STEG

1. Ställ frågor.

I synnerhet frågan "varför?" Fråga vilka som helst (inte bara de så kallade experterna), och försök också att själv svara på dina egna frågor, försök tänka på undantag och fråga dig själv varför dessa undantag finns. Bli inte nöjd förrän du landar vid ett svar som har väldigt få undantag.

2. Leta efter själviska motiv.

Vissa personer kommer bli väldigt irriterade, och kanske också förolämpade, när du ifrågasätter något som de accepterar utan att fundera på det. Närhelst personer vill få dig att tänka på ett visst sätt, är det för att det är till fördel för dem på något sätt. Men den fördelen är inte alltid klar och tydlig.

• Folk vill att du ska hålla med dem för att det får dem att känna sig mer bekväma och säkra.
• Människors övertygeleser får dem att känna sig som bra, goda människor. Dessa personer vill inte få sina övertygelser utmanade eftersom det får dem att känna att du utamaner deras person, den de är. För dem verkar det som om du ifrågasätter om de verkligen är så himla goda människor.
• Folk försöker ofta se på vad som är bäst för ditt egetintresse, och de vill verkligen att du ska tycka som dem och samma övertygelser som dem utan att titta närmare på deras argument eller liknande för varför de tycker som de gör.
• Många vill bli sedda som auktoritära och pålitliga, så för dem är det av största vikt ifall du köper det de säger eller inte. Det är därför de tar det personligt om du inte håller med dem och köper vad de säger.

3. Sluta vara en people pleaser.

Människor som inte tänker själva är ofta rädda för att inte hålla med andra, och rädda för att "skaka om i båten". En fritänkande person, å andra sidan, baserar sitt egenvärde på annat än vad folk tycker om dem. Dessa personer kan ändå få erfara avvisande, obekvämlighet och samvetskval, men de kommer ändå fortsätta att tänka själva.

• I de fall där en person säger "jag tänker bara på vad som är bäst för dig", kan du komma att bli anklagad för att misstro personen och det kan få dig att känna dig skyldig. Men kom ihåg att någon som verkligen bryr sig om dig är villig att förklara hur de tänker och varför de tänker på det sättet, och accepterar om du inte håller med.

4. Utmana dig själv.

Vad vill jag göra? Varför borde jag göra det? Vad vinner jag på att göra det? Vad blir konsekvenserna om jag inte gör det? Ställ dessa frågor till dig själv. Nedan följer ett exempel.

• Vad vill jag göra? Säga upp mig från jobbet och börja studera.
• Varför borde jag göra det? För att jag vantrivs på jobbet. För att jag vill skaffa mig en ordentlig utbildning inom något jag brinner för, för att sen kunna jobba med det.
• Varför inte? Det är ganska tryggt att veta att jag har ett fast jobb med fast inkomst. Dessutom garanterar ju inte utbildning att jag automatiskt får jobb efteråt.
• Vad vinner jag på att göra det? Jag får en examen, en utbildning, vilket möjliggör för mig att kunna jobba med något jag vill.
• Vad blir konsekvenserna om jag inte gör det? Då har jag kvar mitt fasta jobb med fast inkomst. Men där vantrivs jag oerhört mycket, och kommer fortsätta göra det.

5. Gör efterforskningar.

Titta på uttalanden som andra kommit med. Du kommer bli förvånad över hur mycket bevis du kommer hitta som säger emot andras uttalanden. Vissa personer spottar ur sig felaktig information och ifrågasätter aldrig korrektheten eller sanningen bakom det de säger. Sök på nätet eller gå till biblioteket för att hitta bevis för eller emot påståendena. Lägg på minnet varifrån du fått "bevisen". Kom ihåg att bara för att du läst det på internet eller i en bok, så gör det inte att det är sant.

6. Bestäm dig för om du ska uttala dig.

Att tänka själv är en sak, att säga vad du tänker är en annan. Om dina slutsatser inte stämmer överens med andras, kan du hålla dem för dig själv, eller uttala dig om hur du ser på det hela. Var bara medveten om att detta kan leda till vilda motargument.

• När du väl hittat bevis kan du uttala dig.
• Om du inte vill säga din åsikt kan du alltid försöka dra dig ur konversationen och säga: "Jag vill helst inte prata om det här just nu."

7. Var ödmjuk.

När du berättar för någon att det han eller hon påstår, är falskt, låt dem få veta det på ett försiktigt och ödmjukt sätt. Gå inte bara in och vräk ur dig det hela.

8. Lev utanför din bekvämlighetszon (comfort zone).

Människor kommer inte bara bli störda av att du vägrar hålla med dem gällande deras åsikter och det de tror på, utan du kommer också lära dig att själv ifrågasätta dina egna antaganden och det kan få dig att känna dig förvirrad och full av tvivel, som att gå in i ett mörkt rum. Det krävs mod för att våga möta sin egen osäkerhet. Var järv.

9. Akta dig från att paralyseras av dina analyser.

När du tänker själv, tar du också fullt ansvar för ditt liv och hur du agerar, för du kan inte skylla på att du inte trodde på någon annans uttalande. Detta kan vara ganska nervpåfrestande och leda till ökat självtvivel. Men kom ihåg att tänka själv inte är det samma som att vara absolut säker. Det innebär att fatta beslut baserade på dina egna analyser, istället för någon annans. Det kommer alltid finnas någon grad av osäkerhet som du måste lära dig leva med.

DEL ETT (AV FYRA) - FATTA SNABBA BESLUT

1. Behåll lugnet.

Att drabbas av starka känslor, positiva eller negativa, kan i högsta grad påverka din förmåga att fatta ett rationellt beslut. När du har ett beslut att fatta, bör det första steget vara att förbli lugn. Om du inte kan behålla lugnet, lägg då beslutsfattandet åt sidan så länge.

2. Skaffa så mycket information det är möjligt.

De flesta beslut fattas bättre när du har tillräcklig information för att fatta ett genomtänkt och korrekt beslut. Beslutsfattande, särskilt när det gäller något viktigt, bör fattas logiskt.

3. Väg för- och nackdelar.

Generellt, när ett beslut inte kan fattas logiskt, är att väga för- och nackdelar. Om risken gällande ett specifikt val är väldigt stor och fördelarna är minimala, borde det valet undvikas och man borde välja något bättre.

4. Ha en backup-plan.

Gör upp en backup-plan som förberedelse ifall något negativt eller oväntat sker efter att du gjort ditt val. Tänk framåt. De bästa besultsfattarna är inte de som aldrig begår några misstag; de är personer som hoppas på det bästa och förbereder sig på det värsta.

5. Fatta ett beslut.

Oavsett vilket beslut du fattar, var beredd att ta ansvar för konsekvenserna. Om beslutet inte leder till det du önskade, så är det alltid bättre att ha gjort ett genomtänkt val än att ha gjort ett oförsiktigt. Du kan åtminstone säga att du gjorde ditt bästa. Fatta ditt beslut och var redo att stå för det.

DEL TVÅ (AV FYRA) - UTVÄRDERA BESLUTEN

1. Tänk över vem / vilka som påverkas.

Hur påverkar problemet eller valet andra människor? Kan någon av de möjliga konsekvenserna påverka någon som du bryr dig om? Ta med andra människor i beräkningen genom din beslutsprocess.

2. Lista alla dina alternativ.

Vid första anblicken kan det verka som om det bara finns ett val eller ett tillvägagångssätt, men det är oftast inte sant. Även om din situation verkar begränsad, försök göra en lista med olika alternativ. Försök inte utvärdera dem förrän du är färdig med listan. Var grundlig.

• Självklart måste det inte vara en fysisk lista, den kan lika gärna finnas i ditt huvud!
• Du kan alltid kryssa över vissa alternativ senare, men med galna idéer kommer kan kreativa lösningar som du inte ens tänkte på innan dyka upp.

3. Väg de möjliga konsekvenserna mot varandra.

För varje alternativ på din lista, lista varje tänkbar konsekvens och märk de olika alternativen som positiva eller negativa. Ett sätt att göra detta på är att sätta ett plustecken vid varje positiv konsekvens och ett minustecken vid varje negativ konsekvens; konsekvenser som är extra positiva eller extra negativa kan man märka med två plustecken eller två minustecken. Vissa tycker att det enklaste är att göra det hela som en mind-map eller ett valmöjlighetsträd, vilket är ett mer visuellt sätt att lista på.

4. Balansera belöning och risk.

För varje scenario, tänk igenom om den bästa utgången / konsekvensen är så pass värdefull för dig att det är värt den värsta tänkbara utgången / konsekvensen. Om den värsta tänkbara konsekvensen är helt oacceptabel för dig, och att du aldrig skulle förslåta dig själv om det hände, då bör du förmodligen inte fatta det beslutet. Om den möjliga kostnaden är betydligt större än den möjliga vinsten, så är det inte värt risken.

5. Tänk inte över det för mycket.

Att tänka över problemet för mycket kan göra det ännu värre. Försök att inte köra fast på varje detalj.

DEL TRE (AV FYRA) - FÅ INFORMATION

1. Ta reda på allt du kan.

Fakta gör dig klokare, ta reda på allt du kan hitta om problemet du står inför och alternativen du har för att hantera det. Detta hjälper dig att göra ett val baserat på information. Detta innebär förmodligen också att du då får titta på problemet ur olika vinklar.

2. Fråga om råd.

Fråga folk du litar på, om råd. Helst då personer som är bra på att fatta beslut eller som du vet har behövt fatta liknande beslut själva.

3. Fråga någon neutral om råd.

Att be främlingar eller personer som inte står dig så nära om goda råd, kan också vara bra. Dessa personer tänker klarare och är opartiska.

4. Be en expert om hjälp.

Om du kan hitta en expert eller har en tillgänglig, kan denne hjälpa dig att utforska vilka alternativ som finns tillgängliga för dig, och vilka för- och nackdelar det finns med de olika alternativen.

5. Gör dina egna eftersökningar.

Du kan också gräva lite själv (väldigt enkelt tack vare internet!). Försök hitta pålitlig information från bra källor. Leta efter domäner som slutar på .org eller .gov eller .edu.

• Experter kan också hjälpa dig med vart du kan hitta bra information.
  

DEL FYRA (AV FYRA) - HITTA DINA KÄNSLOR

1. Ge det tid.

Du fattar bättre beslut om du ger dina känslor tid att hamna på plats först. Detta ger dig också tid att verkligen tänka igenom hur du känner angående situationen.

2. Konsultera din intuition.

Ibland är det bara så att du måste gå på din magkänsla. Vi vet ofta, många gånger omedvetet, vad som är rätt sak att göra.

3. Lura dig själv att fatta ett beslut.

Om du har problem att höra dina egna innersta tankar, kan du försöka lura dig själv till att vavslöja dina innersta känslor. Ett sätt att göra detta på är att låtsas att du ger goda råd till någon annan. Ett annat sätt är att "konsultera" med en död vän eller släkting, där du är både dig själv och den döda personen.

4. Lek en lek.

Skriv ner dina alternativ på ett papper och klipp isär. Dra sen lott. Eller lek Sten, Sax, Påse med någon annan för att bestämma vilket alternativ du ska välja. Det viktiga här är att se din egen reaktion när du ser vilket alternativ leken bestämmer att du ska välja. Är du besviken på ett sätt du inte förväntade dig? Detta kan avslöja känslor du inte ens visste att du hade.

5. Lek Djävulens advokat.

Lite Djävulens advokat kan också hjälpa dig att inse hur du verkligen känner inför ett beslut. Om dina argument mot något du verkligen vill göra börjar låta väldigt logiska så har du ditt svar.

6. Tänk på framtiden.

Det bästa sättet att fatta ett beslut är att tänka på hur du kommer känna angående besultsfattandet om ett år, fem år osv.

    STEG

1. Försäkra dig om att du förstår problemet helt och hållet.

Om du verkligen analyserar situationen och lägger din uppmärksamhet på det verkliga problemet, så kan du hantera det relativt enkelt med ett mer öppet sinne.

2. Skaffa så mycket information du bara kan för att kunna fatta ett genomtänkt beslut angående problemet.

Om problemet inte kräver att du ska göra ett val eller fatta ett beslut, så är det ändå viktigt att du har så mycket information du kan.

3. Prata med människor i din närhet, såsom vänner, familj, arbetskamrater etc.

Försök då hålla dina känslor utanför det hela, och prata fakta. Försök hålla dig till det praktiska och var tydlig.

4. Ställ frågor och få så mycket detaljer det bara är möjligt.

Försök se saken ur flera perspektiv om ni är fler än en person involverade. Ofta finns det en mängd dolda fakta och ibland räcker det med att veta all fakta för att problemet skall lösas.

5. Ta dig tid.

Du kanske blir pressad att komma med ett omedelbart svar, men det är helt ok att säga att du behöver tänka över det hela. Att säga att du behöver tid.

6. Gör en lista med för- och nackdelar.

Var ärlig och be gärna om feedback på din lista från nära och kära.

7. Utvärdera din lista.

8. Ta en paus. Hitta en tyst plats där du inte blir distraherad av annat och tänk igenom det.

Tänk över regler och jobbsituationen eller annat om ditt problem har med arbetet att göra. Tänk igenom om det faktiskt är ett stort problem eller om det bara är ett mindre bekymmer. Fråga dig själv vilka aspekter av problemet som du har kontroll över och kan förändra. Få förståelse för vad du kan kontrollera och vad du inte kan kontrollera. Lägg dina känslor åt sidan och se på situationen rent faktamässigt.

9. Prioritera din lista med för- och nackdelar.

10. Inse att när du har problem som du försöker hantera, så är det inte alltid som andra håller med dig.

11. Fatta ett beslut och stå fast vid det.

Vare sig det handlar om att se framåt efter en jobbig period, lösningen på ett problem, vilket tillvägagångssätt du ska använda för att lösa ett problem eller bara din åsikt om hur du vill lösa ett problem, stå fast vid vad du beslutat.

12. Gör det som känns rätt precis där och då, och du kommer inte ångra det.

13. Fokusera inte på problemet, utan på lösningen, eftersom problemet annars kommer fortsätta vara ett problem, medan lösningen kanske finns där men du kan inte se den för du är så upptagen med att oroa dig över ditt problem..

14. Tänk aldrig någonsin negativt, för detta kommer bara öka på din oro kring problemet.

TIPS

• Ta hand om dig. Den viktigaste personen i svåra situationer är du.
• Inse att det finns mängder med människor som har betydligt värre problem i livet. Ha perspektiv på ditt problem och du kommer inse vilken tur du har.
• Gör en lista över saker som behöver förändras. Du kan inte få alla dina problem att försvinna, men du kan lära dig av dem.

VARNINGAR

• Alla problem är inte dina att lösa. Låt andra lösa sina egna problem.

Del Ett: Agera, Vidta Åtgärder

 
1. Var där i tid.

Att vara på ett ställe tidigare än du behöver kan få dig att känna att du är ett steg före och att kontrollen inte rinner ur dina händer. Om du ska göra en presentation muntligt inför klassen i skolan eller liknande, dyk då upp tidigt för att skriva upp saker på white boarden, se så allt fungerar rent tekniskt, eller / och för att känna av klassrummet och fokusera. 

• Att dyka upp tio minuter innan utsatt tid till en arbetsintervju kan visa att du är ansvarsfull och förberedd. Hur som helst, ifall du är där redan en halvtimma innan så vänta utanför innan det är ca 10 minuter kvar tills intervjun startar, så du inte kommer in och råkar störa eller liknande.

2. Fokusera på din andning.

Ibland ör allt du behöver göra för att lugna ner dig en aning att fokusera på hur du andas in och ut. Stanna upp och släpp det du gör, fokusera enbart på att andas djupa andetag. Andas djupa, långa andetag istället för de korta som människor oftast tenderar att göra när de är nervösa. Att göra detta kan få dig att känna dig lugn och koncentrerad ganska snabbt.

• Ett annat tips på hur du kan göra är att andas in genom näsan och pressa ut luften genom munnen långsamt. Repetera åtminstone tio gånger.

3. Krama en squishy ball (stressboll).

Om du ofta blir nervös, är det inte fel att ha en stressboll i exempelvis handväskan, som du kan klämma på upprepade gånger när du känner dig nervös. Detta kan få dig att känna dig lugn och att du har någonstans att göra av din oro.

• Om du är nervös och inte har en stressboll, kan du använda något annat; exempelvis en halsduk, en bit tyg eller vad du nu har att tillgå.

4. Distrahera dig själv.

En annan sak du kan göra, är att temporärt rikta dina tankar bort från oron. Du kan kanske inte ignorera det du oroar dig för för alltid, men om du känner att det inte finns något du kan göra än att oroa dig ännu mer, så kanske du vill få tänka på något annat ett tag. Gör vad du vill för att få tänka på något annat en stund. Det kan vara att läsa, dansa, sjunga, titta på din favoritserie på TV, gå en promenad i naturen, eller något helt annat som funkar för dig.

• Att skratta är ett av de bästa botemedlen för nervositet. Prata med en kompis som du vet får dig att skratta, titta på en riktigt rolig komedi, eller något annat.

5. Sitt i ett mörkt rum.

Att gå in i ett mörkrt rum i bara några minuter, kan hjälpa dig att lugna ner dig. När du är nervös förvärras det ofta av att du samtidigt får intryck från omvärlden. Med dina sinnen ser, hör, känner du allt omkring dig och det kan bli för mycket. Att gå in i ett mörkt rum kan få dig att känna att du är mer i kontroll. Tänk på det som en variant på att blunda. När du är i det mörka rummet ska du fokusera på din andning och du kommer snart känna dig lugnare och mer i kontroll.

• Detta är också en bra teknik om du vill lugna ner dig när du är känslosam eller arg.

6. Räkna ner från 50.

Ett tips för att du ska känna dig mindre nervös snabbt, är att räkna ner från 50. Medan du räknar, långsamt och lugnt, fokuserar du enbart på numren och inget annat. Du kommer snart känna hur du slappnar av allt mer. Om du är på ett offentligt ställe kan det räcka med att du räknar i huvudet.

• Om inte detta fungerar så räkna uppåt från ett till 50 när du väl räknat ner en gång. Då har du än större chans att lugna ner dig.

7. Slappna av i kroppen, en kroppsdel i taget.

När du känner dig nervös, orolig, extra spänd är det ett bra tips om du slappnar av i kroppen, en del i taget. Stå bara stilla, slut ögonen, ta sen djupa andetag medan du slappnar av i nacken, axlarna, ryggen, bröstet, magen, benen, fötterna och de andra kroppsdelarna.

• Att fokusera på din kropp istället för dina tankar, kan lugna ner dig. Att slappna av kan också göra dig mindre nervös.

8. Gå av dig nervositeten.

Att promenera en stund, det räcker med tio minuter, kan definitivt ändra ditt mående. När du går aktiveras hjärnan på ett visst sätt, som får dig att slappna av. Att röra på dig innan exempelvis ett föredrag, kan få dig att lugna dig.

• Att ha för vana att gå istället för att ta bilen, hissen etc. kan ha en stor effekt på ditt välmående.

Del Två: Omjustera Ditt Sätt att Tänka

1. Känn dig förberedd inför vad du än är nervös för.

Ett sätt att minska på nervositeten är att vara väl förberedd. Det kan vara en arbetsintervju, en muntlig presentation eller något helt annat. Det är en sak att vara förberedd - att läsa på, öva, veta vad du ska säga utantill - men en helt annan sak att känna dig säker både på det du ska göra och på att du klarar av det.

• Öva på att intala dig själv att du vet exakt vad det är du ska göra, och att du är fullt kapabel att klara det. Påminn dig själv om allt hårt jobb du lagt på det här och att du förtjänar att lyckas.

2. Släpp ut alla dina känslor.

Gråt för dig själv. Ha en skön gråtstund om du är spänd och orolig, torka ögonen och samla ihop dig och fortsätt göra det du behöver göra. Om du är riktigt orolig och nervös kan detta hjälpa dig att rensa dina tankar och kunna fokusera och vara beredd på det du ska göra.

• Givetvis kan du inte alltid släppa ut alla dina känslor när du känner dig nervös. Om du ska ge en muntlig presentation om fem minuter är det nog inte den bästa lösningen, men om du däremot ska göra det om fem timmar, så släpp ut känslorna.

3. Rationalisera bort din oro.

Det är viktigt att du kommer ihåg att även om du misslyckas på ett stort prov t.ex, så är det inte hela världen. Du glömmer det så småningom. Prata ut med en kompis, skriv ner dina tankar eller sitt bara ner och tänk på det du är rädd för. Att hantera dina rädslor på ett logiskt sätt kan få dig att inse att du faktiskt inte har någonting att oroa dig för.

• Fråga dig själv "Vad är det värsta som kan hända?" Om du kuggar på tentan, gör bort dig på en muntlig presentation etc så är inte det så himla farligt. Det finns mängder med möjligheter kvar i ditt liv. Använd den här som en erfarenhet att lära dig något av.
• Självklart är det kanske inte den rationella delen av din hjärna som gör dig nervös, men att ändå tänka igenom det ordentligt om och om igen, kan verkligen hjälpa dig att kunna hantera dina känslor.

4. Fokusera på de goda resultat du fått tidigare i livet.

Tänk på allt du klarat av så här långt i livet. Att fokusera på det du hittills uppnått och klarat av dig kan göra dig mer säker på att du kommer fortsätta på samma spår. När du ska stå framför klassen och göra en muntlig presentation, tänk då på andra tillfällen när du gjort det utan att misslyckas. Om du inte gjort dessa saker tidigare, gör då en övning på din familj, dina vänner eller liknande.

• Det är inget fel i att vara en smula nervös, det är helt naturligt.

5. Vet vad du har att förvänta dig.

Ett annat tillvägagångssätt för att slippa vara alltför nervös är att vara så förberedd du kan inför det du ska göra. Visst kan det alltid hända oförutsedda saker, men det är ändå alltid bra att vara så förberedd det går. Här är några tips på hur du kan veta vad du har att vänta:

Om du ska på en arbetsintervju Är det bra att veta vart du ska och förbereda dig på vilka frågor som kan komma att ställas.

• Om du ska göra en muntlig presentation försök få tid att öva på att stå där framme när lokalen / klassrummet är tomt för att få en känsla av hur det känns.

Del Tre: Leva Ett Lugnare Liv.

1. Var förberedd.

Att känna sig förberedd är viktigt, men det är ännu viktigare att de facto VARA förberedd. Om du vill minimera din nervositet måste du känna att du är på topp och har full koll. Du kan inte dyka upp inför en muntlig presentation med känslan att du har glömt dina anteckningar, att du inte kommer ihåg vad du ska säga. Se till att öva på det du ska säga och att du har tillräckligt med bakgrundsinformation för att kunna besvara eventuella frågor, så att du inte bara står och rabblar och inte har en aning om vad du egentligen pratar om.

• Om du ska hålla en presentation är det en god idé att först göra presentationen inför dina vänner eller familj, och sen få feedback. Dessutom är det bra att vara mycket väl förberedd på så många frågor som möjligt om du ska ha en presentation eller gå på arbetsintervju. Även om du inte kommer behöva besvara alla dessa frågor, så kommer det kännas betydligt bättre om du är förberedd på vilka frågor som kan dyka upp.

2. Bygg upp din självsäkerhet.

Du kanske tänker att självsäkerhet och nervositet inte har någonting gemensamt, men det är faktiskt så att om du är mer självsäker så kan det göra att du blir minimalt nervös inför olika saker i livet. Genom att tro på dig själv, byta negativa tankar mot positiva tankar och känna dig mer säker gällande de val du gör i livet, är du på god väg mot att känna dig mer självsäker och vara lugnare.

• Ta det steg för steg. Jobba på att acceptera det du inte kan förändra hos dig själv, och gör någonting åt de saker du KAN förändra.
• Spendera tid med personer som lyfter dig och inte med de som sänker dig.
• Att vara mer säker på dig själv kommer göra att du börjar förvänta dig att bra saker ska hända, vilket kommer sänka din nervositet.

3. Prata med någon om det.

Prata med din psykolog, någon i din familj, en vän du litar på eller någon annan. Kanske kan de komma på något som kan sänka din nervositet. Bara det att du öppnar dig och berättar om det hela kan göra att du mår bättre och att oron släpper. Istället för att hålla allt inom dig, så försök verkligen prata ut med någon.

• Att prata med exempelvis en vän kan få dig att inse att din oro är obefogad eller åtminstone förstorad.

4. Meditera.

Att göra daglig meditation till en vana kan göra dig lugnare och mindre nervös. Det kan hjälpa dig att tysta dina tankar och känna att du har kontroll. Du behöver hitta en tyst plats, sätt dig bekvämt och fokusera på att slappna av en kroppsdel i taget medan du drar djupa andetag. Fokusera på lugnet som sprider sig inom dig.

• Det krävs mycket övning för att kunna meditera och inte tänka på någonting. Om du ägnar tio minuter om dagen åt det, så kommer du snart se resultat.
• Meditation inför en stressande händelse kan också hjälpa dig att slappna av.

5. Drick mindre koffein.

Koffein kan göra dig ännu mer nervös och skakis. Om du vill leva ett mindre nervöst liv, bör du dricka mindre koffein, så att du kan känna dig lugn och fokuserad. Skär ner på antalet koppar kaffe eller byt ut kaffet mot koffeinfritt kaffe eller te.

• Att helt undvika koffein efter lunchtid är också bra om du vill vara lugnare.
• Vissa läskedrycker och liknande innehåller också koffein, så försök undvik att dricka dessa för sent på dagen.
• Om du är en nervös person så ska du undvika att dricka energidrycker helt och hållet.

6. Använd positiv bekräftelse.

Positiv bekräftelse kan hjälpa dig att se livet genom ett mer positivt ljus och kan lätta på din nervositet inför kommande hänndelse(r). Att helt enkelt tänka positiva tankar och uttala dem högt för dig själv kan hjälpa dig att bli en mindre nervös och mer verklighetsförankrad person. Detta kan vara extra hjälpsamt precis innan du ska göra något viktigt och / eller stort eller när du börjar bli nervös. Om du gör det till en vana att uttala positiva tankar högt för dig själv varje dag så kommer du leva ett lugnare liv.

• Innan du ska göra något du är nervös för säg: "Jag är förberedd och värd att lyckas. Jag kommer göra bra ifrån mig." eller: "Jag kommer vara så jäkla bra och det finns inget att oroa sig för."

7. Motionera mera.

Studier visar att motion inte bara får dig att känna dig gladare och mer hälsosam, det kan också göra dig betydligt lugnare. Om du rör på dig minst 30 minuter varje dag (promenader inkluderat) kan ha en stor effekt på hur du ser på ditt liv och hur du hanterar sociala situationer.

• Många säger att de inte har tid att träna, men du kan förmodligen exempelvis promenera till mataffären istället för att ta bilen till exempel.
• Träning såsom yoga eller pilates är speciellt effektivt för att du ska känna dig fokuserad och lugnare.

8. Använd Positiv Visualisering.

Positiv Visualisering har bevisats hjälpa folk att bli lugna och lyckas. För att använda detta korrekt: slut ögonen och försök föreställa dig vad det nu är du är nervös för. Se framför dig hur du går in i rummet och gör ditt allra bästa, och att alla runt omkring dig reagerar positivt. Se framför dig hur lugn och rofylld du är. Öppna ögonen igen när du är redo för det och låt bilden du just föreställde dig sjunka in i ditt medvetande och låt den bli som ett kärt minne. Detta kan kännas fånigt, men är ett fantastiskt sätt att "lura" dig själv till inre lugn och ro.

• Du kan öva dig på den här tekniken gällande något du inte är nervös inför, bara för att få in vanan.
• Om du är nervös för något du ska göra direkt på morgonen, är det jättebra att avsluta dagen innan med att göra en sån här visualisering, så att din egen framgång är det sista du tänker på på kvällen.

9. Skriv av dig.

En annan sak du kan göra för att vara mindre nervös regelbundet är att få för vana att skriva dagbok eller liknande. Du kan skriva om din vardag eller bara fokusera på det som gör dig nervös. Om du skriver om det som gör dig orolig, Kan det hjälpa dig att få en känsla av kontroll och perspektiv över det hela. Det kommer leda till att du tänker mer rationellt istället för enbart med dina känslor.

Vi kan känna glädje, stolthet, nyfikenhet, eufori. Vi kan längta, vi kan se fram emot saker. Vi kan tänka positivt, vi kan vara tillfreds med våra liv i stort, vi kan vara tillfreds med vårt arbete, men missnöjda med fritiden.

Allt det handlar om det hedonistiska välbefinnandet, den hedonistiska "lyckan". Oftast är det denna typ av välbefinnande som de flesta tycks tänka på när de tänker på vad välbefinnande eller lycka är.

Det hedonistista välbefinnandet, är subjektivt. Vi själva tycker, tänker och känner vad som gör oss glada osv. Ingen annan kan säga till dig att man måste känna på ett visst sätt för att vara lycklig.

Detta är del tre i min dissekering av "lycka". Idag kommer jag presentera det eudaimoniska välbefinnandet. Först hade vi det hedonistiska, nu kommer alltså det eudaimoniska. Denna typ av välbefinnande handlar om vad vi gör och peace of mind. Detta är den lycka, det välbefinnande som, till skillnad från det hedonistiska, är det varaktiga välbefinnandet.

Eudaimoniskt välbefinnande och vad vi gör.

När man inom denna gren av välbefinnande pratar om "vad vi gör" menar man inte att fysisk aktivitet ger bättre mental hälsa t.ex Det handlar om två huvudsakliga undergrenar och dessa är Flow och Mening. Vad som ger individen mening i livet och hur denna får flow. Men vad är då flow? Och vad är mening? Det ska vi nu titta närmare på.

Engagemang och flow.

När du är så engagerad i något att hela omvärlden upphör att existera och du inte är medveten om vad som pågår runt omkring dig. Då har du flow. Det kan vara precis vad som helst. För mig kan det handla om att måla, läsa en spännande bok etc. För egen del handlar det oftast om ett djupt engagemang i något kreativt. Då varken ser eller hör jag något annat. Men om telefonen plötsligt ringer rycker detta mig tillbaks till verkligheten.

När du har flow flyger tiden, eller snarare så är du helt omedveten om tiden eller att tid ens existerar. Du tänker inte, du bara är, bara gör. Under tiden känner du nödvändigtvis inte speciellt mycket. Men det är så fantastiskt skönt att ha flow.

Mening.

Vetenskapen visar tydligt att människor som lever ett meningsfullt liv är betydligt lyckligare än andra. Men vad är då meningsfullt?

När du gör något som är större än dig själv; exempelvis som Läkar utan gränser (se bilden ovan), är aktiv inom någon djurrättsorganisation, sprider sanningen om mental ohälsa, hjälper andra med mera. Då lever du ett meningsfullt liv.

Enligt det hedonistiska välbefinnandet är lycka att känna en mängd positiva känslor, men det är ju inte så att jag skrattar och känner en enorm glädje när jag exempelvis läser om angorakaninernas situation. Men att hjälpa dessa kaniner ger mitt liv mening.

Har du gjort något meningsfullt idag?

Vetenskapen visar att den medelmåttiga människan är lika lycklig, innehar samma välbefinnande, som någon som vunnit en enorm summa pengar.

Vetenskapen visar också att personer som just råkat ut för en allvarlig olycka ser ljusare på framtiden än någon som vunnit en stor summa pengar.

Mellan åren 1959 och 1998 steg världsekonomin kraftigt. Men. Människorna var inte ett dugg lyckligare för det.

Du kan inte köpa lycka för pengar, men du kan köpa tillfredsställelse (som tyvärr oftast tenderar att gå över efter ett litet tag).

Detta är del två i min dissekering av "lycka" och vi är fortfarande inom det hedonistiska välbefinnandet. Förra gången skrev jag om positiva känslor, vilka är övergående och inte bestående. Idag ska jag skriva om att vara nöjd och tillfreds med livet och att vara nöjd och tillfreds inom specifika områden.

Livsbelåtenhet och områdesbelåtenhet.

Inom det hedonistiska välbefinnandet pratar man inte bara om hur man känner utan också om hur man tänker. Inom kategorin vad vi tänker ingår hur belåtna vi är med livet i stort och hur belåtna vi är gällande specifika områden såsom fritid, arbete, socialt liv och så vidare.

Belåten med livet i stort.

Om vi är nöjda med vårt liv eller inte, beror mycket på vad vi tänker och hur vi tänker. Dock är denna typ av välbefinnande subjektiv, och är något som är svårt att mäta och det kan variera mycket från person till person.

Vissa är mer nöjda med livet än andra, och som sagt är anledningarna till detta individuella. Det beror mycket på vad vi tycker är viktigt för vårt eget liv, vad som skänker oss själva glädje. En person är nöjd och tillfreds för att hans liv är fullt av göromål, ett hektiskt liv. En annan är tillfreds för att han liv är lugnt och skönt.

Det finns ingen som kan bestämma eller säga vad som ÄR ett tillfredsställande liv.

Belåtenhet gällande specifika områden.

Detta med belåtenhet och hur nöjda vi är handlar som sagt om hur vi tänker och vad vi tänker, alltså om kognitivt välbefinnande.

Ibland är vi nöjda och belåtna med vissa specifika delar i livet, men mindre nöjda med andra. Vi kanske är helnöjda med vår fritid men inte med vårt jobb exempelvis. Vissa faktorer är viktigare för oss än andra. Vissa av oss vill att fritiden ska vara fylld med lugn och ro, andra vill tvärtom. Det finns de som inte bryr sig så mycket om vad de jobbar med, bara de tjänar pengar, medan det för någon annan är betydligt viktigare med de sociala relationerna på jobbet än hur mycket man får i lön.

För vissa är fritiden viktigast, att de är nöjda med den, medan det för andra är viktigare med annat.

Det är en skön känsla att känna sig nöjd, tillfreds, belåten. Men det är något som inte är långvarande, eller åtminstone inte alla gånger. Om du är helnöjd med ditt liv och du förlorar ditt jobb, känner du dig kanske inte alls nöjd längre. Du känner dig kanske nedstämd, ledsen och sorgsen.

Det kan hända något som vänder upp och ner på det där som gör dig belåten med livet, och då byts din belåtenhet plötsligt mot missbelåtenhet, missnöje, besvikelse, otillfredställelse.

Vad är du nöjd med i ditt liv?

En känd sångare var rik. Han hade så mycket pengar att han knappt visste vad han skulle göra med dem. Han ville ha en Porsche. Han köpte sig en Porsche. Men som ordspråket säger: "Mycket vill ha mer." Snart hade han en mängd dyra, snygga bilar, motorcyklar och annat.

Tror du att han var lycklig?

Han hade allt han någonsin veleat ha. Trodde han. Alla prylar han suktat efter hade han.

Tror du att han var lycklig?

Situationen ledde till djup depression och alkoholproblem. Mycket vill ha mer, men det fanns inget mer att införskaffa. Det fann inget mer att köpa. Där fanns ett ha-begär, men inget att fylla detta hål med.

Tror du att han var lycklig?

NEJ

Samma stjärna reste till Afrika, till ett land där svält och missär var vardag. Efter detta skrev han en låt. En låt för att göra skillnad för de fattiga i världen.

Tror du att han var lycklig?

Än idag gör den här låten skillnad. Den får oss att tänka till.

Tror du att han är lycklig?

Band-Aid. Låten var "Do they know it's christmas".

Tror du att han är lycklig?

JA

https://www.youtube.com/watch?v=bjQzJAKxTrE

Om någon frågar dig: "Vad är lycka?" eller "Är du lycklig?" så vet du inte riktigt vad du ska svara, eller hur? Kanske börjar du fundera över vad lycka är? Vad det är personen vill ha svar på, mer exakt?

Det är som så att "lycka" är ett koncept, ett begrepp som innehåller flera beståndsdelar (komponenter). Jag ska, i flera delar, dissekera begreppet "lycka" ner till minsta beståndsdel. Detta är del ett och den kommer handla om...

...

Hur vi känner oss!

Inom begreppet "lycka" finns det två grupperingar innehållande olika delar som bidrar till lycka. Den första grupperingen är det Hedonistiska välbefinnandet, alltså det subjektiva välbefinnandet.

Hur vi känner oss handlar om positiva och negativa känslor. Helst vill vi ju uppleva positiva känslor såsom glädje, förälskelse, njutning, stolthet med mera. Vi vet att livet innehåller både positiva och negativa känslor, men ofta försöker vi uppnå de positiva och / eller reducera de negativa. Positiva och negativa känslor är två beståndsdelar inom begreppet "lycka" som kallas för affektiva eller känslomässiga beståndsdelar, och dessa ingår alltså i det hedonistiska välbefinnandet.

Men lycka är knappast enbart positiva känslor. Njutning exempelvis är något som uppstår för att sen försvinna. Vi kan njuta av en bit choklad, men när chokladen är slut kommer vi inte fortsätta känna denna njutning. Det är alltså ingen långvarig känsla. Nästa dag är du kanske åter igen sugen på choklad.

Allt du köper är något som ger dig någon form av njutning, glädje eller annan typ av positiv känsla. Men den är inte långvarig. Visst är detta EN del inom begreppet "lycka", men en ytterst liten del och egentligen den del som betyder minst för hur lyckliga vi är.

Däremot mår vi bättre om vi har fler positiva känslor än negativa.

Den hedonistiska lyckan är, kort sagt: att söka fysisk , psykisk och kognitiv njutning och bekvämlighet.

Hedonistiskt välbefinnande är ett tillstånd av känslor.

Vad gör dig lycklig?

När någon hör ordet "lycka" eller "lycklig" ser de en sprudlande glad människa med ett stort leende som dansar genom livet, framför sig.

Men, nej, det där är inte lycka, eller att vara lycklig. Om du någonsin träffar på någon som oftast är så som jag beskrev ovan så är personen förmodligen manisk.

Inom exempelvis psykologin och psykiatrin handlar det om att ta bort symtom. Det handlar om att någon med depression inte ska känna sig deprimerad längre. Någon med ångest ska slippa känna ångest. Och så vidare...

...men sen då? Är man lycklig då?...

Nej. Mental hälsa och lycka är inte det samma som frånvaron av mental ohälsa eller frånvaron av känslor av att vara olycklig.

DET KOMPLETTA TILLSTÅNDET AV MENTAL HÄLSA

Man kan inte, genom att enbart reducera symtom som ångest, depressivitet med mera, bli lycklig eller få någon annan att bli lycklig och må bra. För att uppnå, eller åtminstone komma nära det kompletta tillståndet av mental hälsa måste man både reducera symtom och höja det mentala välbefinnandet / välmåendet.

Tyvärr läggs det fortfarande väldigt mycket pengar på forskning inom vad som gör oss olyckliga, vad som gör att allt fler hamnar i någon form av psykisk ohälsa. Dessvärre läggs det inte ens närmelsevis lika mycket pengar på forskningen om vad som gör oss lyckliga, vad lycka är, hur man uppnår god mental hälsa osv.

PERMA

Perma är en förkortning för de begrepp, de aspekter som vetenskapligt bevisat gör oss lyckliga, som får oss att må bättre och leva med en god mental hälsa (ha nu i åtanke att allt inte stämmer in på alla, och att man med "relationships" inte bara menar kärleksrelationer):

Positive emotion

Engagement

Relationships

Meaning

Accomplishment

Positiva känslor får vi genom njutning. Det kan göra oss sprudlande, åtminstone för stunden. Man känner sig oftast glad och skrattar mycket.

Engagement i det här fallet innefattar mindfulness, flow, andlighet, optimism, hopp, fysisk aktivitet / träning.

Relationer existerar på en mängd olika sätt. Det viktiga för att må så bra som möjligt är inte att ha många människor i sitt liv, utan snarare att de relationer man har är positiva, att de har hög kvalitet och ger oss något.

Mening kan vara mycket individuellt. Det handlar, kort och gott, om vad som ger livet mening, individuellt. Vad ger ditt liv dess mening? Vad är meningsfullt för dig? För mig är det bland annat att hjälpa andra som mår dåligt och att arbeta för djurs rättigheter.

Accomplishment innebär att man känner att man presterar nånting, att man bidrar och GÖR saker som har betydelse.

KORT OCH GOTT

*Vi borde fokusera mer på det positiva, men inte förneka det negativa i livet.

*De positiva och negativa sidorna bildar helheten.

*Lycka handlar bland annat om att använda våra styrkor i alla sammanhang.

*Lycka är betydligt mer än att bara känna sig glad.

*Det är möjligt att mäta lycka.

*Lycka är INTE att ha alla dessa "GLADA KÄNSLOR" HELA TIDEN.