499

http://www.bbc.com/news/science-environment-26627941

http://www.cancerresearchuk.org/cancer-info/cancerstats/incidence/age/#Cancer

 

 

Myt 2: Superfoods förebygger cancer.

Blåbär, rödbetor, beoccoli, vitlök, grönt te... listan fortsätter. Trots att tusentals webbsidor hävdar motsatsen, så finns det ingen superfood. Det är bara en affärsterm för att man ska lyckas sälja en mängd olika produkter och tjäna pengar. Det finns ingen som helst vetenskaplig grund för påståenden om superfoods. 

http://www.cancerresearchuk.org/cancer-info/healthyliving/cancercontroversies/superfoods/

Vår kropp är komplex, och det är cancer också. Det ör en oerhlrt grov förenkling att säga att en enda ätbar sak, på egen hand, skulle ha något att göra med om du kommer utveckla cancer eller inte.

http://www.cancerresearchuk.org/cancer-info/healthyliving/diet-healthy-eating-and-cancer/how-healthy-eating-could-reduce-cancer-risk/

Enda sättet för att reducera risken för cancer är att leva hälsosamt. 

http://www.cancerresearchuk.org/cancer-info/healthyliving/introducingcancerprevention/

 

 

Myt 3: En 'sur' diet orsakar cancer.

Vissa myter angående cancer är överraskande orubbliga, trots att den mest grundläggande biologin motsäger myten. En sådan myt är att om du äter mycket surt, blir ditt blod 'för surt', vilket då skulle öka risken för cancer. 

Detta är biologiskt nonsens. 

Sanningen är att cancerceller inte kan leva i en alltför basisk miljö, men det kan inte heller några av dina andra celler. 

 

 

Myt 4: Socker föder cancerceller.

En annan idé, som också syns mycket, är att socker tydligen skulle 'föda cancerceller', och man vill helt och hållet ta bort socker från en cancerpatients diet.

http://scienceblog.cancerresearchuk.org/2012/12/07/alternative-cancer-treatment-claims-in-the-media-are-damaging-and-misleading/

Detta är inget annat än en ohjälpsam förenkling inom ett högst komplicerat område, som vi precis har börjat förstå. 

Socker består bland annat av glukos, som våra celler använder som energi. Socker orsakar inte cancer, men cancerceller i kroppen använder också glukos som energi. 

 

 

Myt 5: Cancer är en svamp - och natriumbikarbonat är boten.

Denna 'teori' kommer från myten "Cancer är alltid vit".

Ett uppenbart problem med det här - förutom det faktum att cancerceller inte är svamp - är att cancer inte alltid är vit. Vissa tumörer är det. Vissa är det inte.

På denna myt om att cancer skulle vara svamp följer också myten om att natriumbikarbonat skulle vara cancerns botemedel. Detta stämmer inte.

Det finns bevis på att högre doser av natriumbikarbonat kan leda till allvarliga - och ibland till och med dödliga - konsekvenser.

http://www.cancer.org/treatment/treatmentsandsideeffects/complementaryandalternativemedicine/herbsvitaminsandminerals/sodium-bicarbonate  

 

 

Myt 6: Det finns en mirakelkur mot cancer...

Från cannabis till kaffelavemang, internet är översköljt av videoklipp och personliga anekdoter om 'naturliga', 'mirakulösa' botemedel mot cancer. Varken You Tube klipp eller det som postas på Facebook är bestämt inte vetenskapliga bevis, och är inte det samma som kvalitativa, vetenskapligt granskade bevis.

Dessutom: Människor ljuger. De här 'personliga' anekdoterna vi hör, hur vet vi att personen verkligen haft cancer? Hur vet vi vilka andra typer av behandlingar personen fått? 

Wikipedia anses, av de flesta, vara en otillförlitlig källa. Men det är inte alltid som det som står på Wikipedia är falskt. Jag hittade en alldeles fenomenal lista över ineffektiva botemedel mot cancer.

https://en.wikipedia.org/wiki/Alternative_cancer_treatments#Ineffective_treatments

 

 

Myt 7:... Och apoteken döljer det.

Hand i hand med idén om mirakelkurer finns idén om att myndigheter, den farmaceutiska industrin och även välgörenhetsinrättningar konspirerar för att dölja botemedlet mot cancer för att de tjänar så mycket pengar på existerande behandlingar.

MEN. Det finns ingen konspiration! Ibland är det bara så att det inte fungerar.

http://scienceblog.cancerresearchuk.org/2011/07/06/there%E2%80%99s-no-conspiracy-sometimes-it-just-doesn%E2%80%99t-work/

 

 

Myt 8: Cancerbehandling dödar mer än den botar.

Låt mig vara tydlig, cancerbehandlingar - vare sig det handlar om cellgiftsbehandling, strålbehandling eller operation - är ingen dans på rosor. Bieffekterna kan bli jobbiga. Trots allt, behandlingar som ska döda cancerceller kommer oundvikligen även att påverka friska celler. 

Och ibland, sorgligt nog, fungerar inte någon behandling. Vi vet att det är väldigt svårt att behandla långt gången cancer som har spridit sig till flera ställen i kroppen. 

Påståenden ute på nätet om att strålbehandling "bara är 3% effektivt" är högst missvisande och förlegade. 

http://www.sciencebasedmedicine.org/chemotherapy-doesnt-work/

http://www.sciencebasedmedicine.org/chemotherapy-doesnt-work-not-so-fast-a-lesson-from-history/

 

 

Myt 9: Vi har inte gjort några framsteg gällande att besegra cancer.

Enkelt sagt: Detta är inte sant! Tack vare framsteg inom forskningen, har överlevnaden hos de som får cancer fördubblats.

http://www.cancerresearchuk.org/cancer-info/cancerstats/keyfacts/Allcancerscombined/#How2

http://theconversation.com/hard-evidence-are-we-beating-cancer-20870


 

Myt 10: Hajar får inte cancer.

Jo, det gör dem. 

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21370659

http://scienceblogs.com/observations/2010/09/06/ocean-of-pseudoscience-sharks/

Av fearanddream - 12 november 2014 10:55

DEL 1 AV 3 - Ha en fast morgonrutin


 

1. Vakna upp och må fantastiskt.

Att vakna upp på rätt sida är en nyckel till att få en riktigt bra dag. När du ska strukturera upp dina morgonrutiner, ska du hitta något som du känner kan passa för dig, och inte vad du tror andra tycker att du ska göra eller annat.

  • Mostå frestelsen att snooza. Stäng av larmet och gör dig reda att kicka igång dagen. Att snooza slösar bara bort din tid och åstadkommer inget annat än att försätta dig i en dåsig halvsömn i några minuter. 
  • Ta ett djupt andetag och fyll dina lungor med luft.
  • Kliv upp och le. Slösa inte tid genom att knappa på telefonen, gäspa och ligga och vrida och vända dig. Ju tidigare du startar igång dagen desto bättre kommer du må.
  • Om du fortfarande känner dig sömnig, gå ut på balkongen eller liknande för att andas in lite krispig morgonluft.
  • Ge alltid dig själv tillräckligt med tid för att bli färdig. Du kanske tror att det kommer göra dig piggare om du sover tio minuter längre, men faktum är att det bara har en negativ effekt om det innebär att du då ger dig själv tio minuter mindre tid för att bli klar. Sömn är viktigt, men det är också viktigt att gå hemifrån med en känsla av att man är avslappnad och färsch, istället för walking-zombie-syndrome.

 

2. Vakna till i badrummet.

Nästa steg är att gå till badrummet och göra ditt ansikte och din kropp redo för dagen.

  • Skvätt lite kallt vatten i ansiktet.
  • Ta en morgondusch kanske? Att ta en sval dusch på morgonen är ett ypperligt sätt att väcka sig själv på. Ta inte en varm dusch, för det gör dig tröttare.
  • Lyssna på Spotify på toa! Förslag är min senaste spellista: Have a pleasent day.

     

3. Starta dagen med en hälsosam frukost.    

En hälsosam frukost är väldigt viktig för en hälsosam och alert dag.

  • Frukt, yoghurt och granola
  • Grönt, såsom spenat, grönkål eller selleri. Testa att mixa dem till en smothie
  • Ägg och mager skinka eller kalkon
  • Havregrynsgröt, fullkornsbröd eller nyttiga flingor 

Del 2 av 3 - Håll dig alert genom hela dagen


 

1. Håll dina sinnen stimulerade.

Om inte dina sinnen är stimulerade är inte heller ditt sinne stimulerat och du går emot nap-mode.

