Inlägg publicerade under kategorin psykologi

Av fearanddream - 25 mars 2015 20:31

1. Färger existerar inte och om ett träd faller i skogen och ingen är där, så hörs det inte

Låter konstigt? Absurt? Skrattretande och rent av dumt? Sanningen är att färger existerar inte där ute, utan det är strukturer i hjärnan som tolkar olika täta våglängder som färger. Med hjälp av ljusvågor och ljuspartiklar tolkar hjärnan detta. Snö i skugga har inte samma färg som snö i solljus.

Samma sak gäller vår hörsel. Det år återigen ner på partikelnivå. Luftpartiklar rör sig i olika hastighet och när exempelvis ett träd faller i skogen så är det först när ditt öra mottager dessa partiklar som förvandlas till vågor som något blir hört. Hjärnan tolkar alltså dessa luftpartiklar som ljud.


2. Avbildning med fMRI (functional magnetic resonance imaging)

 


3. Det finns inga smärtreceptorer i hjärnan

När du har ont i huvudet är det alltså inte själva hjärnan du har ont i utan Duran som är en tjockare hinna mellan skallbenet och hjärnan.


4. Albert Einsteins hjärna

 


5. Din hjärna är mer aktiv när...

...du sover än när du är vaken


6. Hjärnans konsistens

Hjärnans konsistens är som lös gelé


7. Det är lätt att lura din hjärna! Kvadrat A och B nedan är samma färg

 


8. Parapsykologi existerar inte

Idag är det, tack vare röntgen med fMRI bevisat att parapsykologi och tankeöverföring inte existerar


9. Glutamat i hjärnan

Glutamat är en av de absolut vanligast förekommande substanserna i din hjärna.


10. Multitasking

Det är bokstavligt talat fullkomligt omöjligt för vår hjärna att multitaska.


11. Meditation

Meditation ändrar din hjärna




Av fearanddream - 6 januari 2015 15:17

 

1. Promenera före ett prov.

Det har bevisats att fysisk träning kan boosta ditt minne och din hjärnfunktion. Ca 20 minuters fysisk aktivitet före ett prov kan förbättra prestationsförmågan på provet.


 

2. Prata högt istället för att enbart läsa.

Trots att detta kan få dig att verka lite knäpp, ge det åtminstone ett försök! Du kommer bli överraskad över hur mycket mer du lär dig och minns när du pratat högt. Varning: Testa inte det här på ett överfullt bibliotek. 


 

3. Belöna dig själv med något gott.

Bestäm dig för att du ska få äta något gott (en chokladbit exempelvis) efter varje avslutat kapitel/del osv.


 

4. Lär ut vad du lärt dig.

Det bästa sättet att testa om du verkligen kan något är att försöka lära ut det till någon annan. Om du inte hittar någon som kan/är villig att lyssna på dig, låtsas att du lär någon annan eller prata med dina husdjur.


 

5. Skapa mentala associationer.

Förmågan att skapa kopplingar är inte bara en enklare väg för att minnas saker, men det är också bränslet för kreativitet och intelligens. Steve Jobs sa: Creativity is just connecting things. When you ask creative people how they did something, they feel a little guilty because they didn’t really do it, they just saw something”.

Mind maps är ett enkelt sätt för att koppla samman idéer och annat genom att skapa en visuell överblick av olika koncept och liknande. 


 

6. Rita diagram.

Att rita diagram hjälper dig att visualisera information som annars kan vara svår att förklara. Detta skapar ett visuellt minne hos dig, vilket kan bli användbart när du gör ditt prov. Du kanske till och med kommer bli ombedd att rita ett diagram så börja öva!


 

7. Times New Roman är den font som är snabbast att läsa. 

Enkelt sagt - Det finns en anledning till att Times New Roman, vanligen, är den förvalda fonten i olika skrivprogram och liknande. 


 

8. Använd appar för att blocka distraherande siter.

Selfcontrol appen (se länk nedan) hjälper dig att slippa distraktioner genom att blockera webbsidor för en viss tid. 

https://www.examtime.com/blog/apps-for-students/


 

9. Se en dokumentär om ämnet.

Dokumentärer är ett underhållande sätt att på ett mer kompakt sätt få hela storyn inom en kortare tid. Detta hjälper dig att minnas nyckeldetaljer.


 

10. Sök på google som ett proffs. 

Spara tid när du söker efter källor på nätet genom att mästra världens största sökmotor; Google. 


 

11. Gör flashcards för att snabbare kunna ta reda på hur mycket du lärt dig.

Snabbt kan du testa dina kunskaper gällande nyckelord, koncept, citat och ekvationer, med flashcards. 


 

12. Ta regelbundna pauser i pluggandet.

När din hjärna arbetar, behöver du ta rehelbundna raster för att hjälpa din hjärna att absorbera mer information men också för att hålla dig motiverad och fokuserad när du pluggar. Ta en kort rast var 45:e-50:e minut.


 

13. Lyssna på rätt typ av musik.

Det har gjorts studier som visar vilken typ av musik som kan leda till ett mer produktivt pluggande genom att höja humöret hos den som pluggar. 

https://www.examtime.com/blog/music-for-studying/


 

14. Gör din studieplats portabel.

Vi må vara vanedjur gällande vanor angående vilken som är vår favoritsittplats i biblioteket. Men vårt informationsintag ökar faktiskt om vi varierar studieplats. 


 

15. Öva, öva, öva...

Att öva på gamla prov kan hjälpa till att träna hjärnan i att ta in mer ny information. 


 

16. Stanna inte uppe hela natten dagen innan ett prov.

Se till att få tillräckligt med sömn nätterna innan provet. När du sover, bearbetar hjärnan informationen den tagit in under dagen. Så att sova ordentligt kommer hjälpa dig att minnas bättre.


 

17. Upptäck nya sätt att lära på.

Att pröva nya studiemetoder kan hjälpa en att hitta vad som verkligen fungerar för en. 


 

18. Använd dofter eller tuggumi för att väcka ditt minne.

Detta kan verka en smula random men att spraya en ovanlig doft i rummet precis innan du sätter dig för att plugga kan hjälpa ditt minne att vakna till liv när du sprayar den igen precis innan ett prov. Att tugga ett tuggumi med en smak du inte är van vid fungerar på samma sätt. 


 

19. Plugga i grupp.

Att plugga i grupp kan hjälpa en att få nya insikter och kunskaper.


 

20. Meditera.

Studier visar att meditation kan hjälpa en att hålla sig fokuserad medan man pluggar. Meditation hjälper dig inte enbart att hålla fokuset när du pluggar utan är också lugnande och medför att du slipper all inför-tentan-stress.


Av fearanddream - 17 oktober 2014 17:38

FYSISKA ATTRIBUT


     

1. En människas hjärna väger 1.3607771100000001 kg.


2. Cerebrum (storhjärnan) är den största delen av hjärnan och upptar 85% av hela hjärnans vikt.


3. Din hud väger mer än din hjärna.


4. Hjärnans grå substans består av neuroner som tar emot och vidarebefordrar signaler.


 

5. Den vita hjärnsubstansen består av dendriter och axon, vilka skapar nätverket som neuroner sänder sina signaler genom.


6. Din hjärna består av 60% vit substans och 40% grå substans.


7. Hjärnan består av ungefär 75% vatten.


8. Din hjärna består av omkring 100 000 000 000 neuroner.


 

9. För varje neuron finns det omkring 1 000 - 10 000 synapser.


10. Det finns inga smärtreceptorer i hjärnan, vilket innebär att hjärnan inte kan känna någon smärta. 


11. Människan har den största hjärnan i förhållande till kroppsstorlek.


12. Hjärnan innehåller ca 200 000 mil blodkärl.


 

13. Vår hjärna är det fetaste organet i vår kropp och innehåller åtminstine 60% fett.



HJÄRNAN OCH UTVECKLINGEN


 

14. Det utvecklas ca 250 000 nya neuroner varje minut hos en nygravid kvinna.  


15. När du föddes var din hjärna ungefär lika stor som nu och innehöll i stort sett lika många hjärnceller som nu.


16. Hjärnan växer som mest under vårt första levnadsår.


 

17. Hjärnan slutar växa vid 18 års ålder.


18. Den cerebrala (intellektuella / rationella) hjärnbarken växer sig tjockare ju mer du använder den.


19. En stimulerande miljö under uppväxten kan innebära att man får 25% lättare att lära sig nya saker i framtiden, medan en icke stimulerande miljö kan få motsatt verkan; att man får 25% svårare att lära sig nya saker.


20. Vår hjärna fortsätter att skapa nya neuroner genom hela livet, som en positiv reaktion på mental aktivitet.


 

21. Att läsa högt för barn främjar deras hjärnutveckling.


22. Kapaciteten att uppleva känslor som glädje, lycka, rädsla och blygsel är redan utvecklad när vi föds, hur föräldrar sen väljer att bemöta barnens känslor bestämmer hur dessa känslor senare utvecklas.


23. Det första sinnet som utvecklas när vi ännu ligger i livmodern är sinnet för beröring. 


24. Hos Barn som lär sig två språk innan de blir fem år förändras hjärnans struktur och när de är vuxna är deras grå hjärnsubstans kompaktare än hos andra. 


 

25. Vetenskapliga studier har visat att sexuella övergrepp i barndomen kan hämma utvecklingen av hjärnan och kan permanent påverka hjärnan och dess funktioner.



HJÄRNANS FUNKTIONER


 

26. Hjärnan använder ca 20% av den totala syrehalten i kroppen.


27. Precis som med syret så använder hjärnan ca 20% av kroppens totala halt av blod.


28. Om din hjärna förlorar blod i upp till 8-10 sekunder så blir du medvetslös.


 

29. Information kan bearbetas i hjärnan så långsamt som 0,5 meter per sekund och så snabbt som 120 meter per sekund.


30. När du är vaken genererar din hjärna mellan 10-23 watt energi, det är tillräckligt för att tända en glödlampa.


31. Att vi gäspar har ett syfte: att förse hjärnan med mer syre, kyla ner den och väcka den.


32. Neokortex utgör 76% av den mänskliga hjärnan och är ansvarig för språk och medvetande. Människans neokortex är betydligt större hos människan än hos djur.


 

33. Myten att vi bara skulle använda 10% av vår hjärna är, som sagt, bara en myt. Varje del av hjärnan har en känd funktion.


34. Hjärnan kan leva i upp till 4-6 minuter utan syre, men sen börjar den att dö. Om hjärnan är utan syre mellan 5-10 minuter resulterar det i permanenta hjärnskador.


35. Nästa gång du får feber, kom då ihåg att den högsta dokumenterade kroppstemperaturen hos en människa någonsin var 115,7 grader och personen överlevde.  


36. Ett övermått av stress förändrar hjärncellerna, hjärnans struktur och funktion.


 

37. Oxytocin, som är ett av hormonen som triggar känslan av kärlek i hjärnan, har visat sig ha vissa fördelar gällande att det hjälper till att kontrollera repeterade beteenden hos personer med autism.


38. En studie gjord på en miljon studenter i New York visade att studenter som åt lunch som inte innehöll artificiella smaksättare, konserveringsmedel och konstgjorda färgämnen, gjorde 14% bättre ifrån sig på IQ-tester än studenter som åt lunch innehållande dessa tillsatser.  


39. År 2003 presenterades en sju lång studie som visade att hos personer som under dessa sju år åt fisk minst en gång i veckan var förekomsten av någon form av demens 30% lägre än hos personer som åt fisk mer sällan.


HJÄRNANS PSYKOLOGI


 

40. Du kan inte kittla dig själv eftersom din hjärna skiljer på oförutseda yttre och förutsedda händelser.  


        

41. En studie från Australien visar att de allra flesta barn som haft en låtsaskompis mellan åldern 3-9 år är det första barnet / ensambarn. 


42. Tack vare en liten del i hjärnan som kallas Amygdala (ansvarar för din förmåga att kuna läsa av ansikten) kan du se på någon om han / hon är glad, arg, ledsen o.s.v. 


43. Under många år trodde man att tinnitus var något som satt i örat och berodde på något fel i örats mekanism. Men nyare bevis påvisar att det är en funktion i hjärnan som är "boven i dramat".


44. Vetenskapsmän har upptäckt att kvinnors hjärna och mäns hjärna reagerar olika på smärta, vilket kan förklara varför vi upplever och diskuterar smärta olika.


 

45. Det finns ett fåtal personer som är kända som s.k "Supertasters". De har inte bara fler smaklökar på tungan, utan deras hjärnor är också mer känsliga för smaker av mat och dryck. Faktum är att de till och med kan känna vissa smaker som andra inte kan.


46. Viss personer är mer känsliga för kyla och upplever även smärta när de fryser. Detta beror på vissa kanaler som sänder information om kyla till hjärnan.


47. Kvinnor tenderar att ta längre tid på sig när de ska fatta ett beslut, men står också oftare fast vid sina beslut, medan män fattar beslut snabbare men oftare inte står fast vid det de beslutat.


48. Vissa studier indikerar att vissa människor naturligt är mer aktiva medan andra naturligt är mer inaktiva, vilket kan förklara varför det här med att komma iväg och träna är svårare för vissa.


 

49. Tristess uppstår på grund av bristen på förändring gällande stimulans, och detta är till störst del en funktion gällande perception, och är sammankopplad med den naturliga nyfikenheten hos människan. 


50. Kopplingen mellan kropp och sinne är stark. Uppskattningsvis ca 50-70% av läkarbesök gällande fysiska åkommor visar sig egentligen bero på psykiska faktorer. 


51. Forskare har upptäckt att nedstämda personer oftare shoppar för att försöka lindra nedstämdheten.



MINNE


 

52. Ofta förekommande jet lag kan försämra ditt minne, troligen på grund av stresshormon som utsöndras. 


 

53. Varje gång du återkallar ett minne eller har en ny tanke, skapas en ny återkoppling i din hjärna. 


54. Minnen formas av associationer, så om du vill ha hjälp att minnas saker, skapa associationer för dig själv. 


55. Minnes som triggas igång av doft har en starkare känslomässig koppling, och upplevs därför starkare än andra minnestriggers.


56. Anomia är det tekniska ordet för toppen-på-tungan-syndrom när du nästan kan minnas ett ord, men det vägrar komma till dig.


 

57. När du sover är den bästa tiden för hjärnan att bearbeta och sammanfoga alla minnen från dagen.


58. Sömnbrist kan faktiskt skada möjligheten för dig att skapa nya minnen.


59. Världsmästaren i inlärning och memorering, Ben Pridmore memorerade 96 historiska händelser på på fem minuter och memorerade ordningen på samtliga kort i en kortlek på 26 sekunder.


60. Östrogen gynnar en bättre minnesfunktion.


 

61. Insulinet reglerar blodsockret i kroppen, men senare studier visar också att det är gynnsamt för minnet.



DRÖMMAR OCH SÖMN


 

62. Alla drömmer. Bara för att du kanske inte kommer ihåg dina drömmar, så betyder det inte att du inte drömmer. Som sagt: ALLA drömmer. 


63. De flesta människor drömmer mellan 1-2 timmar varje natt och har i genomsnitt 4-7 drömmar varje natt.


64. Studier visar att hjärnvågor är mer aktiva när vi drömmer än när vi är vakna.


 

65. Fem minuter efter en dröm är halva drömmen förlorad, tio minuter efter en dröm är 90% av drömmen förlorad. Skriv ner dina drömmar omgående om du vill minnas dem.

  

66. Drömmar är mer än bara visuella bilder, och blinda människor drömmer. Om de drömmer i bilder eller inte beror på om de föddes blinda eller förlorade synen senare.


67. Ca 12% av världens befolkning drömmer i svart / vitt, medan resten drömmer i färg.


68. Medan du sover producerar din kropp ett hormon som kan förhindra att du agerar ut det du drömmer genom att göra dig faktiskt paralyserad.


 

69. När du snarkar drömmer du inte.


70.Om du vaknar medan du drömmer är chansen större att du minns den än om du sover en hel natt igenom. 


71. Drömmar representerar nästan aldrig det man tror. Drömmar är i högsta grad symboliska.


72. Koffein blockerar naturligt förekommande adenosinmonofosfater i kroppen, och gör oss allerta.  


 

73. Japanska forskare har framgångsrikt utvecklat en teknologi som kan avbilda tankar på en skärm och snart kan det även bli möjligt att kunna avbilda drömmar på samma sätt.



ROLIGA OCH INTRESSANTA FAKTA


 

74. En studie har visat på samverkan mellan flygningar och huvudvärk. Omkring 6% av världens befolkning får huvudvärk när de flyger, orsakad av lufttrycket.   


75. Det har visat sig att jonglering förändrar hjärnan på bara sju dagar. En studie visar att lära sig nya saker hjälper hjärnan att förändras väldigt snabbt.


76. I många av sina animerade djur använder Disney sig av riktiga sömnstörningar. 


 

77. Varje gång vi blinkar kickar hjärnan igång och bevarar saker belysta så att inte hela världen blir helt becksvart varje gång vi blinkar (omkring 20 000 gånger per dag).  


78. Att skratta är inte lika enkelt som det verkar, eftersom det kräver aktivitet i fem olika delar av hjärnan på samma gång.  


79. Har du någonsin lagt märke till att du gäspat precis när någon annan gäspat? Vetenskapsmän tror att detta är en respons på ett uråldrigt socialt beteende gällande kommunikation som människan fortfarande har kvar.  


80. På Harvard finns en samling på ca 7 000 mänskliga hjärnor som används / skall användas i forskningssyften.


 

81. Bristen på gravitation i yttre rymden påverkar hjärnan på flera sätt. Vetenskapsmän håller i detta nu på att undersöka hur och varför.


82. Musik har visat sig förbättra hjärnans struktur och förmåga hos både barn och vuxna. 


83. Det genomsnittliga antalet tankar en vuxen person har varje dag är ca 70 000.


84. De som är vänsterhänta har en 11% större corpus collosum än de som är högerhänta (corpus collosum = den del av hjärnan som binder samman de båda hjärnhalvorna).


 

85. Enligt en studie genomförd av Bristol-Myers Squibb, redovisningeekonomer är den yrkeskategori där flest lider av återkommande huvudvärk, på andra plats ligger bibliotikarier följt av buss- och lastbilschaufförer.

 

86. Aristoteles trodde att hjärnans funktioner egentligen fanns i hjärtat.

 

87. Viss forskning visar på att vi människor bär på en gen som förhindrar oss från att drabbas av prionsjuka, alltså en sjukdom som annars skulle följa på att man ätit människokött, vilket har lett till att vissa tror att våra urtida förfäder åt människokött.

 

88. Ordet "Hjärna" uppkommer 66 gånger i William Shakespears dramer.

 

 

KÄNDA HJÄRNOR

 

 


89. Albert Einsteins hjärna var lika stor som andra människors, förutom i det område som ansvarar för matematik och spatial förmåga. Det området i Einsteins hjärna var 35% större än närmalt. 

 

90. Taxiförare i London, kända för att kunna varenda liten gatan i hela London utantill, har en större hippocampus än andra människor. Studier indikerar att ju mer information en människa tar in och lär sig, desto större blir hippacampus.

 

91. Efter sin död studerades Lenins hjärna och man fann att en specifik del av hjärnan var onormalt stor och bestod av ett onormalt stort antal neuroner. Detta kan förklara Lenins strikta intensiva och genomborrande mentala processer som han var känd för.

 

92. En mänsklig hjärna som tros vara omkring 2 000 år gammal grävdes nyligen upp i norra England. 

 

 

93. Babe Ruth testades av två psykologistuderande och det visade sig att hans hjärna arbetade med 90% effektivitet, hos "normala" personer ligger siffran på ca 60%.

 

94. Daniel Tammet, är en autistisk höjdare som, sen han som treåring hade en epileptisk sekvens, har kunnat utföra fullkomligt oslagbara matematiska beräkningar. Han kan sju olika språk och utvecklar just nu ett helt eget språk.

 

95. Jazzmusikern Keith Jarrett upptäcktes när han var blott tre år gammal, tack vare att han har den perfekta tonhöjden, vilken vetenskapsmän kan peka ut på den högra frontalloben.

 

 

HISTORISKA ÖGONBLICK

 

 

96. År 2 000 F.K utfördes primitiva hjärnkirurgi genom att man först borrade ett hål i skallen.    


97. År 1811 beskrev den skotske kirurgen, Charles Bell, hur vartenda ett av våra sinnen hade en korresponderande punkt i hjärnan.


98. År 1899 var Aspirin marknadsfört som smärtlindrande medicin, men var inte tillgängligt utan recept förrän år 1915.


 

99. 1921 uppfann Hermann Rorschach sina numera vida kända "inkl-blots", och dessa används tyvärr än idag gällande att diagnostisera patienter.

 

100. 1959 sändes den första rhesusapan ut i rymnden på grund av att man ville studera mänkliga beteenden.











Av fearanddream - 13 oktober 2014 17:30

 

MYT: Det är mycket vanligt att personer som råkat ut för grova sexuella övergrepp eller annan typ av övergrepp som barn fötränger alla minnen av händelsen / händelserna, så att personen inte har något som helst minne av vad han / hon utsatts för. Och först flera år senare kommer minnena tillbaka.

 

SANNING: Om någon som arbetar med någon typ av mental hälsa och påstår att ovanstående myt är sann, så begår han tjänstebrott. Det är vetenskapligt bevisat att den här typen av minnesblackout är helt omöjlig. När personer påstår att detta hänt dem, är det för att någon fått de att TRO att de utsatts för detta. Tragiskt, men sant.

 

 

MYT: Den vanligaste responsen på hemska saker som händer är att vi tränger undan minnen av dem från vårt medvetande.

 

SANNING: Flertalet vetenskapliga studier bevisar att traumatiska minnen är sådant vi minns bättre och tydligare än andra minnen. Den vanligaste responsen till hemska händelser i livet är att det är omöjligt att glömma dem.

 

 

MYT: Alla våra minnen lagras i vårt undermedvetna och kan med korrekthet spelas upp igen.

 

SANNING: Det är vetenskapligt bevisat att vår hjärna inte fungerar som en inspelningsmekanism. Vi har heller inget utrymme (som en hårddisk) där minnen lagras. Sanningen är minnen inte lagras någonstans, och varje gång vi minns något återupplever vi det vi minns om igen, men psykiskt, och detaljer ändras, ibland riktigt mycket.

 

 

MYT: Ungefär 60% av de som utsatts för sexuella övergrepp har inga minnen efter händelsen.

 

SANNING: Alla som blivit sexuellt utnyttjade någon gång under livet och som var minst fyra år vid händelsen minns hela eller delar av händelsen.

 

 

MYT: Memory Recovery Therapy är säkert och effektivt, och att detaljerat "återuppleva" olika former av övergrepp och andra missförhållanden mentalt,  som man tidigare upplevt, är ett nödvändigt steg på vägen mot läkande.

 

SANNING: Vetenskaplig forskning bevisar att samtliga flesta som genomgått Memory Recovery Therapy och "återupplevt" olika former av övegrepp mentalt fortfarande går i terapi tre år senare, i stort sett samtliga fortfarande i terapi efter fem år. Efter denna typ av "terapi" var oerhört många självmordsbenägna, men det var de inte innan terapin. Nästan lika många som blev självmordsbenägna blev inlagda på psyket efter avslutad terapi. Många började skada sig själva.

 

 

MYT: Det finns bevis för den spontana, fullständiga "massiva förträngning" av traumatiska minnen, från vårt medvetande, som följs av exakt fördröjd hågkomst. 

 

SANNING: Ovanstående är helt falskt. Det finns inte ett enda fall där ovanstående skulle ha skett.

 

 


MYT: Hypnos kan "omvända minnesförlust" eller "Göra minnen synliga igen".

 

SANNING: I motsats till vad de allra flesta tror så är inte ovanstående något som hypnos kan göra. Hypnos är inte det vi tror att det är.

Faktum är att du per automatik går in i ett trancetillstånd många gånger varje dag: när du drömmer dig bort med kaffekoppen i handen, när du "försvunnit" ett ögonblick framför TV:n på kvällen eller när du passerat en avfart utan att märka det när du kör bil, är några av många exempel som du säkert känner igen. Det här sker vare sig du är medveten om det eller ej med mellan 90 och 120 minuters mellanrum dygnet runt. Detta är vad hypnos är!

 

 

MYT: Om en person visar ett visst antal eller en viss kombination av symtom, måste den personen ha blivit utsatt för övergrepp som barn. Det finns checklistor över symtom som används för att diagnostisera tidigare övergrepp.

 

SANNING: Detta stämmer inte. Individer kan uppvisa symtomen utan att ha blivit utsatta för övergrepp som barn, och personer som blivit utsatta för övergrepp behöver inte uppvisa några av symtomen.

 

 

MYT: Vuxna är i regel väldigt bra på att minnas övergrepp eller andra händelser från tidig barndom.

 

SANNING: Det är en omöjlighet för någon att minnas något från tiden innan de var mellan 3 - 4 år.

 

 

MYT: Personer med minnesförlust kan inte minnas vilka de är eller sina namn.

 

SANNING: Personer med minnesförlust kan normalt minnas både sina namn och vilka de är. Denna myt om att personer med minnesförlust inte minns sina identiteter över huvud taget kommer från filmens värld, så som "The Bourne Identity". 

 

 

MYT: Ett vittnesmål av ett säkert vittne bör räcka som bevis gällande att fälla någon misstänkt för ett brott.

 

SANNING: Faktum är att ögonvittnen kan vara skrämmande inkorrekta. Detta är inte för att vittnet ljuger, utan för att han / hon minns fel. Även bhandlingen av vittnen, från förhörspersoner etc, har en enorm effekt på vad vittnet tror sig minnas.

http://www.spring.org.uk/2008/02/wrongful-conviction-feedback-increases.php

 

 

MYT: Generellt lägger folk märke till om något ovanligt dyker upp inom deras synfält, även när deras fokus är på något annat.

 

SANNING: Vi människor är betydligt mer tankspridda än vad vi tror. Det är på grund av paradoxen att vi inte lägger märke till det vi inte lägger märke till, som vi fortfarande tror att vi lägger märke till förändringar. 

https://www.youtube.com/watch?v=vBPG_OBgTWg

 

 

MYT: Många har fotografiskt minne, och minnet använder bilder.

 

SANNING: I vårt sinne kan vi se, höra eller känna avbilder när vi minns något, så det är naturligt att tro att vi minns saker som bilder. Men vi minns inte saker som bilder. Bilderna rekonstrueras från den fakta vi minns.

Om du minns något du sett, kan du föreställa dig det från en annan vinkel än den du i verkligheten upplevde? Om ditt minne skapade bilder som var exakta avbilder av det du sett skulle hjärnan fungera som en inspelningsmanick och du skulle inte kunna föreställa dig något du inte har sett. Men det kan du.

 

 

 

   

 




Av fearanddream - 21 september 2014 10:25

    STEG


      

1. Försäkra dig om att du förstår problemet helt och hållet.

Om du verkligen analyserar situationen och lägger din uppmärksamhet på det verkliga problemet, så kan du hantera det relativt enkelt med ett mer öppet sinne.


2. Skaffa så mycket information du bara kan för att kunna fatta ett genomtänkt beslut angående problemet.

Om problemet inte kräver att du ska göra ett val eller fatta ett beslut, så är det ändå viktigt att du har så mycket information du kan.


3. Prata med människor i din närhet, såsom vänner, familj, arbetskamrater etc.

Försök då hålla dina känslor utanför det hela, och prata fakta. Försök hålla dig till det praktiska och var tydlig.


4. Ställ frågor och få så mycket detaljer det bara är möjligt.

Försök se saken ur flera perspektiv om ni är fler än en person involverade. Ofta finns det en mängd dolda fakta och ibland räcker det med att veta all fakta för att problemet skall lösas.


 

5. Ta dig tid.

Du kanske blir pressad att komma med ett omedelbart svar, men det är helt ok att säga att du behöver tänka över det hela. Att säga att du behöver tid.


6. Gör en lista med för- och nackdelar.

Var ärlig och be gärna om feedback på din lista från nära och kära.


7. Utvärdera din lista.


8. Ta en paus. Hitta en tyst plats där du inte blir distraherad av annat och tänk igenom det.

Tänk över regler och jobbsituationen eller annat om ditt problem har med arbetet att göra. Tänk igenom om det faktiskt är ett stort problem eller om det bara är ett mindre bekymmer. Fråga dig själv vilka aspekter av problemet som du har kontroll över och kan förändra. Få förståelse för vad du kan kontrollera och vad du inte kan kontrollera. Lägg dina känslor åt sidan och se på situationen rent faktamässigt.


 

9. Prioritera din lista med för- och nackdelar.


10. Inse att när du har problem som du försöker hantera, så är det inte alltid som andra håller med dig.


11. Fatta ett beslut och stå fast vid det.

Vare sig det handlar om att se framåt efter en jobbig period, lösningen på ett problem, vilket tillvägagångssätt du ska använda för att lösa ett problem eller bara din åsikt om hur du vill lösa ett problem, stå fast vid vad du beslutat.


12. Gör det som känns rätt precis där och då, och du kommer inte ångra det.


 

13. Fokusera inte på problemet, utan på lösningen, eftersom problemet annars kommer fortsätta vara ett problem, medan lösningen kanske finns där men du kan inte se den för du är så upptagen med att oroa dig över ditt problem..


14. Tänk aldrig någonsin negativt, för detta kommer bara öka på din oro kring problemet.


TIPS


  • Ta hand om dig. Den viktigaste personen i svåra situationer är du.
  • Inse att det finns mängder med människor som har betydligt värre problem i livet. Ha perspektiv på ditt problem och du kommer inse vilken tur du har.
  • Gör en lista över saker som behöver förändras. Du kan inte få alla dina problem att försvinna, men du kan lära dig av dem.

 

VARNINGAR


  • Alla problem är inte dina att lösa. Låt andra lösa sina egna problem.


  




  


Av fearanddream - 17 september 2014 18:16

Del Ett: Agera, Vidta Åtgärder

 
1. Var där i tid.

Att vara på ett ställe tidigare än du behöver kan få dig att känna att du är ett steg före och att kontrollen inte rinner ur dina händer. Om du ska göra en presentation muntligt inför klassen i skolan eller liknande, dyk då upp tidigt för att skriva upp saker på white boarden, se så allt fungerar rent tekniskt, eller / och för att känna av klassrummet och fokusera. 

  • Att dyka upp tio minuter innan utsatt tid till en arbetsintervju kan visa att du är ansvarsfull och förberedd. Hur som helst, ifall du är där redan en halvtimma innan så vänta utanför innan det är ca 10 minuter kvar tills intervjun startar, så du inte kommer in och råkar störa eller liknande.

 

2. Fokusera på din andning.

Ibland ör allt du behöver göra för att lugna ner dig en aning att fokusera på hur du andas in och ut. Stanna upp och släpp det du gör, fokusera enbart på att andas djupa andetag. Andas djupa, långa andetag istället för de korta som människor oftast tenderar att göra när de är nervösa. Att göra detta kan få dig att känna dig lugn och koncentrerad ganska snabbt.

  • Ett annat tips på hur du kan göra är att andas in genom näsan och pressa ut luften genom munnen långsamt. Repetera åtminstone tio gånger.

 

3. Krama en squishy ball (stressboll).

Om du ofta blir nervös, är det inte fel att ha en stressboll i exempelvis handväskan, som du kan klämma på upprepade gånger när du känner dig nervös. Detta kan få dig att känna dig lugn och att du har någonstans att göra av din oro.

  • Om du är nervös och inte har en stressboll, kan du använda något annat; exempelvis en halsduk, en bit tyg eller vad du nu har att tillgå.

 

4. Distrahera dig själv.

En annan sak du kan göra, är att temporärt rikta dina tankar bort från oron. Du kan kanske inte ignorera det du oroar dig för för alltid, men om du känner att det inte finns något du kan göra än att oroa dig ännu mer, så kanske du vill få tänka på något annat ett tag. Gör vad du vill för att få tänka på något annat en stund. Det kan vara att läsa, dansa, sjunga, titta på din favoritserie på TV, gå en promenad i naturen, eller något helt annat som funkar för dig.

  • Att skratta är ett av de bästa botemedlen för nervositet. Prata med en kompis som du vet får dig att skratta, titta på en riktigt rolig komedi, eller något annat.

 

5. Sitt i ett mörkt rum.

Att gå in i ett mörkrt rum i bara några minuter, kan hjälpa dig att lugna ner dig. När du är nervös förvärras det ofta av att du samtidigt får intryck från omvärlden. Med dina sinnen ser, hör, känner du allt omkring dig och det kan bli för mycket. Att gå in i ett mörkt rum kan få dig att känna att du är mer i kontroll. Tänk på det som en variant på att blunda. När du är i det mörka rummet ska du fokusera på din andning och du kommer snart känna dig lugnare och mer i kontroll.

  • Detta är också en bra teknik om du vill lugna ner dig när du är känslosam eller arg.

 

6. Räkna ner från 50.

Ett tips för att du ska känna dig mindre nervös snabbt, är att räkna ner från 50. Medan du räknar, långsamt och lugnt, fokuserar du enbart på numren och inget annat. Du kommer snart känna hur du slappnar av allt mer. Om du är på ett offentligt ställe kan det räcka med att du räknar i huvudet.

  • Om inte detta fungerar så räkna uppåt från ett till 50 när du väl räknat ner en gång. Då har du än större chans att lugna ner dig.

 

7. Slappna av i kroppen, en kroppsdel i taget.

När du känner dig nervös, orolig, extra spänd är det ett bra tips om du slappnar av i kroppen, en del i taget. Stå bara stilla, slut ögonen, ta sen djupa andetag medan du slappnar av i nacken, axlarna, ryggen, bröstet, magen, benen, fötterna och de andra kroppsdelarna.

  • Att fokusera på din kropp istället för dina tankar, kan lugna ner dig. Att slappna av kan också göra dig mindre nervös.

 

8. Gå av dig nervositeten.

Att promenera en stund, det räcker med tio minuter, kan definitivt ändra ditt mående. När du går aktiveras hjärnan på ett visst sätt, som får dig att slappna av. Att röra på dig innan exempelvis ett föredrag, kan få dig att lugna dig.

  • Att ha för vana att gå istället för att ta bilen, hissen etc. kan ha en stor effekt på ditt välmående.

Del T: Omjustera Ditt Sätt att Tänka


 

1. Känn dig förberedd inför vad du än är nervös för.

Ett sätt att minska på nervositeten är att vara väl förberedd. Det kan vara en arbetsintervju, en muntlig presentation eller något helt annat. Det är en sak att vara förberedd - att läsa på, öva, veta vad du ska säga utantill - men en helt annan sak att känna dig säker både på det du ska göra och på att du klarar av det.

  • Öva på att intala dig själv att du vet exakt vad det är du ska göra, och att du är fullt kapabel att klara det. Påminn dig själv om allt hårt jobb du lagt på det här och att du förtjänar att lyckas.

 

2. Släpp ut alla dina känslor.

Gråt för dig själv. Ha en skön gråtstund om du är spänd och orolig, torka ögonen och samla ihop dig och fortsätt göra det du behöver göra. Om du är riktigt orolig och nervös kan detta hjälpa dig att rensa dina tankar och kunna fokusera och vara beredd på det du ska göra.

  • Givetvis kan du inte alltid släppa ut alla dina känslor när du känner dig nervös. Om du ska ge en muntlig presentation om fem minuter är det nog inte den bästa lösningen, men om du däremot ska göra det om fem timmar, så släpp ut känslorna.

 

3. Rationalisera bort din oro.

Det är viktigt att du kommer ihåg att även om du misslyckas på ett stort prov t.ex, så är det inte hela världen. Du glömmer det så småningom. Prata ut med en kompis, skriv ner dina tankar eller sitt bara ner och tänk på det du är rädd för. Att hantera dina rädslor på ett logiskt sätt kan få dig att inse att du faktiskt inte har någonting att oroa dig för.

  • Fråga dig själv "Vad är det värsta som kan hända?" Om du kuggar på tentan, gör bort dig på en muntlig presentation etc så är inte det så himla farligt. Det finns mängder med möjligheter kvar i ditt liv. Använd den här som en erfarenhet att lära dig något av.
  • Självklart är det kanske inte den rationella delen av din hjärna som gör dig nervös, men att ändå tänka igenom det ordentligt om och om igen, kan verkligen hjälpa dig att kunna hantera dina känslor.

 

4. Fokusera på de goda resultat du fått tidigare i livet.

Tänk på allt du klarat av så här långt i livet. Att fokusera på det du hittills uppnått och klarat av dig kan göra dig mer säker på att du kommer fortsätta på samma spår. När du ska stå framför klassen och göra en muntlig presentation, tänk då på andra tillfällen när du gjort det utan att misslyckas. Om du inte gjort dessa saker tidigare, gör då en övning på din familj, dina vänner eller liknande.

  • Det är inget fel i att vara en smula nervös, det är helt naturligt.

 

5. Vet vad du har att förvänta dig.

Ett annat tillvägagångssätt för att slippa vara alltför nervös är att vara så förberedd du kan inför det du ska göra. Visst kan det alltid hända oförutsedda saker, men det är ändå alltid bra att vara så förberedd det går. Här är några tips på hur du kan veta vad du har att vänta:

Om du ska på en arbetsintervju Är det bra att veta vart du ska och förbereda dig på vilka frågor som kan komma att ställas.

  • Om du ska göra en muntlig presentation försök få tid att öva på att stå där framme när lokalen / klassrummet är tomt för att få en känsla av hur det känns.

Del Tre: Leva Ett Lugnare Liv.


 

1. Var förberedd.

Att känna sig förberedd är viktigt, men det är ännu viktigare att de facto VARA förberedd. Om du vill minimera din nervositet måste du känna att du är på topp och har full koll. Du kan inte dyka upp inför en muntlig presentation med känslan att du har glömt dina anteckningar, att du inte kommer ihåg vad du ska säga. Se till att öva på det du ska säga och att du har tillräckligt med bakgrundsinformation för att kunna besvara eventuella frågor, så att du inte bara står och rabblar och inte har en aning om vad du egentligen pratar om.

  • Om du ska hålla en presentation är det en god idé att först göra presentationen inför dina vänner eller familj, och sen få feedback. Dessutom är det bra att vara mycket väl förberedd på så många frågor som möjligt om du ska ha en presentation eller gå på arbetsintervju. Även om du inte kommer behöva besvara alla dessa frågor, så kommer det kännas betydligt bättre om du är förberedd på vilka frågor som kan dyka upp.

 

2. Bygg upp din självsäkerhet.

Du kanske tänker att självsäkerhet och nervositet inte har någonting gemensamt, men det är faktiskt så att om du är mer självsäker så kan det göra att du blir minimalt nervös inför olika saker i livet. Genom att tro på dig själv, byta negativa tankar mot positiva tankar och känna dig mer säker gällande de val du gör i livet, är du på god väg mot att känna dig mer självsäker och vara lugnare.

  • Ta det steg för steg. Jobba på att acceptera det du inte kan förändra hos dig själv, och gör någonting åt de saker du KAN förändra.
  • Spendera tid med personer som lyfter dig och inte med de som sänker dig.
  • Att vara mer säker på dig själv kommer göra att du börjar förvänta dig att bra saker ska hända, vilket kommer sänka din nervositet.

 

3. Prata med någon om det.

Prata med din psykolog, någon i din familj, en vän du litar på eller någon annan. Kanske kan de komma på något som kan sänka din nervositet. Bara det att du öppnar dig och berättar om det hela kan göra att du mår bättre och att oron släpper. Istället för att hålla allt inom dig, så försök verkligen prata ut med någon.

  • Att prata med exempelvis en vän kan få dig att inse att din oro är obefogad eller åtminstone förstorad.

 

4. Meditera.

Att göra daglig meditation till en vana kan göra dig lugnare och mindre nervös. Det kan hjälpa dig att tysta dina tankar och känna att du har kontroll. Du behöver hitta en tyst plats, sätt dig bekvämt och fokusera på att slappna av en kroppsdel i taget medan du drar djupa andetag. Fokusera på lugnet som sprider sig inom dig.

  • Det krävs mycket övning för att kunna meditera och inte tänka på någonting. Om du ägnar tio minuter om dagen åt det, så kommer du snart se resultat.
  • Meditation inför en stressande händelse kan också hjälpa dig att slappna av.

 

5. Drick mindre koffein.

Koffein kan göra dig ännu mer nervös och skakis. Om du vill leva ett mindre nervöst liv, bör du dricka mindre koffein, så att du kan känna dig lugn och fokuserad. Skär ner på antalet koppar kaffe eller byt ut kaffet mot koffeinfritt kaffe eller te.

  • Att helt undvika koffein efter lunchtid är också bra om du vill vara lugnare.
  • Vissa läskedrycker och liknande innehåller också koffein, så försök undvik att dricka dessa för sent på dagen.
  • Om du är en nervös person så ska du undvika att dricka energidrycker helt och hållet.

 

6. Använd positiv bekräftelse.

Positiv bekräftelse kan hjälpa dig att se livet genom ett mer positivt ljus och kan lätta på din nervositet inför kommande hänndelse(r). Att helt enkelt tänka positiva tankar och uttala dem högt för dig själv kan hjälpa dig att bli en mindre nervös och mer verklighetsförankrad person. Detta kan vara extra hjälpsamt precis innan du ska göra något viktigt och / eller stort eller när du börjar bli nervös. Om du gör det till en vana att uttala positiva tankar högt för dig själv varje dag så kommer du leva ett lugnare liv.

  • Innan du ska göra något du är nervös för säg: "Jag är förberedd och värd att lyckas. Jag kommer göra bra ifrån mig." eller: "Jag kommer vara så jäkla bra och det finns inget att oroa sig för."

 

7. Motionera mera.

Studier visar att motion inte bara får dig att känna dig gladare och mer hälsosam, det kan också göra dig betydligt lugnare. Om du rör på dig minst 30 minuter varje dag (promenader inkluderat) kan ha en stor effekt på hur du ser på ditt liv och hur du hanterar sociala situationer.

  • Många säger att de inte har tid att träna, men du kan förmodligen exempelvis promenera till mataffären istället för att ta bilen till exempel.
  • Träning såsom yoga eller pilates är speciellt effektivt för att du ska känna dig fokuserad och lugnare.

 

8. Använd Positiv Visualisering.

Positiv Visualisering har bevisats hjälpa folk att bli lugna och lyckas. För att använda detta korrekt: slut ögonen och försök föreställa dig vad det nu är du är nervös för. Se framför dig hur du går in i rummet och gör ditt allra bästa, och att alla runt omkring dig reagerar positivt. Se framför dig hur lugn och rofylld du är. Öppna ögonen igen när du är redo för det och låt bilden du just föreställde dig sjunka in i ditt medvetande och låt den bli som ett kärt minne. Detta kan kännas fånigt, men är ett fantastiskt sätt att "lura" dig själv till inre lugn och ro.

  • Du kan öva dig på den här tekniken gällande något du inte är nervös inför, bara för att få in vanan.
  • Om du är nervös för något du ska göra direkt på morgonen, är det jättebra att avsluta dagen innan med att göra en sån här visualisering, så att din egen framgång är det sista du tänker på på kvällen.

 

9. Skriv av dig.

En annan sak du kan göra för att vara mindre nervös regelbundet är att få för vana att skriva dagbok eller liknande. Du kan skriva om din vardag eller bara fokusera på det som gör dig nervös. Om du skriver om det som gör dig orolig, Kan det hjälpa dig att få en känsla av kontroll och perspektiv över det hela. Det kommer leda till att du tänker mer rationellt istället för enbart med dina känslor.

  
  







 





 

 

 






  






Av fearanddream - 14 september 2014 12:50

Vi kan känna glädje, stolthet, nyfikenhet, eufori. Vi kan längta, vi kan se fram emot saker. Vi kan tänka positivt, vi kan vara tillfreds med våra liv i stort, vi kan vara tillfreds med vårt arbete, men missnöjda med fritiden.


Allt det handlar om det hedonistiska välbefinnandet, den hedonistiska "lyckan". Oftast är det denna typ av välbefinnande som de flesta tycks tänka på när de tänker på vad välbefinnande eller lycka är.


Det hedonistista välbefinnandet, är subjektivt. Vi själva tycker, tänker och känner vad som gör oss glada osv. Ingen annan kan säga till dig att man måste känna på ett visst sätt för att vara lycklig.


Detta är del tre i min dissekering av "lycka". Idag kommer jag presentera det eudaimoniska välbefinnandet. Först hade vi det hedonistiska, nu kommer alltså det eudaimoniska. Denna typ av välbefinnande handlar om vad vi gör och peace of mind. Detta är den lycka, det välbefinnande som, till skillnad från det hedonistiska, är det varaktiga välbefinnandet.


 

Eudaimoniskt välbefinnande och vad vi gör.

När man inom denna gren av välbefinnande pratar om "vad vi gör" menar man inte att fysisk aktivitet ger bättre mental hälsa t.ex Det handlar om två huvudsakliga undergrenar och dessa är Flow och Mening. Vad som ger individen mening i livet och hur denna får flow. Men vad är då flow? Och vad är mening? Det ska vi nu titta närmare på.

 

Engagemang och flow.

När du är så engagerad i något att hela omvärlden upphör att existera och du inte är medveten om vad som pågår runt omkring dig. Då har du flow. Det kan vara precis vad som helst. För mig kan det handla om att måla, läsa en spännande bok etc. För egen del handlar det oftast om ett djupt engagemang i något kreativt. Då varken ser eller hör jag något annat. Men om telefonen plötsligt ringer rycker detta mig tillbaks till verkligheten.

När du har flow flyger tiden, eller snarare så är du helt omedveten om tiden eller att tid ens existerar. Du tänker inte, du bara är, bara gör. Under tiden känner du nödvändigtvis inte speciellt mycket. Men det är så fantastiskt skönt att ha flow.

 

Mening.

Vetenskapen visar tydligt att människor som lever ett meningsfullt liv är betydligt lyckligare än andra. Men vad är då meningsfullt?

När du gör något som är större än dig själv; exempelvis som Läkar utan gränser (se bilden ovan), är aktiv inom någon djurrättsorganisation, sprider sanningen om mental ohälsa, hjälper andra med mera. Då lever du ett meningsfullt liv.

Enligt det hedonistiska välbefinnandet är lycka att känna en mängd positiva känslor, men det är ju inte så att jag skrattar och känner en enorm glädje när jag exempelvis läser om angorakaninernas situation. Men att hjälpa dessa kaniner ger mitt liv mening.


Har du gjort något meningsfullt idag?




Av fearanddream - 13 september 2014 10:10

Vetenskapen visar att den medelmåttiga människan är lika lycklig, innehar samma välbefinnande, som någon som vunnit en enorm summa pengar.

Vetenskapen visar också att personer som just råkat ut för en allvarlig olycka ser ljusare på framtiden än någon som vunnit en stor summa pengar.

Mellan åren 1959 och 1998 steg världsekonomin kraftigt. Men. Människorna var inte ett dugg lyckligare för det.


Du kan inte köpa lycka för pengar, men du kan köpa tillfredsställelse (som tyvärr oftast tenderar att gå över efter ett litet tag).


Detta är del två i min dissekering av "lycka" och vi är fortfarande inom det hedonistiska välbefinnandet. Förra gången skrev jag om positiva känslor, vilka är övergående och inte bestående. Idag ska jag skriva om att vara nöjd och tillfreds med livet och att vara nöjd och tillfreds inom specifika områden.


 

Livsbelåtenhet och områdesbelåtenhet.

Inom det hedonistiska välbefinnandet pratar man inte bara om hur man känner utan också om hur man tänker. Inom kategorin vad vi tänker ingår hur belåtna vi är med livet i stort och hur belåtna vi är gällande specifika områden såsom fritid, arbete, socialt liv och så vidare.

 

Belåten med livet i stort.

Om vi är nöjda med vårt liv eller inte, beror mycket på vad vi tänker och hur vi tänker. Dock är denna typ av välbefinnande subjektiv, och är något som är svårt att mäta och det kan variera mycket från person till person.

Vissa är mer nöjda med livet än andra, och som sagt är anledningarna till detta individuella. Det beror mycket på vad vi tycker är viktigt för vårt eget liv, vad som skänker oss själva glädje. En person är nöjd och tillfreds för att hans liv är fullt av göromål, ett hektiskt liv. En annan är tillfreds för att han liv är lugnt och skönt.

Det finns ingen som kan bestämma eller säga vad som ÄR ett tillfredsställande liv.

 

Belåtenhet gällande specifika områden.

Detta med belåtenhet och hur nöjda vi är handlar som sagt om hur vi tänker och vad vi tänker, alltså om kognitivt välbefinnande.

Ibland är vi nöjda och belåtna med vissa specifika delar i livet, men mindre nöjda med andra. Vi kanske är helnöjda med vår fritid men inte med vårt jobb exempelvis. Vissa faktorer är viktigare för oss än andra. Vissa av oss vill att fritiden ska vara fylld med lugn och ro, andra vill tvärtom. Det finns de som inte bryr sig så mycket om vad de jobbar med, bara de tjänar pengar, medan det för någon annan är betydligt viktigare med de sociala relationerna på jobbet än hur mycket man får i lön.

För vissa är fritiden viktigast, att de är nöjda med den, medan det för andra är viktigare med annat.


 

Det är en skön känsla att känna sig nöjd, tillfreds, belåten. Men det är något som inte är långvarande, eller åtminstone inte alla gånger. Om du är helnöjd med ditt liv och du förlorar ditt jobb, känner du dig kanske inte alls nöjd längre. Du känner dig kanske nedstämd, ledsen och sorgsen.

Det kan hända något som vänder upp och ner på det där som gör dig belåten med livet, och då byts din belåtenhet plötsligt mot missbelåtenhet, missnöje, besvikelse, otillfredställelse.


Vad är du nöjd med i ditt liv?


Presentation


On board!

Fråga mig

7 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards