Den gyllene medelvägen (på engelska: The golden mean) är ett begrepp inom filosofin och redan Aristoteles pratade om det. Begreppet innefattar den önskade / eftersträvansvärda medelvägen mellan två extremiteter, den ena överdriven och den andra vårdslös / likgiltig / obetänksam / hänsynslös.

 

Panik <-- oro --> bekymmerslöshet

Mellan de båda extremiteterna panik och bekymmerslöshet, finner vi den gyllende medelvägen oro.

Panik är en överdriven extremitet som innebär besinningslös skräck / våldsam förskräckelse / bestörtning / hysteri / desperation. I vissa fall handlar det om småsaker som, trots sin rina betydelse, väcker denna extrema och överdrivna oro.

Bekymmerslöshet är den endra extremiteten i det här fallet, vilken innebär lättsinnighet / sorglöshet / nonchalans / oberördhet. I dessa fall handlar det snarare om att personen inte ser allvarliga problem för vad de är, utan mest rycker på axlarna åt det och kanske häver ur sig ett "Det ordnar sig."

Exempel: Du har fått fel på lönen, och på ditt konto har du bara 2 000 kronor. Du har räkningar, mat och annat som måste betalas.

Den panikartade personen skulle här bli utom sig av besinningslös skräck. Hen skulle känna det som om hela världen rämnar och aldrig mer kommer bli sig likt. En överdriven reaktion, med andra ord.

Den bekymmerslöse rycker på axlarna och tänker att de 2 000 får gå till mat och nöjen, och så får hen strunta i att betala räkningarna.

En smula oro i ovanstående situation är inte annat än normalt, men det finns ingen anledning att bli hysterisk. Du kommer prata med din chef och inom ett par dagar har du resten av lönen på kontot. Att nonchalant rycka på axlarna åt det är dumdristikt, då obetalda räkningar kan leda till väldigt jobbiga och negativa konsekvenser.

Den gyllene medelvägen oro: Det handlar inte om att ständigt känna oro, utan att snarare känna oro som är i proportion till problemet. Oron skall leda dig till lösningar och att ta tag i det som hänt, kan man säga. Ställ dig följande frågor: Vad är problemet? Hur löser jag problemet?

 

Förbindlighet <-- hjälpsamhet --> ohjälpsamhet

Extremiteterna vi finner här är den överdrivna förbindlighet, som innebär att man är överdrivet hjälpsam. Ohjälpsamhet är den motsatta extremiteten, som innebär otjänstvillighet / oginhet / vrånghet / taskighet / okamratlighet. Man gör alltså ingenting för att hjälpa någon annan, även om denne ber om det på sina bara knän, eller om det inte skulle innebära någon egentlig uppoffring för den som blir tillfrågad om denne kan hjälpa.

Exempel: En kompis frågar om du kan låna ut hundra kronor.

Den förbindliga personen säger genast ja till att hjälpa, kanske helt utan att egentligen tänka efter först. Den förbindliga kanske till och med lånar ut 500 kronor istället. Dessutom säljer hen av sina egna prylar och ger hela avkastningen till kompisen.

Den ohjälpsamme kanske inte ens bryr sig om att svara över huvud taget, eller så svarar hen nej. Även om personen lätt skulle ha råd att till och med ge bort en hundralapp. Hen bryr sig helt enkelt inte tillräckligt mycket.

Att vara hjälpsam är en fin egenskap, och den ska man vara stolt över att besitta. Men när det går till överdrift blir det för mycket. Som förbindlig utplånar du näst intill dig själv för att hjälpa andra, och du gör betydligt mer än vad som behövs. Den ohjälpsamme gör alldeles för lite och uppfattas ofta som oerhört egoistisk och elak.

Den gyllene medelvägen hjälpsamhet: Om du märker tydligt att någon behöver hjälp, fråga då bara "Behöver du hjälp?" Om personen svarar ja, hjälp då till med det som personen behöver hjälp med, varken mer eller mindre. Om en kompis säger sig må oerhört dåligt psykiskt och ber dig om hjälp, fråga då vad hen specifikt behöver hjälp med, och gör sen varken mer eller mindre än personen bett om.

 

Slösaktighet <-- generositet --> snålhet

Den gyllene medelvägen generositet ligger mitt emellan de två extremiteterna slösaktighet och snålhet.

Slösaktighet betyder slösande / ödslande / alltför frikostig / rundhänt / oekonomisk / extravagant. Man lägger gärna mycket pengar på saker, både till sig själv och andra. Ofta befinner man sig senare i en situation där man har extremt svårt att få ekonomin att gå ihop. Man kan även vara slösaktig med sin tid; att man ger andra alldeles för mycket av sin egen tid till exempel.

Snålhet innebär att man är sniken / girig / knusslig / gniden. Man håller extremt hårt i slantarna. Min mamma brukar säga om dessa personer "De ska ju ändå inte ha med pengarna dit de ska", och med det menar hon alltså att varför hålla i pengarna på detta extremt snåla sätt genom livet? Man har ju ingen användning för dem när man är död. Precis som jag nämnde ovan behöver inte snålheten enbart handla om pengar, utan också annat.

Exempel: Du ska köpa en födelsedagspresent till din bästa vän.

Den slösaktige slår gärna på stort. Hen köper gärna något riktigt, riktigt dyrt. Dessutom väljer hen att käpa stans mest exkusiva och dyra presentpapper, samt det dyraste födelsedagskortet.

Snåljåpen avskyr födelsedagar, för då måste hen göra av med pengar. Hen köper gärna en bok som är på rea där det dessutom är 50 % rabatt på reapriset. Boken kanske kosta en tia. Hen vill givetvis ha presenten inslagen i butik så att hen inte behöver punga ut med 20 kronor till. Födelsedagskort är det inte ens tal om att köpa. Trots detta svider det i snåljåpens bittra själ av surhet.

Den gyllene medelvägen generositet. Generositet är en fin och eftersträvansvärd egenskap. Men, som i tidigare exempel, är extremiteter av alla slag alldeles för mycket eller lite åt ett eller annat håll.

Det är lätt att, som slösaktig, bli utnyttjad. Man har också lättare att falla för minsta påtryckning från andra gällande att slösa. Den slösaktige behöver, gällande eknomisk slösaktighet, göra upp en budget som hen följer till punkt och pricka. När allt det viktiga som räkningar, mat, hygienartiklar, kläder är budgeterat kan den generöse själv välja vad hen skall göra med resten av pengarna.

Den snåla personen kanske behöver fundera över varför hen håller så hårt i sina pengar och annat. Hen borde lära sig lite vanligt hyfs också.

 

Tvångsneurotisk <-- i kontroll --> kontrollös

Att vara i kontroll (ha kontroll över saker och ting) är den gyllene medelvägen i det här exemplet. Extremiteterna är tvångsneurotisk och kontrollös.

Tvångsneurotisk innebär att man är ett kontrollfreak / en person med överdrivet kontrollbehov. Personer som är tvångsneurotiska har ofta förlorat tilliten till sin egen förmåga att kunna kontrollera och ha kontroll över saker och ting. Det kan handla om saker i vardagen, som att låsa ytterdörren när man ska iväg till jobbet. Tvångsneurotikern har då ett överdrivet behov av att om och om och om igen kontrollera att hen verkligen låst dörren. I värsta fall fungerar inte ens ytterligare kontroller av ytterdörren för att ge personen känslan av kontroll. I andra fall kan det handla om kontrollen över exempelvis pojk- eller flickvänner. Personen är då överdrivet rädd att partnern ska vara otrogen och då försöker tvångsneurotikern kontrollera det hela genom att förbjuda partnern från att umgås med andra eller gå på fest exempelvis.

Kontrollös betyder helt enkelt att personen inte har kontroll i livet. Det kan gälla allt möjligt, och personen kan behöva påminnas om saker och ting för jämnan. Personen känner själv ofta att hen inte har kontroll.

Exempel: Du ska åka till jobbet, innan det behöver du kolla så lampor är släkta, balkongdörren är stängd, att du har med matlåda och att du låser ytterdörren.

Tvångsneurotikern har ofta ritualer kring hur hen skall göra för att försäkra sig själv om att hen kollat allt. Trots detta räcker det inte att bara kontrollera allting en gång, utan det upprepar sig gång på gång på gång, och inte alltför sällan gör detta att tvångsneurotikern kommer för sent till jobbet. Tvånget skapar mycket stark ångest hos personen.

Den kontrollöse glömmer helt av att kolla allting. Kanske åker då hen hemifrån med vidöppen balkongdörr, en spisplatta på, olåst dörr och med matlådan kvar i kylen där hemma. Detta kan leda till ödesdigra konsekvenser. Spisen kan orsaka brand, och den öppna balkongdörren kan locka till inbrott.

