Hur du skriver en sammanfattning av en artikel

När du skriver en sammanfattning av en text eller liknande som du läst, så är oftast syftet att du ska visa läraren att du läst och förstått. 

Hur du producerar en sammanfattning:

 

1. Läs artikeln eller artiklarna som ska sammanfattas och se till att du förstår det du läser.

2. Skriv ner de stora och viktiga delarna

3. Skriv ett första utkast av sammanfattningen utan att titta på artikeln.

4. Använd alltid omskrivningar när du skriver en sammanfattning. Om du kopierar en fras från originaltexten säkerställ då att det är en oerhört viktig fras som är nödvändig och inte kan skrivas om. I dessa fall måste du använda citattecken.

 

5. Ha som mål att ditt första utkast ska vara ungefär en fjärdedel så långt som originalet

Karaktärsdragen hos en sammanfattning:

a) Börja sammanfattningen med en tydlig indikation på typ av arbete, titel, författare, och huvudpunkt. 

Exempel: I artikeln "Secret Garden" förklarar författaren, Kalle Karlsson sin synpunkt gällande olika typer av fröer.

b) Kontrollera dina tidigare anteckningar och din originaltext för att säkerställa att du täckt de viktiga punkterna.

c) Sammanfattningen ska inte innehålla några av dina egna idéer, åsikter, eller liknande. Detta innebär att du måste vara väldigt försiktig i dina ordval.

d) När du skriver ska du använda så kallat "sammanfattningsspråk". Påminn emellanåt läsaren om att det är en sammanfattning genom att använda fraser som artikeln påstår, författaren föreslår, etc.

Använd APA-format i källhänvisningen.

1. Färger existerar inte och om ett träd faller i skogen och ingen är där, så hörs det inte

Låter konstigt? Absurt? Skrattretande och rent av dumt? Sanningen är att färger existerar inte där ute, utan det är strukturer i hjärnan som tolkar olika täta våglängder som färger. Med hjälp av ljusvågor och ljuspartiklar tolkar hjärnan detta. Snö i skugga har inte samma färg som snö i solljus.

Samma sak gäller vår hörsel. Det år återigen ner på partikelnivå. Luftpartiklar rör sig i olika hastighet och när exempelvis ett träd faller i skogen så är det först när ditt öra mottager dessa partiklar som förvandlas till vågor som något blir hört. Hjärnan tolkar alltså dessa luftpartiklar som ljud.

2. Avbildning med fMRI (functional magnetic resonance imaging)

 

3. Det finns inga smärtreceptorer i hjärnan

När du har ont i huvudet är det alltså inte själva hjärnan du har ont i utan Duran som är en tjockare hinna mellan skallbenet och hjärnan.

4. Albert Einsteins hjärna

 

5. Din hjärna är mer aktiv när...

...du sover än när du är vaken

6. Hjärnans konsistens

Hjärnans konsistens är som lös gelé

7. Det är lätt att lura din hjärna! Kvadrat A och B nedan är samma färg

 

8. Parapsykologi existerar inte

Idag är det, tack vare röntgen med fMRI bevisat att parapsykologi och tankeöverföring inte existerar

9. Glutamat i hjärnan

Glutamat är en av de absolut vanligast förekommande substanserna i din hjärna.

10. Multitasking

Det är bokstavligt talat fullkomligt omöjligt för vår hjärna att multitaska.

11. Meditation

Meditation ändrar din hjärna

50 tricks för att plugga bättre, snabbare och med mindre stress

 

1. Visualisera

Grejen här är att du vill omvandla teoretisk information till bilder. Om du kämpar med att förstå ett koncept, är visualisering en bra teknik att bärja med.

2. Utantillärande

Jag är egentligen inget stort fan av den här metoden, men ibland är brutalt våld nödvändigt. Utantillärande innefattar att banka in information i hjärnan genom att repetera det oavbrutet. Fungerar bäst när informationen är faktabaserad.

 

3. Sammanlänkning

Ta två idéer och fråga dig själv hur de relaterar till varandra. De kan vara idéer inom ett specifikt fält eller mellan två helt skillda fält. Genom att göra detta skapar du en vägkarta över resvägen mellan information i hjärnan.

 

4. Metafor

Ta en mer komplicerad idé och jämför den med något enklare. Vissa metaforer har begränsad applikationskraft medan andra kan användas för djupare förståelse.

 

 

5. Diagram

Rita upp det. Att använda diagram för att sortera upp stora bitar information är suveränt. 

 

6. Flytande anteckningar

De allra flesta tar anteckningar i en linjär form och skriver en sak efter den andra. Flytande anteckningar kan se mindre organiserade ut, men involverar att du ritar upp kopplingar mellan idéer och skriver i alla riktningar över pappret. Kom ihåg att anteckningarna är till för att du ska lära dig och inte att bara skriva ner vad som sägs.

 

7. Akronymer (förkortningar)

Mer effektivt än utantillärande är att använda så kallade mnemonics. Akronymer gör det enklare att memorera information.

 

8. Länkmetod

Detta är en avancerad minnesteknik. Det fungerar överraskande bra för många, men det tar längre tid att bygga upp och kräver övning om du vill kunna göra det snabbt. Den grundläggande idén är att du sammanlänkar två idéer genom att skapa en bisarr bild som involverar båda idéerna.

 

 

9. Hängkroksmetoden

En variation av länkmetoden, men denna hjälper dig att memorera nummer. Istället för att sammanlänka två bilder, använder du ett system av fonetik (ljudlära) för att lära dig alla siffror. Du hittar på korta ord och meningar för att koda in nummer. 

 

10. Återkoppla

Detta innebär att du börjar med ett koncept och utifrån det konceptet hittar du en sammankoppling mellan det konceptet och något annat. Sen fortsätter du så tills du återkommer till det konceptet du började med.

 

11. Zooma in och kontrollera

Skumma igenom materialet som du ska lära dig. Ditt mål här är inte att lära dig informationen utan att uppmärksamma vad du inte redan kan. 

 

12. Själv-test

Testa dig själv. Detta är ett bra sätt att få veta om du vet vad du sysslar med och vad du lärt dig.

 

 

13. Antropomorfisera

Det låter komplicerat men det är det inte. Antropomorfisering är processen att ta något icke mänskligt och ge det mänskliga egenskaper. Att beskriva en sten som ensam är ett exempel på detta. 

 

14. Viskeralisera

Liknar visualisering men du använder alla dina sinnen. Den här är lite svårare att förklara, men du kan skapa en känsla, ett djud eller en känsla som motsvarar ett begrepp eller annat. 

 

15. Använd tidigare kunskap

Vad vet du redan som kan vara användbart? Använd den information du redan har. Många gånger är specifiteten mellan olika subjekt olika, men grundprinciperna är de samma eller liknande varandra. Titta efter sammankopplingar.

 

16. Undvikande av luckor

Detta kan funka som enn booster när det är kris. Den grundläggande idén här är att du blir medveten om vad du inte vet och samlar allt du kan. 

Om du exempelvis ska skriva ett svar på en essäfråga om allt du vet om tvål, så skriver du ner ordet och allt du kan. 

 

 

17. Brainstorming

Träffa några av klasskompisarna och tänk igenom allt ni ska lära er.

 

18. Mindstorming

Se detta som individuell brainstorming. Skriv ner alla idéer, tankar och information du kommer på.

 

19. Relationsdiagram

Diagram som fokuserar på relationen/sambandet mellan olika koncept med mera är ett fantastiskt verktyg. Istället för att bara ställa upp all information ska du nu sammanlänka den.

 

20. Ge det en hand

Använd dina fingrar som ett minnesverktyg. Länka olika ord och namn till specifika fingrar och memorera det hela.

 

 

21. Fantasirumsmetoden

Föreställ dig ett rum du är bekant med. Sen visualiserar du de primära objekten i rummet. Nästa steg är att individuellt sammanlänka specifik information eller detaljer till vart och ett av objekten i rummet. 

 

22. Gör det intressant

Låter uppenbart va? Du minns sådant du är intresserad av. Kom på hur och när du kommer ha användning av det du lär dig, förutom bara till provet alltså, och det kommer bli verkligare och mer intressant för dig.

 

23. Lär ut

Hitta någon som du kan förklara det du lär dig för. Ingenting får dig att lära dig så bra som att själv lära ut.

 

24. Dagisregeln

Dagisregeln handlar om att du ska kunna förklara ditt ämne för en sexåring. Saken är alltså att du ska förenkla informationen nåt så in i helvete så att det blir självklart.

 

 

25. Sång eller saga

Denna memoreringsteknik sammanlänkar information genom att placera den i en sekvens av en sång eller en berättelse.

26. Tugga

Plugga i femton minuter åt gången och ta en rast mellan varje pluggsession. Under rasten ska du låta hjärnan suga åt sig och bearbeta det du just pluggat.

27. Håll koll på inspelaren

Lär du dig eller läser du bara? Var uppmärksam på när dina tankar seglar iväg samtidigt som dina ögon fortsätter ner längs sidan du läser. När detta sker, börja om från börjaan.

28. Lär dig en gång

Vad skulle du göra om du bara kunde läsa igenom kursboken en enda gång? Lär-dig-en-gång-filosofin statuerar att det är slöseri med tid att plugga. Man borde lära sig saker med en gång när de kommer till en istället för att studera dem i framtiden. Detta tvingar dig att faktiskt lära dig och inte bara skumma igenom.

 

29. Definiera kvalitativ information

Vilken information är viktig? Definiera dina mål med ditt lärande och förväntningarna av läraren. Genom att göra detta kan du tänka ut vilken information du bör memorera och vilken information du kan skumma igenom.

 

30. Kräma

Jag avskyr att kräma, men det verkar tillräckligt populärt för att inkludera här iaf. Så brygg 10 liter kaffe och förvänta dig oerhört lite sömn.

31. Utläggning

Detta innebär att lära dig betydligt mer än du måste. Motsvarigheten till att dyka på den djupa delen av en pool full med hajar, det kan vara ett av de snabbaste sätten att lära sig (om du inte blir uppäten levande). 

32. Lär det du behöver

Detta är motsatsen till utläggningsmetoen. Detta funkar jättebra när man ska lära sig något inom ett fält där man inte måste kunna allt utantill.

 

33. Pop-quiz

På random tider på dagen slänger du ur dig en förhörsfråga, exempelvis, "Vad är 5*5?" och så svarar du snabbt på den själv. Detta kan dock kräva en förstående vän som ger dig förhörsfrågorna, men det kan tvinga dig att minnas information var och när som helst.

 

34. Ge det form

Låt inte en idé sitta som en abstraktion i ditt huvud. Ge den en form, skepnad, färg och innebörd.

 

35. Sov på saken

Sömn har visat sig ha en positiv effekt på minnet. Ta dig tid till vila och sömn så att du sen kan minnas det du lärt dig.

 

36. Fullständigt fokus

Ibland 'pluggar' folk medan de lyssnar på musik eller tittar på TV. Kanske har de en förmåga att multitaska som inte jag har, men jag tror att flera av dem egentligan lurar sig själva. Avskärma allt som kan distrahera dig och fokusera fullständigt.

 

 

37. Fråga varför

Har du någonsin suttit bredvid ett av de där 'jobbiga' barnen som frågar "varför?" om allting du säger? Det kanske är dags att du blir det där jobbiga barnet och börjar fråga "varför?" gällande informationen du ska lära dig. När information formas till ett logiskt mönster blir den betydligt enklare att komma ihåg.

 

38. Hitta tidpunkterna då din hjärna jobbar på topp

Alla har olika kreativa toppar. Mina är på morgonen och förmiddagen. Sen dalar hjärnkapacitetn.

 

39. Motionera

Hälsosam kropp, hälsosamt sinne. 

 

40. Få bort stressen

Festa, meditera, socialisera, vad du än behöver för att slappna av. Att vara i ett nedstämt läge kommer inte hjälpa dina syudier, så ha kul och hitta en balans. 

 

 

41. Skapa

Lärande och skapande är i grunden samma aktivitet. Låt inte lärande bli en passiv aktivitet där du försöker absorbera information. Skapa istället information. Forma dina egna sammankopplingar, beskrivningar och exempel.

 

42. Skaffa en handledare

Få personliga instruktioner som passar din lärstil. Tvinga inte in en kvadrat i ett cirkelformat hål om du inte måste.

 

43. Vet om dina svagheter

Fick då dåliga poäng på förra provet? Varför? Var det kanske på grund av att du inte var tillräckligt förberedd? Glömde du det du hade pluggat på, eller hade du problem att få ner det på pappret? Kom underfund med dina svagheter så att du kan utveckla verktyg för att arbeta dig runt dem.

 

44. Post it-lappar

Placera ut post it-lappar överallt där du bor med information och begrepp. 

 

 

45. Organisera

Du vet vad man brukar säga: Organiserad miljö, organiserat sinne.

 

46. Skapa en inlärningsritual

Jag lär mig bäst om jag står upp och låtsas hålla en föreläsning om ämnet. Detta måste jag göra för att lära mig och är min viktigaste del gällande inlärningsritualer. 

 

47. Genomförandeflyt

Jag är oftast väldigt avslappnad när jag ska skriva en tenta. Jag är sällan nervös. Men jag har en viss grad av anspänning som håller mig fokuserad. Om du blir alltför nervös i situationer som kräver att du genomför något specifikt, försök andas lugnt för att lugna ner dig.

 

48. Ät lätt

Matsmältningssystemet kräver en stor mängd energi av din kropp. Genom att äta lätt innan du ska plugga eller göra ett prov säkerställer du att du slipper känna dig yr och trött.

 

 

49. Skriv ner det

Att skriva är ett av de bästa sätten att lära sig på. Du kan använda det för problemlösning, brainstorming och studieplaner. 

 

50. Betyg är bara bokstäver

Mitt sista förslag är att sluta tänka på skolan i form av betyg eller poäng. Se på skolan som en nyans av livslärande. Hitta anledningar för att lära dig information på grund av informationens innehåll.

 

 

 

Hur kan man komma fram till vilken som är ens lärstil?

I slutändan vill du kanske anlita en konsult för råd gällande lärstilar, men så länge kan du ta ett snabbtest på http://homeworktips.about.com/od/homeworkhelp/a/lstyleqz.htm

Du kan också lära dig vilken som är just din lärstil genom att läsa igenom nedanstående karaktärsdrag för olika lärstilar. 

 

1. Den visuella lärstilen

karaktäriseras av att personen:

• är bra på att stava men glömmer ofta namn
• behöver tystnad när han/hon pluggar
• behöver tänka en stund innan han/hon ordentligt förstår vad som sägs på en lektion
• tycker om färger 
• drömmer i färg
• förstår sig på/tycker om tabeller av olika slag
• är bra på att läsa av och tolka andra människors ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk och liknande

Inlärningsförslag för den visuella eleven/studenten:

• använd mind maps
• gör sammanfattningar över allting!
• skriv av det som läraren skriver på whiteboarden
• be läraren att använda grafiska bilder
• gör egna grafiska diagram: http://homeworktips.about.com/od/englishhomework/ss/diagram.htm#step-heading
• ta anteckningar och gör listor
• titta på klipp på youtube
• färgkoda ord: http://homeworktips.about.com/od/homeworkhelp/a/organizecolor.htm
• gör så kallade 'research cards': http://homeworktips.about.com/od/paperassignments/a/researchnotes.htm
• sammanfatta det du läser
• använd flashcards
• använd överstrykningspennor, ringa in ord, stryk under

Bästa testtyperna för den visuella personen:

Rita diagram, läsa kartor, skriva uppsatser (essäer).

Sämsta testtyperna för den visuella personen:

Lyssna och ge respons-test-

 

 

2. Den auditiva lärstilen

Karaktäriseras av att personen:

• tycker om att läsa högt för sig själv
• Är inte rädd för att prata inför klassen
• Tycker om muntliga rapporter http://homeworktips.about.com/od/paperassignments/ht/oralreport.htm
• är bra på att förklara
  
• kommer ihåg namn
• noterar ljudeffekter i filmer
• älskar musik
• är duktig på grammatik och främmande språk: http://homeworktips.about.com/od/homeworktopics/a/foreignlanguage.htm
• läser långsamt
  
• följer muntliga anvisningar mycket bra
• kan inte vara tyst under längre perioder
• tycker om att agera, stå på scen
• passar bra i studiegrupper: http://homeworktips.about.com/od/teamwork/qt/studygrouptips.htm

 

Auditiva elever/studenter kan dra nytta av:

• använda ordassociationer för att minnas fakta och liknande
• spela in föreläsningar
• titta på videoklipp
• repetera fakta med slutna ögon
• medverka i gruppdiskussioner: http://712educators.about.com/od/lessonplans/p/discussions.htm
• använda talböcker för att lära sig språk
• spela in sina anteckningar

 

sämsta testtyperna för den auditiva personen:

läsa avsnitt med text och besvara frågor kring texten på ett tidsbegränsat prov

Bästa testtyperna för den auditiva personen:

Skriva sammanfattningar om vad som sagts eller muntliga presentationer

 

 

3. Den kinestetiska lärstilen

Karaktäriseras av att personen:

• är bra på idrott/sport
• kan inte sitta stilla längre perioder
• är inte så bra på att stava
• har inte en jättebra handstil: http://homeworktips.about.com/od/homeworkhelp/ht/handwriting.htm
• tycker om at laborera
  
• pluggar med hög musik på
• tycker om äventyrsfilmer/böcker
• tycker om att rollspela: http://discipline.about.com/od/teachingnewskills/fl/When-to-Use-Role-Playing-as-a-Teaching-Tool-with-Kids.htm
• tar pauser när han/hon pluggar
• bygger modeller
• tycker om krigskonst/dans
• blir rastlös under lektioner

 

Kinstetiska elever/studenter kan dra nytta av:

• plugga i korta intervaller
• laborera
• rollspela
• åka på fältrsor och besöka museer och liknande
• plugga med andra
• använda sig av minnesspel
• använda flashcards

Sämsta testtyperna för den kinestetiska personen:

långa prov, essäer

Bästa testtyperna för den kinestetiska personen:

korta definitioner, ifyllsfrågor, multiple choice-frågor: http://testprep.about.com/od/tipsfortesting/ht/How_To_Study_Multiple_Choice.htm

 

Pluggar du bäst på egen hand? Tycker du om att plugga i grupp, eller tycker du bara att det är förvirrande? Alla är olika. Genom att ändra dina pluggvanor (din studieteknik) och förvalta din tid på bästa sätt, kan du förbättra dina resultat och betyg.

5 bästa tipsen för god tidsförvaltning:

 

1. Använd en uppgiftsdagbok.

- Skriv in i en kalender exakt när du ska plugga och hur länge. Om du går på högskola är studierna som ett heltidsarbete. Minst åtta arbetstimmar om dagen fem dagar i veckan, är vad som gäller. Planera in detta, och håll fast vid det. Du vill väl inte bli underkänd bara för att?

- Plugga på gamla tentor eller på quizlet.com där du kan göra egna 'study set'. 

- Hitta någon att plugga med. Boka in pluggsessioner med varandra. Det blir svårare för dig att dra dig ur eller göra något annat istället för att plugga då.

- Förbättra din läskunskap. Tänk kritiskt och läs krisitks, alltså 'mellan raderna' Se till att du verkligen förstår ett stycke innan du går vidare till nästa.

- Be om hjälp och råd. Du vill väl inte bli underkänd bara för att du är för stolt för att be om hjälp?

- Sov ordentligt och tillräckligt. Varje natt.

- Ät nyttigt, hälsosamt och regelbundet.

- Kämpa emot suget efter att prokrastinera (skjuta upp pluggandet till senare). 

 

2. Skicka påminnelser till dig själv.

Om du har ett mejlsystem där du kan använda dig av en gratis kalender för att organisera ditt studerande, kommer du ha möjlighet att få en påminnelse från dig själv när detta behövs.

 

3. Använd en dagkalender.

- Välj rätt kalender för just dig. 

- Gör det till en del av dina dagliga rutiner att kolla i din kalender.

- Skriv ner dina kommande prov med mera i kalendern.

 

4. Förstå dig på prokrastinering. 

Prokrastinering är som en liten vit lögn vi berättar för oss själva. Vi tänker att vi kommer må bättre om vi gör något roligt, exempelvis titta på TV, istället för att plugga. 

Men när vi ger efter för begäret att göra något annat än att plugga mår vi alltid sämre på längre sikt, inte bättre.

Spenderar du för mycket tid på saker som inte har någon betydelse? Du kan vara en prokrestinator om du:

- känner en impuls att städa innan du sätter igång.

- Skriver om den första meningen eller det första stycket av en text flera gånger i rad.

- Blir sugen på något att äta så fort du sätter dig ner för att plugga.

- Spenderar för mycket dagtid åt att komma fram till när och hur du ska plugga.

- Alltid bär med dig böcker men aldrig öppnar dem för att plugga.

- Blir arg om någon frågar ifall du kommit igång än. 

 

5. Prova baklängesplanering.

Om du ska börja på ett nytt projekt eller plugga inför ett stort prov men du inte vet var du ska börja, så kanske du vill testa att börja från slutet som omväxling! 

Om du liksom många andra elever/studenter, ibland har svårigheter att komma igång med ett projekt eller att plugga inför ett prov, för att slutresultatet verkar så långt borta och omöjligt att uppnå, testa det här:

Genom denna baklängesplanerande process, kan du överkomma känslan av att bli överväldigad av alla steg mellan dig och slutet.

Det hela börjar med din fantasi och en kalender. Sitt på ett tyst ställe, blunda och föreställ dig slutet på ditt projekt/pluggande - och med ett bra betyg som resultat. Öppna nu dina ögon och skriv 'projekt/prov slutfört' på dagen före provet är eller projektet ska vara klart.

Ta sen en imaginär närmare titt på ditt projekt/prov och analysera delarna. Hur många sidor måste du läsa? Hur många dagar har du på dig? 

Räkna sen bakåt från ditt avslutade projekt/prov och bestäm en deadline för när du ska börja plugga.