  • Håll din mun sysselsatt genom att tugga tuggumi eller liknande.
  • Varde ljus! Tänd så många ljuskällor du kan om du har den möjligheten. Eller ännu hellre: sätt dig vid ett fönster så du får en dos naturligt dagsljus. 
  • Väck ditt doftsinne genom att sniffa på pepparmintsolja.
  • Håll dina ögon aktiva genom att ta regelbundna pauser när du tröttnar på att titta på en och samma sak
  • Lyssna på musik. 

 

2. Håll kroppen aktiv.

Att hålla kroppen stimulerad är minst lika viktigt som att hålla dina sinnen aktiva.

  • Höj och sänk dina axlar
  • Nyp dig själv på känsliga ställen
  • Stretcha dina vrister och handleder
  • Rulla dina axlar och nacke
  • Om du känner att risken är enormt stor att du kommer somna, bit dig själv i tungan

 

3. Träna.

Även om du kanske tänker att fysisk träning kommer göra dig tröttare, men det kommer ha precis den motsatta effekten om dy gör det med måtta.

  • Ta en joggingrunda eller rask promenad runt kvarteret på morgonen.
  • Träna yoga på morgonen.
  • Eller så kanske lagsporter är något för dig.
  • Försök gå minst 20 minuter åt gången så ofta du kan.

 

4. Om du inte kan träna, testa någon enklare form av fysisk aktivitet.

Även om du inte har tid för ett helt träningsprogram, så finns det andra enklare fysiska aktiviteter du kan ta dig för under dagen.

  • Promenera när du har den möjligheten.
  • Ta trapporna istället för hissen.
  • Stretcha med jämna mellanrum.

 

5. Uprätthåll en hälsosam diet.

En hälsosam frukost är suverän för att kickstarta dagen, men det är viktigt att fortsätta äta nyttigt under resten av dagen också.

  • Glöm inte äta något litet mellanmål om du börjar känna dig hungrig.
  • Ät tre balanserade huvudmål varje dag.
  • Undvik att äta dig för mätt.
  • Drick minst 1-2 liter vatten varje dag.

 

6. Bevara sinnet aktivt.

Om ditt sinne är engagerat, entusiastiskt eller kreativt, är det garanterat att du kommer vara mindre trött. 

  • Växla mellan olika uppgifter då och då. Du kan annars bli uttråkad om du gör samma sak flera timmar i sträck.
  • Ha en diskussion med någon, om något som intresserar dig.
  • Om du antecknar eller liknande, använd då pennor i olika färger.

Del 3 av 3 - Ha en plan för en god natt.

 

 

1. Gå till sängs med rätt tänkesätt.

För att inte vara för trött nästa dag, är det viktigt att du går till sängs med positiva tankar och känslor.

  • Gå inte till sängs arg.
  • Tänk på åtminstone två saker som är positiva med nästkommande dag.
  • Visualisera hur du nästkommande morgon kommer vakna upp glad och fylld av energi.

 


2. Ha fasta kvällsrutiner.

Att ha fasta kvällsrutiner är lika viktigt som morgonrutiner.

  • Kliv upp och gå till sängs samma tid varje dag. 
  • Unvik kryddstark mat, alkohol och koffein på kvällen.

 

 

 

 

   

 











Av fearanddream - 24 september 2014 19:20

STEG


 

1. Försäkra dig om att allt annat är under kontroll.

Även om du är stressad eller trött, se till att ditt hem är i ordning. Gör sånt som annars kommer gnaga i dig, innan du njuter av tystnaden med dig själv.


2. Ta ett bad.

Tänd några ljus, ha i skum, släck lampan och njuuuut.


3. Slappna av och njut av livet.

Ta fram ditt favoritsnacks eller godis. Se en film, läs en novell, skriv, dagdröm, meditera, ta en tupplur eller gör ingenting.



Av fearanddream - 14 september 2014 12:50

Vi kan känna glädje, stolthet, nyfikenhet, eufori. Vi kan längta, vi kan se fram emot saker. Vi kan tänka positivt, vi kan vara tillfreds med våra liv i stort, vi kan vara tillfreds med vårt arbete, men missnöjda med fritiden.


Allt det handlar om det hedonistiska välbefinnandet, den hedonistiska "lyckan". Oftast är det denna typ av välbefinnande som de flesta tycks tänka på när de tänker på vad välbefinnande eller lycka är.


Det hedonistista välbefinnandet, är subjektivt. Vi själva tycker, tänker och känner vad som gör oss glada osv. Ingen annan kan säga till dig att man måste känna på ett visst sätt för att vara lycklig.


Detta är del tre i min dissekering av "lycka". Idag kommer jag presentera det eudaimoniska välbefinnandet. Först hade vi det hedonistiska, nu kommer alltså det eudaimoniska. Denna typ av välbefinnande handlar om vad vi gör och peace of mind. Detta är den lycka, det välbefinnande som, till skillnad från det hedonistiska, är det varaktiga välbefinnandet.


 

Eudaimoniskt välbefinnande och vad vi gör.

När man inom denna gren av välbefinnande pratar om "vad vi gör" menar man inte att fysisk aktivitet ger bättre mental hälsa t.ex Det handlar om två huvudsakliga undergrenar och dessa är Flow och Mening. Vad som ger individen mening i livet och hur denna får flow. Men vad är då flow? Och vad är mening? Det ska vi nu titta närmare på.

 

Engagemang och flow.

När du är så engagerad i något att hela omvärlden upphör att existera och du inte är medveten om vad som pågår runt omkring dig. Då har du flow. Det kan vara precis vad som helst. För mig kan det handla om att måla, läsa en spännande bok etc. För egen del handlar det oftast om ett djupt engagemang i något kreativt. Då varken ser eller hör jag något annat. Men om telefonen plötsligt ringer rycker detta mig tillbaks till verkligheten.

När du har flow flyger tiden, eller snarare så är du helt omedveten om tiden eller att tid ens existerar. Du tänker inte, du bara är, bara gör. Under tiden känner du nödvändigtvis inte speciellt mycket. Men det är så fantastiskt skönt att ha flow.

 

Mening.

Vetenskapen visar tydligt att människor som lever ett meningsfullt liv är betydligt lyckligare än andra. Men vad är då meningsfullt?

När du gör något som är större än dig själv; exempelvis som Läkar utan gränser (se bilden ovan), är aktiv inom någon djurrättsorganisation, sprider sanningen om mental ohälsa, hjälper andra med mera. Då lever du ett meningsfullt liv.

Enligt det hedonistiska välbefinnandet är lycka att känna en mängd positiva känslor, men det är ju inte så att jag skrattar och känner en enorm glädje när jag exempelvis läser om angorakaninernas situation. Men att hjälpa dessa kaniner ger mitt liv mening.


Har du gjort något meningsfullt idag?




Av fearanddream - 13 september 2014 10:10

Vetenskapen visar att den medelmåttiga människan är lika lycklig, innehar samma välbefinnande, som någon som vunnit en enorm summa pengar.

Vetenskapen visar också att personer som just råkat ut för en allvarlig olycka ser ljusare på framtiden än någon som vunnit en stor summa pengar.

Mellan åren 1959 och 1998 steg världsekonomin kraftigt. Men. Människorna var inte ett dugg lyckligare för det.


Du kan inte köpa lycka för pengar, men du kan köpa tillfredsställelse (som tyvärr oftast tenderar att gå över efter ett litet tag).


Detta är del två i min dissekering av "lycka" och vi är fortfarande inom det hedonistiska välbefinnandet. Förra gången skrev jag om positiva känslor, vilka är övergående och inte bestående. Idag ska jag skriva om att vara nöjd och tillfreds med livet och att vara nöjd och tillfreds inom specifika områden.


 

Livsbelåtenhet och områdesbelåtenhet.

Inom det hedonistiska välbefinnandet pratar man inte bara om hur man känner utan också om hur man tänker. Inom kategorin vad vi tänker ingår hur belåtna vi är med livet i stort och hur belåtna vi är gällande specifika områden såsom fritid, arbete, socialt liv och så vidare.

 

Belåten med livet i stort.

Om vi är nöjda med vårt liv eller inte, beror mycket på vad vi tänker och hur vi tänker. Dock är denna typ av välbefinnande subjektiv, och är något som är svårt att mäta och det kan variera mycket från person till person.

Vissa är mer nöjda med livet än andra, och som sagt är anledningarna till detta individuella. Det beror mycket på vad vi tycker är viktigt för vårt eget liv, vad som skänker oss själva glädje. En person är nöjd och tillfreds för att hans liv är fullt av göromål, ett hektiskt liv. En annan är tillfreds för att han liv är lugnt och skönt.

Det finns ingen som kan bestämma eller säga vad som ÄR ett tillfredsställande liv.

 

Belåtenhet gällande specifika områden.

Detta med belåtenhet och hur nöjda vi är handlar som sagt om hur vi tänker och vad vi tänker, alltså om kognitivt välbefinnande.

Ibland är vi nöjda och belåtna med vissa specifika delar i livet, men mindre nöjda med andra. Vi kanske är helnöjda med vår fritid men inte med vårt jobb exempelvis. Vissa faktorer är viktigare för oss än andra. Vissa av oss vill att fritiden ska vara fylld med lugn och ro, andra vill tvärtom. Det finns de som inte bryr sig så mycket om vad de jobbar med, bara de tjänar pengar, medan det för någon annan är betydligt viktigare med de sociala relationerna på jobbet än hur mycket man får i lön.

För vissa är fritiden viktigast, att de är nöjda med den, medan det för andra är viktigare med annat.


 

Det är en skön känsla att känna sig nöjd, tillfreds, belåten. Men det är något som inte är långvarande, eller åtminstone inte alla gånger. Om du är helnöjd med ditt liv och du förlorar ditt jobb, känner du dig kanske inte alls nöjd längre. Du känner dig kanske nedstämd, ledsen och sorgsen.

Det kan hända något som vänder upp och ner på det där som gör dig belåten med livet, och då byts din belåtenhet plötsligt mot missbelåtenhet, missnöje, besvikelse, otillfredställelse.


Vad är du nöjd med i ditt liv?


Av fearanddream - 11 september 2014 17:44

En känd sångare var rik. Han hade så mycket pengar att han knappt visste vad han skulle göra med dem. Han ville ha en Porsche. Han köpte sig en Porsche. Men som ordspråket säger: "Mycket vill ha mer." Snart hade han en mängd dyra, snygga bilar, motorcyklar och annat.

Tror du att han var lycklig?

Han hade allt han någonsin veleat ha. Trodde han. Alla prylar han suktat efter hade han.

Tror du att han var lycklig?

Situationen ledde till djup depression och alkoholproblem. Mycket vill ha mer, men det fanns inget mer att införskaffa. Det fann inget mer att köpa. Där fanns ett ha-begär, men inget att fylla detta hål med.

Tror du att han var lycklig?

NEJ


Samma stjärna reste till Afrika, till ett land där svält och missär var vardag. Efter detta skrev han en låt. En låt för att göra skillnad för de fattiga i världen.

Tror du att han var lycklig?

Än idag gör den här låten skillnad. Den får oss att tänka till.

Tror du att han är lycklig?

Band-Aid. Låten var "Do they know it's christmas".

Tror du att han är lycklig?

JA


https://www.youtube.com/watch?v=bjQzJAKxTrE


Om någon frågar dig: "Vad är lycka?" eller "Är du lycklig?" så vet du inte riktigt vad du ska svara, eller hur? Kanske börjar du fundera över vad lycka är? Vad det är personen vill ha svar på, mer exakt?

Det är som så att "lycka" är ett koncept, ett begrepp som innehåller flera beståndsdelar (komponenter). Jag ska, i flera delar, dissekera begreppet "lycka" ner till minsta beståndsdel. Detta är del ett och den kommer handla om...


 

...

Hur vi känner oss!

Inom begreppet "lycka" finns det två grupperingar innehållande olika delar som bidrar till lycka. Den första grupperingen är det Hedonistiska välbefinnandet, alltså det subjektiva välbefinnandet.

 

Hur vi känner oss handlar om positiva och negativa känslor. Helst vill vi ju uppleva positiva känslor såsom glädje, förälskelse, njutning, stolthet med mera. Vi vet att livet innehåller både positiva och negativa känslor, men ofta försöker vi uppnå de positiva och / eller reducera de negativa. Positiva och negativa känslor är två beståndsdelar inom begreppet "lycka" som kallas för affektiva eller känslomässiga beståndsdelar, och dessa ingår alltså i det hedonistiska välbefinnandet.

Men lycka är knappast enbart positiva känslor. Njutning exempelvis är något som uppstår för att sen försvinna. Vi kan njuta av en bit choklad, men när chokladen är slut kommer vi inte fortsätta känna denna njutning. Det är alltså ingen långvarig känsla. Nästa dag är du kanske åter igen sugen på choklad.

Allt du köper är något som ger dig någon form av njutning, glädje eller annan typ av positiv känsla. Men den är inte långvarig. Visst är detta EN del inom begreppet "lycka", men en ytterst liten del och egentligen den del som betyder minst för hur lyckliga vi är.

Däremot mår vi bättre om vi har fler positiva känslor än negativa.

Den hedonistiska lyckan är, kort sagt: att söka fysisk , psykisk och kognitiv njutning och bekvämlighet.

Hedonistiskt välbefinnande är ett tillstånd av känslor.


Vad gör dig lycklig?


Av fearanddream - 10 september 2014 20:17

När någon hör ordet "lycka" eller "lycklig" ser de en sprudlande glad människa med ett stort leende som dansar genom livet, framför sig.

Men, nej, det där är inte lycka, eller att vara lycklig. Om du någonsin träffar på någon som oftast är så som jag beskrev ovan så är personen förmodligen manisk.


 

Inom exempelvis psykologin och psykiatrin handlar det om att ta bort symtom. Det handlar om att någon med depression inte ska känna sig deprimerad längre. Någon med ångest ska slippa känna ångest. Och så vidare...


...men sen då? Är man lycklig då?...


Nej. Mental hälsa och lycka är inte det samma som frånvaron av mental ohälsa eller frånvaron av känslor av att vara olycklig.


 

DET KOMPLETTA TILLSTÅNDET AV MENTAL HÄLSA

Man kan inte, genom att enbart reducera symtom som ångest, depressivitet med mera, bli lycklig eller få någon annan att bli lycklig och må bra. För att uppnå, eller åtminstone komma nära det kompletta tillståndet av mental hälsa måste man både reducera symtom och höja det mentala välbefinnandet / välmåendet.

Tyvärr läggs det fortfarande väldigt mycket pengar på forskning inom vad som gör oss olyckliga, vad som gör att allt fler hamnar i någon form av psykisk ohälsa. Dessvärre läggs det inte ens närmelsevis lika mycket pengar på forskningen om vad som gör oss lyckliga, vad lycka är, hur man uppnår god mental hälsa osv.


 

PERMA

Perma är en förkortning för de begrepp, de aspekter som vetenskapligt bevisat gör oss lyckliga, som får oss att må bättre och leva med en god mental hälsa (ha nu i åtanke att allt inte stämmer in på alla, och att man med "relationships" inte bara menar kärleksrelationer):

Positive emotion

Engagement

Relationships

Meaning

Accomplishment

Positiva känslor får vi genom njutning. Det kan göra oss sprudlande, åtminstone för stunden. Man känner sig oftast glad och skrattar mycket.

Engagement i det här fallet innefattar mindfulness, flow, andlighet, optimism, hopp, fysisk aktivitet / träning.

Relationer existerar på en mängd olika sätt. Det viktiga för att må så bra som möjligt är inte att ha många människor i sitt liv, utan snarare att de relationer man har är positiva, att de har hög kvalitet och ger oss något.

Mening kan vara mycket individuellt. Det handlar, kort och gott, om vad som ger livet mening, individuellt. Vad ger ditt liv dess mening? Vad är meningsfullt för dig? För mig är det bland annat att hjälpa andra som mår dåligt och att arbeta för djurs rättigheter.

Accomplishment innebär att man känner att man presterar nånting, att man bidrar och GÖR saker som har betydelse.


 

KORT OCH GOTT

*Vi borde fokusera mer på det positiva, men inte förneka det negativa i livet.

*De positiva och negativa sidorna bildar helheten.

*Lycka handlar bland annat om att använda våra styrkor i alla sammanhang.

*Lycka är betydligt mer än att bara känna sig glad.

*Det är möjligt att mäta lycka.

*Lycka är INTE att ha alla dessa "GLADA KÄNSLOR" HELA TIDEN.


Av fearanddream - 9 september 2014 17:26

 

~PSYKOLOGISKA PERSPEKTIV~

1. Psykoanalysen (det psykodonamiska perspektivet).

Jag finner det ganska skrämmande att detta perspektiv anses vara någon sorts sanning, av både psykologer (och liknande) och oss vanliga dödliga. Metoden används av de flesta psykologer och terapeuter idag och eftersom det är så, tror många att det är en bra och trovärdig metod som man kan lita på. Sorgligt nog är det inte så. Det är vetenskapligt bevisat att denna metod INTE fungerar.

Psykoanalysens fader, Sigmund Freud, och hans perspektiv och synsätt är, sen länge, förlegat. Inte enbart för att Freud var kokainmissbrukare, utan för att psykoanalysen inte har något med verkligheten att göra.

Inom det psykodynamiska perspektivet analyserar psykologen eller terapeuten dina drömmar och tankar för att försöka komma fram till vad dina verkliga problem är, vad som är roten till det. Nu kanske du säger att det funkar, kanske har du själv behandlats utifrån denna metod? Man vet att vissa säger sig uppleva effekt, men det finns inga svar på VARFÖR. Däremot vet man idag att ingen blir bättre genom dröm- och tankeanalyser. Snarare tror man att det handlar om: "Tron kan försätta berg" och den s.k placeboeffekten.

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=placebo


 

2. Behaviourismen (lärandeperspektiv)

Du har kanske hört talas om Ivan Pavlov någon gång. Eller Pavlovs hundar. Ivan Pavlov utförde experiment där han utforskade vilken respons man kunde få av en viss stimuli. Han utförde sina experiment på hundar. Varje gång hundarna kände doften av mat startade deras salivutsöndring. Samtidigt som hundarna kände doften av mat lade Pavlov till ett ljud. Efter ett tag räckte det att hundarna fick höra ljudet för att deras salivutsöndring skulle sätta igång. Detta kallas för klassisk betingning eller klassisk inlärning.

Inom behaviourismen studerar man enbart beteenden och stor del av dagens terapiformer baseras på detta. Man kan också använda denna klassiska betingning till att "avlära" ett visst beteende. Om du exempelvis har spindelfobi så kan du bli hjälpt att bli fri från din fobi genom klassisk betingning, behaviourismen. Detta är vetenskapligt bevisat.


 

3. Det humanistiska perspektivet.

Detta är ett perspektiv där man utgår mycket från Maslows behovspyramid eller behovstrappa. Man utgår alltså från de behov vi har. Detta är en positivt tänkande form av psykologisk perspektiv där man tror att alla människor har en önskan om att självförverkliga sig själva och kan lyckas med det. Men för att kunna nå dit (längst upp i behovspyramiden) måste samtliga behov nedanför vara tillfredsställda först.

Inget av detta är dock vetenskapligt bevisat, och eftersom jag är skeptisk person som ser vetenskap som den enda sanningen, så kommer jag förbli skeptisk. Idag är det dock mycket forskning som har sina rötter i det humanistiska perspektivet.

http://www.simplypsychology.org/humanistic.html


 

4. Det kognitiva perspektivet.

Detta perspektiv är raka motsatsen till det humanistiska perspektivet, skulle man kunna säga. Du har förmodligen höt termen KBT-terapi. Det betyder Kognitiv BeteendeTerapi. Metoden handlar om hur vi tänker, vad vi tror och tänker, hur vi tänker och vad vi tror och tänker kan förändra hur vi mår och känner oss.

Exempel: Jag är ute och går när jag ser en vän komma från andra hållet. Jag lyfter då handen och hälsar, men hon hälsar inte tillbaks. Antingen kan jag då tänka: "Hon tycker inte om mig, det var därför hon inte hälsade", vilket leder till att jag mår dåligt. Eller så kan jag tänka: "Hon såg mig förmodligen inte, utan hade nog bråttom", och då kommer jag må bättre.


 

5. Det biologiska perspektivet.

Inom det biologiska perspektivet tittar man efter fysiska, biologiska orsaker till exempelvis depression. Man tittar på hormoner, gener, evolutionen, nervsystemet. Detta perspektiv ligger nära behaviourismen.

http://www.wisegeek.com/what-is-the-biological-perspective.htm


 

6. Det socio - kulturella perspektivet.

Inom detta perspektiv undersöker man och tittar på sociala och kulturella aspekter. Man tittar på individuellt beteende både när personen är själv och när han eller hon befinner sig i en grupp.


  

Presentation


On board!

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards