1. Springa genom, kasta, kriga med höstlöv.

2. Springa ut på plan, mitt i en pågående fotbollsmatch, och kasta lite höstlöv på spelarna.

3. Starta ett politiskt parti med ett höstlöv som logga.

4. Bjuda hem kompisar på chiliafton, där de blir bjudna på en tillsynes helt vanlig, höstig köttgryta. Men den innehållaer 755 stycken chilifrukter. Vav överraskade de ska bli!

 

5. Sova.

6. Gömma sig inuti en jättestor pumpa.

7. Tillverka olika kort med diverse hotelser nerskrivna och skicka till random personer.

8. Dricka varm choklad.

 

9. Lära kompisarna att dansa som en riktig strippa.

10. Kasta föremål på folk genom fönstret.

11. Äta jättemycket äppelpaj med vaniljsås.

12. Rita med bläck på alla väggar hemma.

 

13. Spendera tid med familjen (så du själv slipper laga mat).

14. Tillbe Satan.

15. Kidnappa en random okänd människa på stan och låsa in denne i bakluckan.

16. Kasta pumpor på bilar.

 

17. Spöka för folk.

18. Samla asmånga kottar och fylla ett helt rum med.

19. Dekorera din mantel med höstlöv.

20. Frivilligarbeta på ett soppkök (bara för att äta upp all soppa själv).

 

21. Slänga tårtor i folks ansikten.

22. Gå till biblioteket och välta hyllor.

23. Läsa läskiga spökhistorier för barn.

24. Gå på en fotbollsmatch pch stjäla spelarnas vattenflaskor.

 

25. Bli känd konstnär.

26. Rosta döda flugor i ugnen.

27. Tvinga någon att göra paj åt en.

28. Bygga en labyrint.

 

29. Testa att flyga med en kvast.

30. Göra godis.

31. Skriva ett brev till sig själv om hur mycket bättre än alla andra man är.

32. Äta popcorn inför andra utan att bjuda.

 

33. Äta glass.

34. Sy ett jättestort svart lapptäcke.

35. Anordna en höstfest för en själv.

36. Skriva en erotisk novell där man själv spelar huvudrollen.

 

37. Skvallra på folk.

38. Göra egen cider.

39. Rama in bilder på sig själv och hänga upp i sovrummet.

40. Strunta i att svara på jätteviktiga mejl och sms.

 

41. Leka omvänd superhjälte som förstör för andra istället för att hjälpa dem.

42. Göra en lista över alla man hatar.

43. Sy egna kläder med en bild av ens ansikte mitt på.

44. Göra 198 våfflor.

 

45. Gå och få massage.

46. Göra pannkakor och täck någons framruta på bilen med dem.

47. Köpa en levande kalkon och gå ut på promenad med den.

48. Klä ut sig till Batman och smyga på gamla farbröder i parken.

 

49. Göra allt i regnbågens färger.

50. Åka ut och fiska... efter komplimanger.

51. Klä sig i femton slipovers på en gång.

52. Ha pick nick med sina låtsaskompisar.

 

 

1. Läsning är en aktiv mental process. I motsats till TV-tittande så gör läsning att du använder din hjärna. Genom att läsa tänker du mer, och blir smartare.

2. Det är en grundläggande kunskapsbyggare.

3. Det förbättrar ditt ordförråd. När du läser stöter du på många nya ord, och genom att förstå kontexten förstår du ordets innebörd och förståelse.

4. Ger dig glimtar av andra kulturer och platser. När jag läste en deckare för ett par år sen (som utspelade sig på Haiti i mitten av 90-talet) lärde jag mig massor om det förskräckliga land Haiti har varit, och fortfarande är.

 

5. Läsning förbättrar din koncentrationsförmåga och ditt fokus.

6. Genom att läsa fler böcker, blir du mer välinformerad, får mer kunskap, vilket hjälper dig att öka din självkänsla och ditt självförtroende.

7. Det förbättrar ditt minne. Om du inte använder ditt minne och utmanar det, så blir det sämre.

8. Det ökar din disciplin.

 

9. Böcker är portabla, så du kan läsa - och lära - vart som helst.

10. Det gör dig mer kreativ. Ju mer du läser, desto mer använder du din hjärna. Ju mer information du får, desto lättare kommer du ha för att tänka ut nya idéer.

11. Du har alltid något att prata om.

12. Böcker är billig underhållning.

 

13. Du kan läsa och lära i din egen takt. Du kan ta hur många toapauser du vill.

14. Ju mer böcker du läser, desto djupare och bredare blir din kunskap. Du får nya sätt att tänka, nya sätt att associera på.

15. Det förbättrar din resonemangskunskap.

16. Du kan bli proffs på det du läser. Allt jag kan om psykologi (ok, iaf det absolut mesta av det jag kan inom psykologi) har jag läst mig till. Och jag kan FÖRBANNAT MYCKET om psykologi.

 

17. Det kan hjälpa dig spara pengar. Du kan läsa om hur man sparar pengar smartast. Du kan läsa dig till hur du kan renovera med saker du redan har hemma, mm.

18. Det minskar risken för misstag. Innan du ger dig i kast med något du aldrig tidigare gjort är det jättebra att ha läst på MYCKET för att minska risken att göra fatala misstag.

19. Du kommer bli överraskad. Ju mer du läser, desto större är chansen att du kommer stöta på ämnen och lära dig saker du inte ens visste existerade. Jag vet hur man använder en zig zauer, jag vet hur man obducerar en människas kropp, jag vet hur man bäst hanterar tvångstankar, jag vet hur man gör den godaste tårtan. Enbart tack vare att jag läst så mycket böcker. När min katt blev överkörd kunde jag räkna ut när hon dog tack vare att jag vet när rigor mortis infaller (likstelhet).

20. Det gör dig mindre uttråkad.

 

21. En bok kan förändra ditt liv. För mig var det "Depressionens Demoner".

22. Det kan hjälpa dig att komma över ett hinder.

23. Det reducerar stress.

24. Det får dig att komma ifrån den digitala världen en stund.

 

25. Det kan hjälpa dig att få kunskap kring hur du förbättrar din karriär.

26. Boken är alltid bättre än filmen. 'nough said!

                 

             

 

1. Hitta pengar som man inte ens visste att man hade (i vinterjackan, byxfickan...)

 

2. Doften av bensin.

 

3. High Fives! (när man är så jäkla lycklig, att man inte kan låta bli att lyfta kardan).

 

4. Djupa däckspår i snö (att trampa sönder dem, eller göra dem).

 

 

5. Vara den första in i biosalongen och få den absolut bästa sittplatsen.

 

6. Nysa.

 

7. Doften av sommarregn.

 

8. Skala en apelsin utan att skalet går sönder.

 

 

9. Doften av nybakat bröd.

 

10. Ta av sig skor och strumpor efter en lång dag.

 

11. Lönefredag.

 

12. Ett vackert skriftspråk.

 

   

13. Vakna upp utan baksmälla, med insikten att man INTE drack kvällen innan.

 

14. Få två saker ur en sån där automat (man lägger exempelvis en femma i), när man bara betalat för en.

 

15. Den kalla sidan på kudden.

 

16. När man äntligen hittar fjärrkontrollen.

 

 

17. Plötsligt komma på i vilken film det var en viss skådespelare var med.

 

18. Krypa ner i sängen igen efter ett nattligt toabesök.

 

19. Bli så van vid att använda tangentbord att man inte ens behöver titta på det medan man skriver.

 

20. Vakna tidigt och inse att man kan somna om igen.

 

 

21. Fira sitt djurs födelsedag även fast djuret inte har en aning om vad som pågår.

 

22. När man åker bil och kör över en upphöjning uppe på en backe och det killar i magen.

 

23. Smälla bubbelplast.

 

24. En förbannat skön stretch.

 

 

25. Ljudet av regn mot taket / fönstret.

 

26. Dra loss stora bitar av en tapet.

 

27. När man drar ett skämt och alla släpper allt för att de inte kan sluta skratta.

 

28. Dra handen över skäggstubb.

 

 

29. Riva loss en stor prislapp i ett enda svep.

 

30. Doften av kaffe.

 

31. Klickljud.

 

32. Julaftons morgon.

 

 

33. Återförena två strumpor, varav den ena varit försvunnen, i kanske minst ett års tid.

 

34. Dra bort torkat lim från handen (om du inte testat det, så MÅSTE du göra det!)

 

35. Tillfredsställelsen när man hittar näsdukar precis när man behöver dem.

 

36. Ljudet av knastrande snö under skorna.

 

 

37. Ha en jacka som har en innerficka.

 

38. Bli imponerad av sitt eget hantverk.

 

39. Titta på klockan och inse att man har egentid i flera timmar framåt.

 

40. Skitbra musik.

 

 

41. Skrapa bort målarfärg.

 

42. Riktigt, riktigt glada hundar.

 

43. Svala lakan.

 

44. Skaffa en ny telefon och inse att den är förbannat bra.

 

 

45. Spela Angry Birds.

 

46. Äta flingor sent på kvällen.

 

47. Minnesvärda filmer.

 

48. Klara något svårt på egen hand.

 

 

49. Moln som ser ut som olika saker.

 

50. Två asbra filmer på raken på TV.

 

51. När en vara är felmärkt och man får betala mindre än vad prislappen säger.

 

52. En hel hylla med sjukt bra filmer som man aldrig sett tidigare.

 

 

53. Infographics.

 

54. Ett riktigt gott skratt.

 

55. Få nytt jobb.

 

56. Att inte behöva plastikoperera sig.

 

 

57. Att hitta den perfekta bakgrundsbilden att ha på Facebook.

 

58. Vara nöjd.

 

59. Snygga klockor.

 

60. Tvätta en riktigt skitig bil.

 

 

61. Vackra parfymflaskor.

 

62. Få handskrivna brev i brevlådan.

 

63. Splitter nya bussar.

 

64. Chokladpudding med vispgrädde.

 

 

65. Dricka kall mjölk när man är jättetörstig.

 

66. Åka iväg utomlands och tycka att det är skönt när man kommer hem igen.

 

67. Tidiga morgonpromenader på hösten.

 

68. Bioljud.

 

 

69. Få sitt knä använt som sovplats av en liten kattunge.

 

70. Sommarbris.

 

71. Läsa texter som inte innehåller chattspråk.

 

72. Sparade pengar.

 

 

73. Prata med väldigt väluppfostrade, artiga personer på telefon.

 

74. Träffa någon som man saknat.

 

75. Se det vackra i allt.

 

76. Gratis mat.

 

 

77. Fönstershoppa på bluebox.

http://www.bluebox.se/

 

78. När radion spelar en låt man längtat efter att få höra.

 

79. Chevrolet Corvette Z06 (orange)

 

80. Titta på människor fantastiska konst på devintart.

http://www.deviantart.com/

 

 

81. Träffa nya härliga människor.

 

82. Nybäddat.

 

83. Att veta exakt var man har allting.

 

84. Se gamla snygga bilar i perfekt skick.

 

 

85. En kopp varm te när det är kyligt ute.

 

86. Nya skor.

 

87. Titta på Mr Bean.

 

88. När någon säger att man ser ut som en specifik kändis.

 

 

89. Android.

 

90. Folk som faktiskt gör sitt jobb.

 

91. South Park-maraton.

 

92. Klippa gamla kreditkort.

 

 

93. Inse att man inte har NÅGONTING att oroa sig för.

 

94. Göra listor.

 

95. Äta favoritmaten.

 

96. Youtube.

 

 

97. Se hundar som åker bil med huvudet ut genom rutan.

 

98. Hallon.

 

99. Dansa till Michael Jakson.

 

100. Läsa fantastiska listor.

 

 

101. Äta kokt blomkål.

 

102. Nyöppnad chipspåse.

 

103. Doften av sköljmedel.

 

104. Göra någon annan riktigt glad.

 

 

105. Doften av tennisbollar.

 

106. Hitta en femhundralapp på gatan.

 

107. Kinamat.

 

108. Slå iväg bollar med baseballträ.

 

 

109. Vara den första som får ta av buffén på ett bröllop.

 

110. Regnbågsfärgade matlådor.

 

111. Komma på ett skitlångt ord i Alfapet.

 

112. Huvudmassage.

 

 

113. Helt korrekt minnas ett lösenord man inte använt på länge.

 

114. När flygplanet lyfter.

 

115. Komma på en helt briljant idé.

 

116. Titta uppåt när man är under vattnet.

 

 

117. Dra upp ett ogräs och få med hela roten.

 

118. När man inte är täppt i näsan.

 

119. Falla bakåt på en mjuk studsmatta.

 

120. Vara vaken så sent att ALLT blir sjukt kul!

 

 

121. Äntligen få kissa efter att ha hållit sig JÄTTElänge.

 

122. Iskallt vatten när man är kruttorr i munnen.

 

123. Inte bära underkläder.

 

124. Skratta hysteriskt tillsammans med någon.

 

 

125. BLT sandwich.

 

126. Gå in i en stor frys när man svettas som en lök.

 

127. Inse att ens favoritbyxor är nytummlade.

 

128. Borsta tänderna.

 

 

129. En riktigt varm dusch när man fryser.

 

130. Packa upp den sista lådan efter att man flyttat.

 

131. Hitta triggerpunkter som gör ont, och massera dem.

 

132. Lyckas med något man själv aldrig trodde man skulle klara av.

 

 

133. Lyckas med något som NÅGON ANNAN inte trodde att man kunde.

 

134. Skrapa trisslotter.

 

135. Kyssa någon för första gången som man längtat efter att få kyssa.

 

136. Inse att allt är pefekt i ens liv just här och nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                   

    

MÄNNISKOR ÄR OLIKA

--> Inom olikheternas psykologi, eller differentiell psykologi, studerar man på vilka sätt människor skiljer sig från varandra, vad som är orsaken till dessa skillnader, hur skillnaderna påvrekas av miljön etc. Denna del av psykologin studerar:

1. Intraindividuella skillnader, dvs hur samma individ har olika egenskaper och hur egenskaperna varierar med situationen och tiden.
2. Interindividuella skillnader, dvs skillnadern mellan olika individer i olika avseenden.
3. Intergruppskillnader, dvs skillnader mellan grupper, t.ex män och kvinnor eller socialgrupper.

       

Varje människa är unik

Varje människa ingår som en del i ett mänskligt kollektiv. Alla människor har mycket gemensamt. Men samtidigt är varje människa unik. Den allmäna psykologin hjälper oss att förutsäga människans beteenden, men den ger oss inte tillräcklig kunskap om hur den enskilda individen upplever och beter sig i varje enskild situation.

 

 

Vi formas av arv och miljö

Vid befruktningen överförs det genetiska arvet till barnet. Moderns och faderns vardera 23 kromosomer kan kombineras på åtta miljoner sätt. Redan efter några generationer ökar kombinationsmöjligheterna till svindlande tal. Individens arv är unikt.

Varje människa utvecklas under speciella förhållanden. Vi växer upp i olika sociala och fysiska miljöer. Vi möter olika situationer, gör skilda erfarenheter. Varje individ nås av en särpräglad miljöstimulans. Individens miljö är därför unik.

Människan är ett resultat av arv och miljö, ett unikt resultat. Det är viktigt att ha förståelse för människans individuella olikheter.

Det är nödvändigt att inse att vi uppfattar omvärlden olika. Vi står ständigt i samspel med varandra, och den påverkan som sker i denna process lämnar sina spår.

         

VARFÖR EN DIFFERENTIELL PSYKOLOGI?

--> När vi möter en människa möter vi henne som individ. Vi har ett enormt behov av att förstå andra och bli förstådd av andra som individ och inte bara som ett medelvärde eller som medlem i nån grupp. Det finns också andra viktiga anledningar till den differentiella psykologins utveckling.

       

Urval och anlagsprövning

I många sammanhang anses det viktigt att ha "rätt person på rätt plats." Inom arbetslivet vill man finna personer som är lämpade för just det yrket. I vissa yrken är det nödvändigt att man uppfyller vissa minimikrav, t.ex att ha fullgod syn eller god pedagogisk förmåga.

Man kan göra s.k anlagsundersökningar där personen får genomgå intervjuer och tester. Detta kan exempelvis gälla vilket yrke personen skulle passa för. Undersökningarna ökar sannolikheten för att man ska kunna ringa in områden som passar personen. Anlagsprövningar, intresseundersökningar mm ger ofta mycket bra möjligheter till passande yrkesval.
 

   

Annpassning av miljö och krav

Istället för att skapa standardutrustningar har man upptäckt nödvändigheten av individuell anpassning, t.ex när det gäller arbetshöjd och arbetshastighet. Man kan också utveckla hjälpmedel för att anpassa teoretisk och praktisk undervisning till individen och sätta in individuellt utformade stödåtgärder.
  

Ska individen anpassa sig efter bädden eller bädden efter individen? I en grekisk myt berättas om en rövare vid namn Prokrustes. Han lade de vägfarande som kom i hans våld i en säng, och tänjde ut de alltför korta och högg av benen på de alltför långa. Härav uttrycket "prokrustesbädd" om en form som man med våld vill inpassa någon i.

    

Psykologiska undersökningsmetoder

Introspektion. När vi själva iakttar och redogör för våra tankar och känslor.

Experiment. Denna metod ger bättre möjligheter att förstå verkligheten. Det klassiska experimentet kräver att man har kontroll över allt som kan inverka på det man undersöker.

Observation. Denna typ av observation sker med en bestämd målsättning och efter utarbetade metoder, och är en mer subjektiv metod än experiment.

Andras bedömning. Vi kan läsa andras bedömningar i patientjournaler eller få veta chefen uppfattning om vår arbetsförmåga. Detta är dock väldigt subjektivt.

Intevju. Det styrda samtalet, intervjun, kan vara ett värdefullt sätt att nå djup och omfattande kunskap om människor.

Enkät. I motsats till intervjun är enkäten, eller frågeformuläret, en billig metod när man ska undersöka stora grupper.

Självskattningsformulär. Denna metod är numera mycket vanlig, såväl i psykologisk utredning som behandling.

Test. Testet är något av ett stickprov med vars hjälp man försöker få en uppfattning om olika sidor av en individs prestationsförmåga och anlag.

   

INTELLIGENSEN

--> Den mänskliga hjärnan har beskrivits som universums mest komplicerade system. Fortfarande vet vi endast lite om hur vår hjärna fungerar, men kunskaperna växer snabbt. Människan brukar beskrivas som en intelligent varelse.

    

Vad är intelligens?

Vi vet att vissa människor lär effektivare, minns bättre och har lättare att dra nytta av sina erfarenheter. De tycks organisera minnesmaterialet effektivare och tänka i banor som är effektivare. Förutsättningarna kan skilja sig från början - genom det biologiska arvet. Men också olika miljöfaktorer kan spela in och medverka till utvecklingen av dessa förmågor. Det råder ett samspel mellan arv och miljö, men förhållandet dem emellan kan och brukar diskuteras.

Så vad är då intelligens? Är det helt enkelt det man mäter med intelligenstest eller har man lyckats fånga upp en mycket sammansatt egenskap under detta namn? Är intelligens något man "bara har" eller kan man påverka intelligensen?

Handlar det om logiskt tänkande? Problemlösningsförmåga? Eller något annat?

    

Intelligensfaktorer

Här följer några exempel på testuppgifter för de vanligaste intelligensfaktorerna:

a. Språklig förmåga. Förmågan att förstå ord och språkliga uttryck, uppfatta meningen i verbalt material.

b. Ordflöde eller språklig rörlighet. Lätthet att finna ord.

c. Numerisk förmåga. Förmågan att snabbt och säkert handskas med enkla räknesätt, med tal och siffror.

d. Spatial förmåga. Förmågan att uppfatta former och rumsliga dimensioner och ställa dem i relation till varandra.

e. Logisk-analytisk förmåga. Förmågan att utföra logiska analyser, finna och tillämpa regler samt dra korrekta slutsatser.

f. Minne / perceptuell förmåga. Minnet testas exempelvis genom att man får se en bildserie under en viss tid. När bildserien inte längre visas skall man försöka minnas den. Preceptuell snabbhet innebär förmågan att snabbt och korrekt uppfatta detaljer, likheter och skillnader i former.

    

ARV OCH MILJÖ

--> Det genetiska arvet bestämmer egenskaper som ögonfärg och fingrarnas längd. Miljöfaktorer påverkar t.ex lungvolym och muskelkapacitet.

Tidig påverkan.

Omedelbart efter befruktningen börjar miljön sin påverkan. Undersökningar har visat att fosterutvecklingen påverkas negativt av bland annat brist på protein.

Efter födseln fortsätter miljön sin påverkan hela livet igenom. Generellt kan sägas att för de psykiska egenskaperna spelar miljöfaktorerna större roll under de tidiga åren.

Tillväxten av förbindelser mellan nervcellerna och hjärnan hos människan hänger samman med den stimulering som sker. Beroende på vad man möter, gör och intresserar sig för sker tillväxten på olika sätt i skilda områden av hjärnan.

 

ATT BEDÖMA ANDRA

--> Våra rutinmässiga beskrivningar av människor är ofta mycket onyanserade. Vi delar t.ex ofta in människor i två kategorier: antingen är de vänliga eller ovänliga. Varje bedömning av andra människor bör utgå från några grundläggande principer:

• Alla människor är produkter av arv och milj
• Alla människor är unika
• Personligheten är föränderlig
• En bedömning påverkas alltid av bedömarens personlighet

 

Felkällor vid bedömning

Förhandsinställning. Om någon berättar för dig att en viss person är oerhört pessimistisk, så kommer detta påverka din egen bedömning av personen. Du kommer då lättare att lägga märke till sånt som stödjer förhanduppfattningen.

Yttre tecken. Människor tilldelas ofta egenskaper utifrån sin klädsel, sitt utseende mm.

Haloeffekten. Om en person ser snäll ut tilldelar vi gärna denne egenskapen "vänlighet".

Otillräcklig information. Man får kanske höra av en vän att dennes partner varit otrogen. Du gör då bedömningen att vännens partner är ett svin. Sanningen kanske dock är den att partnern de facto INTE ens har varit otrogen.

Egen normaluppfattning. Beteenden tolkas mot bakgrund av vad vi själva upplever som normalt.

 

 

 

Smoky gray

         

Green      

       

Teal

       

Mint

       

Light gray

         

White

       

 

 

VAD ÄR SOCIALPSYKOLOGI?

--> En människas beteende bestäms inte bara av hennes unika psyke utan också av hennes förhållande till andra människor. Inom socialpsykologin studerar man samspelet mellan individen och de olika grupper vi ingår i. Här är några exempel på vad socialpsykologin studerar:

• Vad som ligger bakom ett hastigt uppblossande mode - val av kläder, skor, resmål etc
• Hur ett könsrollsbeteende utformas
• varför mobbing förekommer och vad man kan göra åt det
• hur man bemöter konflikter mellan grupper
• vem som blir ledare i en arbetsgrupp
• hur kommunikationen i en grupp kan förbättras
• hur man påverkar varandra i gruppen
• hur gruppens regler uppkommer och förändras

 

Människan - den sociala varelsen

Vi människor är beroende av andra. Vi har behov av gemenskap. Detta är något av det mest *fundamentala i våra liv. Först under påverkan av mänsklig miljö blir vi det vi menar med "människor". Medan djurens beteende i hög grad är biologiskt betingat, bestäms människans dessutom i stor utsträckning av sociala faktorer. Människan är en social varelse.

Genom den sociala miljön ärver vi bland annat språk, seder, teknik, kunskap, konst, tänkande. Det vi ärver kan vi sen föra vidare.

Människan går från att vara en liten bebis vars liv domineras av biologiska faktorer till att bli en människa vars liv påverkas av andra människor, miljö med mera.

- Hur hälsar du på dina kompisar, och på dina äldre släktingar? Hälsar du på olika sätt i olika situationer?

 

GRUPPER

--> Grupperna omkring oss ser ut på olika sätt och har olika funktioner. Ett arbetslag, en turistgrupp, ett idrottslag, en miljögrupp och en kompisgrupp skiljer sig åt på flera sätt, men har även en hel del gemensamt. Varje individ ingår i olika grupper, vilka har olika betydelse för individerna.

 

Primär- och sekundärgrupper

Primärgruppen karakteriseras av intimt personliga relationer, känslomässiga engagemang, täta kontakter och hög grad av identifikation. En sån grupp har stor betydelse för dess medlemmar. Idéer, moralregler, beteenden mm överförs lätt i en primärgrupp.

I sekundärgruppen är samhörigheten inte så utpräglad, kontakterna är mer opersonliga och mindre känslobetonade. Medrabetare på jobbet eller ens grannar är exempel på såna grupper.

 

Medlemsgrupper och referensgrupper

Vi är alla medlemmar i flera grupper: familjen, gänget, fackföreningen, nationen, arbetslaget.

De grupper vi tillhör kallas för medlemsgrupper.

Referensgrupper är de grupper en person jämför sig med eller vilkas synsätt på tillvaron han eller hon tar efter. Det gäller även grupper man vill bli accepterad av eller identifierar sig med. Ofta sammanfaller medlems- och referensgrupper, t.ex när individen identifierar sig med sin familjs tankesätt.

- Vilka olika typer av idoler eller förebilder har du? Varför är just dessa dina idoler / förebilder? Hur använder du dig av dina förebilder?

 

Grupp och social identitet

Människan har lätt att favorisera den grupp hon själv tillhör. Begreppet ingrupp står för den dominerande gruppen och utgruppen blir då den avvikande. Utgruppen behöver inte nödvändigtvis bli betraktad negativt, men blir det ofta. I det svenska samhället har exempelvis samerna som grupp under historiens lopp tillhört utgruppen. Sådana mekanismer är tydliga även idag. Varför skulle det annars  visa sig vara så svårt för personer med invandrarbakgrund att komma in på arbetsmarknaden (tråkigt men sant)?

Andra som också, tyvärr, hamnat i utgrupper är personer med vissa funktionshinder liksom människor med psykiska problem. De slutna anstalterna och sinnessjukhusen där personer satt inlåsta under hela sin livstid finns inte längre kvar. Men än idag har dessa människor det kämpigt med att få full delaktighet i samhället, exempelvis tillgång till arbete.

Det har gjorts experiment där man delat in personer som inte känner varandra innan i två grupper. När man sen undersäkt hur grupperna ställer sig till varandra så har de, trots att de inte ens känner varandra, favoriserat sin egen grupp.

 

Marginalgrupper

Att ingå i en marginalgrupp innebär att man står mitt emellan två grupper utan att riktigt tillhöra någon av dem. Exempel på marginalgrupper kan vara: arbetslösa, hemlösa, adopterade, personer med fysiska eller psykiska funktionshinder.

Är du med i någon marginalgrupp?

 

Psykologiska massor

Det är inte alltid det handlar om organiserade grupper, utan ibland är det människor med ett gemensamt mål som känner närhet endast under en kort tid. Man talar då om tillfälliga samlingar eller massor. Exempelvis: en kö i mataffären eller folk som väntar på ett tåg.

Ett specialfall av den tillfälliga samlingen är den psykologiska massan.

Även en löst sammanfogad grupp kan i vissa situationer svetsas samman och känna kontakt och samhörighet. Detta förekommer främst i starkt känsloladdade situationer, t.ex vid en varuhusbrand, ett politiskt möte, ett religiöst högtidsfirande eller vid naturkatastrofer.

 

ROLLER

Alla har vi olika roller i livet, så som: barn, förälder, kollega med mera

 

Förväntade beteenden

En vanlig definition när det gäller roller är "färväntade beteenden", dvs det beteende som förväntas av en individ i en given situation.

Vi uppträder dagligen i våra olika roller som kompisar, kollegor, konsumenter, syskon osv. För det mesta reflekterar vi inte ens över hur vårt beteende ändras beroende på vem / vilka vi är med.

Under hela livet förekommer rillonlärning, men den är som mest utpräglad och viktig under barndomen. Osäkerhet i en viss roll leder ofta till överdrivet rollbeteende.

 

Rollförändringar

Vissa av våra roller blie mer centrala än andra därför att de bidrar till att tillfredsställa viktiga behov. Andra roller är mer *perifera och mindre betydande. Ett exempel på en centra roll är yrkesrollen, och ett exempel på en perifer roll är rollen som kund i en affär.

Det kommer ibland tillfällen då man vill eller tvingas ompröva en central roll. Man utvecklar t.ex nya idéer om vad exempelvis rollen som yreksarbetare innebär och eftersträvar då kanske att få mer att säga till om som anställd.

 

Rollkonflikter

Genom att vi ofta byter roller hamnar vi ibland i situationer där vi upplever motstridiga färväntningar, rollkonflikter.

Konflikt mellan olika förväntningar på rollen. Arbetsledare möter ofta dessa motstridiga förväntningar, där exempelvis några anställda anser att chefen bör vara mer på golvet och med sina anställda medan andra anställda förväntar sig det motsatta. Är då arbetsledaren osäker i sin roll kan man försöka tillfredsställa allas behov vilket leder till ytterligare konflikter och förvirring.

Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på den. Om ett affärsbiträde tror att en kund vill att hon hela tiden ska finnas till hands och visa, medan kunden i själva verket vill gå och titta för sig själv, uppstår en rollkonflikt.

Konflikt mellan två eller flera av ens roller. På arbetet förväntas att man ska arbeta övertid, men man har lovat att köra sin mamma till sjukhuset. Då uppstår en konflikt mellan familjerollen och yrkesrollen.

Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem. Ibland ställer vi orimliga krav på oss själva. När vi inte kan leva upp till dessa uppstår en konflikt mellan viljan och förmågan.

- Hur kan man lösa ovanstående konflikter?

 

Könsroller

Vi har flera stereotypa uppfattningar om vad som är typiskt manligt och typiskt kvinnligt. En del av det som är vår könsroll är inlärt och hör samman med den kultur vi lever i. Men en hel del bestäms också av vår genusuppsättning och den hormonpåverkan som sker i hjärnan.

Finns det ett särskilt könsrollsspråk?

 

LEDARSKAP

Olika slag av ledarskap

Den auktoritära ledaren bestämmer allt. Han ger order steg för steg och tar hela ansvaret för arbetet. Normerna för gruppens gemenskap och arbete är stränga och snäva. Brott mot reglerna bestraffas och lydnad belönas. Kritiken av arbetsprestationerna är ofta negativ och personlig. Den auktoritära ledaren står över gruppen, som inbördes oftast är splittrad.

Vissa anställda unde en auktoritär ledare visar stark lydnad mot ledaren, andra tyst opposition. Man skvallrar på varandra och konkurrerar. Arbetet bedrivs effektivt så länge ledaren finns närvarande men på bekostnad av bland annat kreativitet och samarbete.

Den demokratiske ledaren diskuterar tillsammans med gruppen för att finna gemensamma mål för arbetet. Arbetsmöjligheterna är vida i denna grupp och arbetet bygger framför allt på samverkan mellan individerna. Ledarens kritik är sån att gruppen uppfattar den som hjälp.

Man trivs i den demokratiska gruppen. Gruppmedlemmarna bistår varandra, samtalar mycket och samarbetar. Denna grupp är effektiv även när ledaren är frånvarande. Arbetet har hög kvalitet.

Låt-gå-ledaren utövar ett passivt ledarskap. Han håller sig utanför gruppen och lämnar endast upplysningar när sådana speciellt önskas. Samvaron regleras inte av några regler utan det råder fullständig frihet. Ledaren deltar inte på något sätt i arbetet och kommenterar det inte heller. Det uppstår många konflikter och mycket lite arbete utförs i gruppen.

- Vad har du för erfarenheter av ledare som liknar ovan nämnda exempel? Vilken typ av ledare tror du fungerar bäst?

   

STATUS

Vår position i gruppen

I varje grupp vi ingår i intar varje individ en särskild position eller ställning, han eller hon har en viss status. En person som är ledare i en grupp kan vara underordnad i en annan. Som anställd på vår arbetsplats har vi en status, som förälder en annan, som vän en tredje.

Det är oftast många olika orsaker som ligger bakom den status man tilldelas. Social bakgrund, ekonomiska förhållanden, personlighet, intellektuell förmåga, ledaregenskaper, språkliga färdigheter mm har stor betydelse.

 

Status och identitet

Status står för social ställning. Ett sätt att öka sin sociala prestige är att framhålla rollens yttre kännetecken, de så kallade statussymbolerna. Statussymboler kan utgöras av ägodelar, uttryck, attityder och beteenden.

En person med låg status får svårt att påverka gruppen även om hans idéer är mycket bra. Däremot betraktar gruppen lättare ett förslag från personer med hög status som positivt. Det finns en tendens till att övervärdera högstatuspersoner och undervärdera lågstatuspersoner.

Förhållandet till gruppen har stor betydelse för personens uppfattning om sig själv, sin identitet.

- Vilka statussymboler förekommer i dina kretsar?

 

NORMER

Hur vi bör bete oss

Gruppnormer är gemensamma förväntningar om gruppmedlemmarnas beteende och visar hur man bör bete sig.

Normerna kan vara nedskrivna i form av lagar eller oskrivna i form av seder, vanor och traditioner. De är antingen knutna till en viss situation eller till en bestämd grupp och samspelet inom denna.Normer uttrycker inte vad som är rätt eller fel i objektiv mening utan är endast en form av värdering.

 

Normkonflikter

Många gånger krockar normer med varandra. I en familj hjälper och bistår man varandra, men i makens / makans familj anses det att man får klara sig själv. Man kan ha växt upp med föräldrar som exempelvis tycker att man ska bli läkare, och så väljer man istället att bli musiker.

Kraftiga normkonflikter kan leda till att man inte orkar med sin nya situation. Ibland kan det bli brytningar inom familjer då barnen vill gå nya vägar och föräldrarna inte kan acceptera det.

De som flyttar till Sverige från ett annat land kan ibland uppleva svåra normkonflikter. Synen på kvinnor och mäns roller kan vara en annan i det gamla landet.

- Om du tvingades flytta till ett annat land, vad vore svårast för dig att ändra?

 

PÅVERKAN

--> Varje sekund påverkas vi av alla intryck som når oss och vi påverkar även andra vare sig vi vill de eller inte. Påverkan är en ständigt pågående process hos varje människa.

Uppfostran påverkar oss oerhört mycket. Påverkan sker vanligen från många olika håll och därför uppkommer unika reaktionsmönster. Ofta uppstår ett beteende genom långvarig påverkan, men ibland är ett enda tillfälle tillräckligt.

Från början kommer påverkan utifrån i form av förväntningar. Man får höra att man "går i sin fars fotspår", att man är helt värdelös, att man är bra på fotboll eller att man är duktig på att teckna. Den som alltid får höra att han är "duktig" känner krav på sig att uppfylla förväntningarna och gör dem till sina egna. I och med detta börjar han agera så att sannolikheten ökar för att förväntningarna ska slå in.

På samma sätt kan förväntningarna få en person att sänka prestationsnivån eller undvika vissa områden. Har man fått höra att man saknar läshuvud ser man sig snart som ointelligent och dum. Detta leder till en tendens att inte satsa på skolan "eftersom det i alla fall inte är nån idé".

 

Milgrams experiment

Milgram utförde ett experiment där en person skulle ställa frågor till en som satt i ett annat rum. Om personen svarade fel skulle personen ge den svarande en elektrisk stöt. För varje gång personen svarade fel skulle personen öka kraften i den elektriska stöten. Om detta fick personen order från en läkare. Personen lydde order och gav till och med den svarande dödliga doser elektricitet. Både läkaren och personen som "fick elektriska stötar" var skådespelare i detta experiment.

Milgrams undersökning visar att vuxna människor är extremt beredvilliga att gå nästan hur långt som helst på en överodnads befallning. Förklaringarna är många, bland annat:

• Plikttrogenhet
• Man går upp i experimentets rent tekniska aspekter
• Man betraktar sig inte som ansvarig för sina handlingar: "jag gjorde bara som jag blev tillsagd"

 

Reklam

I reklam förekommer medvetna försök att påverka oss. I reklam förekommer ofta följande metoder:

Att använda sig av auktoriteter; kändisar och experter.

Att framställa produkten tilltalande och med status.

Att anspela på normer och värden som utmärker den grupp man vänder sig till.

Att bygga upp ideal som fräschet, ungdomlighet, skönhet eller sexuella förväntningar.

Att använda sig av myter och fördomar.

Att utnyttja behov och känslor.

Att utnyttja traditioner, nostalgi och nationalitetskänslor.

Att överraska.

Att ge till synes objektiv information eller övertyga genom argument.

https://www.youtube.com/watch?v=vQqpcdxJx-k

 

MODE

Mode är ett gemensamt beteendemönster i en grupp vid en viss tidpunkt. Det kan gälla kläder, prylar, fritidssysselsättningar, språk och mycket annat. Modet blir en gemensam referensram för vad som anses eftertraktansvärt, snyggt och passande.

Att följa modet innebär att man markerar sin grupptillhörighet, att man är lik den grupp man vill tillhöra.

 

Indoktrinering och hjärntvätt

I varje samhälle förekommer det en indoktrinering av individerna, dvs en mycket långvarig och ihärdig påverkan bland annat genom media, böcker, skolan och de grupper man tillhör.

Hjärntvätt är ett fenomen som kännetecknas av att man helt ändrar ståndpunkt t.ex politiskt eller religiöst. Detta brukar föregås av intensiv påverkan under speciella former.

 

Socialisation

De flesta normer upptas genom den så kallade socialisationsprocessen. Barnet identifierar sig med och imiterar föräldrarna och andra vuxna.

I varje samhälle och grupp utövas social kontroll. Gruppen förväntar sig att dess medlemmar följer de gemensamma normerna.

 

Grupptryck

Inför gruppens tryck kan individen handla på olika sätt. Förutom att anpassa sig efter gruppen kan individen:

• försöka påverka gruppen i annan riktning
• avvika från gruppen just i denna fråga eller i detta avseende
• söka sig bort från gruppen

Styrkan på gruppens tryck beror på olika faktorer, t.ex hur allvarlig man bedömer att avvikelsen är, hur stark gruppens sammanhållning är och gruppens storlek. Grupptrycket beror också på faktorer som ligger i samspelet mellan grupp och individ, t.ex individens status i gruppen, hur omfattande kommunikationen är inom gruppen och förväntningar på individen.

Individens upplevelser av och reaktioner på trycket är beroende av t.ex gruppens betydelse för individen, personlighetsfaktorer som kunskaper, självständighet och självsäkerhet, liksom individens erfarenheter av tidigare val.

 

ATTITYDER

 

Attitydens delar

Attityd kan definieras som "känslomässig inställning". Vi har attityder gentemot praktiskt taget allt i vår omgivning: människor, grupper och sociala skeenden. Vi har positiva eller negativa attityder till samarbete, socialbidrag, kollektivtrafik, veckotidningar, opera etc. Attityden innehåller tre element: kunskaper, känslor, handlingskraft.

 

Attitydförändring

Man möter ofta attityder som man vill förändra, bland annat därför att de hindrar en positiv utveckling. Många gånger är det svårt att förändra attityder, allra mest om de är viktiga eller har fastnat djupt.

Attitydernas känslomässiga förankring medför att information som talar emot attityden upplevs hotande. Det är då vanligt att man antingen blundar för ny information eller *förvanskar den så att den stämmer med attityden.

En annan viktig faktor för attitydförändring är den inställning man har till källan. Vi tror hellre på vad vår läkare säger än kompisen som inte är läkare.

 

FÖRDOMAR

--> Förutfattade och starkt känsloladdade attityder som grundar sig på otillräcklig och felaktig information kallas fördomar. Vi har alla såna fördomar, positiva eller negativa.

 

Varför är människor fördomsfulla?

Man kan peka på flera orsaker, både personlighetsmässiga och gruppsykologiska.

Det finns något som heter generaliserad fördomsfullhet. Detta innebär t.ex att om en person har fördomar mot en viss grupp, är det inte ovanligt att han eller hon även är negativt inställd till andra utgrupper.

Fördomar byggs upp kring generaliseringar och stereotypa uppfattningar. "De är..." säger man och låter uttalandet stå för alla i en viss grupp oavsett individuella särdrag. Inställningen kan vara inlärd från exempelvis föräldrar, tidningsartiklar eller ha uppstått ur enstaka kontakter med personer ur den specifika gruppen. Ofta förstärks uppfattningen genom så kallad selektiv perception. Allt i tidningar, skvaller eller snabba intryck som kan tolkas i överensstämmelse med fördomen tas som intäkt för dess riktighet. Information som inte överensstämmer med fördomen förbises ofta. Fakta som klart visar det felaktiga i fördomen förnekas och förringas.

Bakom fördomarna ligger okunnighet, men också oförmåga att se sammanhang.

    

Att få vara olika

En grupp består av individer. Det är blandningen av personligheter, förmågor och kunskaper som formar gruppen och som leder till förändring. I en grupp där olikheter för mötas och brytas, där sker oftare en dynamisk utveckling.

Vi är alla olika, och att se fördelarna med olikheter och att kunna ta tillvara på dessa är det som kallas för mångfald. Rätten till olikhet är viktig - att få vara olika.

  

  

*Fundamental = grundläggande, väsentlig, elementär, primär, central, viktig

*Perifer = yttre, i utkanten, i omkretsen, periferisk; oväsentlig, marginell, sekundär

*Förvanska = förvrida, förvränga, snedvrida, deformera, vanställa, förändra till det sämre, försämra, fördärva, förfalska