Den gyllene medelvägen i kontroll. Vi behöver ha ett visst mått av kontroll i livet, och ju äldre vi blir desto viktigare är det att vi har kontroll. Kontroll över ekonomi, att dörren är låst när vi lämnar hemmet med mera.

Tvångsneurotikern behöver många gånger professionell hjälp, eftersom behovet av kontroll har utvecklats till en mycket jobbig psykisk åkomma.

Den kontrollösa personen skulle också behöva hjälp från andra för att göra listor, skriva påminnelser till sig själv med mera.

 

Livegenhet <-- vänlighet --> ondska

Är inte vänlighet något så otroligt fint? Det tycker i alla fall jag. Men även här finns det ytterligheter åt båda hållen. Extremiteterna i detta fall är livegenhet som betyder träl / slav /ofri och ondska som betyder elakhet / illvilja / omoral.

Den livegna gör sig själv till någons slav, skulle man kunna säga. Hen gör allt för andra alltid, och tänker aldrig någonsin på sig själv. Alltför ofta får dessutom den livegna ingenting tillbaks. Hen dränerar sig själv.

Den onde tycker om att vara raka motsatsen till vänlig - elak. Hen är den där som kör i femtio kilometer framför dig på motrorväg och vägrar låta dig köra om. Hen sitter där i sin bil och njuter av att vara elak och ond.

Exempel: Du är på stan. En person stoppar dig och frågar om vägen till ett ställe som ligger på andra sidan stan.

Den livegna, som säkerligen har egna planer för vad hen skall göra på stan, släpper allting. Den livegna ger inte bara en vägbeskrivning, utan ritar även upp en detlajerad karta och förklarar den för den andra personen. Men snart går den livegna till turistbyrån och köper en riktig karta till personen istället. När personen väl ska ge sig iväg, ångrar sig den livegna och bestämmer sig för att åka med i personens bil och visa vägen. Sen få den livegna gå hem och planerna hen haft är det ingen idé att ens tänka på.

Den ondskefulla ser här sin möjlighet att få vara riktigt elak och njuta av det. Hen ger helt fel vägbeskrivning. När personen väl tackar för hjälpen och ska åka iväg säger den ondskefulla: "Ful du är, förresten!"

Den gyllene medelvägen vänlighet. Att vara vänlig ligger alltså emellan extremiteterna livegenhet och ondska.

Den livegna blir otroligt lätt utnyttjad (inte minst av de ondskefulla) och har ofta en alldeles för låg självkänsla. Hen behöver jobba mycket med sig själv och att se sitt eget värde.

Den ondskefulla behöver professionell hjälp och kan förhoppningsvis lära sig att visa hänsyn och hur man agerar vänligt.

Begreppet Den gyllene medelvägen innebär att man som människa styrs av sitt förnuft, inte av sina rädslor, känslor eller liknande.

Har man haft en jobbig och svår barndom, har man kanske inte det som vi kallar "sunt förnuft".

Lider man av psykisk ohälsa och / eller låg sjävkänsla kanske man agerar utifrån tvångstankar eller föreställningen att man hela tiden måste ställa upp för andra för att bli accepterad.

En sak jag vill att du ska ta till dig är "förvänta dig aldrig någonting från någon". På det sättet kan det bli lättare för dig att fatta förnuftiga beslut.

Var inte rädd för att be om hjälp, berätta om hur du mår eller prata med någon om du behöver det eller känner att allt inte känns rätt.

 

Än idag finns det en stor okunskap kring vårt största hot mot folkhälsan - psykisk ohälsa. Folk vet inte vad det egentligen handlar om. De vet inte skillnaden mellan nedstämdhet / deppighet och en deperssion (många tror till och med att det är samma sak). De vet inte hur stark ångest kan vara, att man faktiskt kan ha ångest utan synbar anledning.

När jag drabbades av min första depression läste jag en bok som heter 'Depressionens demoner' och där beskrev författaren allt som innefattar en depression. Han gjorde jämförelser med vardagliga saker som de flesta kan relatera till. Där och då började mitt intresse för att sprida kunskap om psykisk ohälsa att gro. Idag är jag beslutsam, ganska arg på all okunskap och alla negativa fördomar och redo att sprida all den kunskap jag själv besitter kring ämnet.

Läs, njut, förundras, känn igen det, lär dig, ta till dig, få kunskapen!

 

Antingen så är man sjuk eller så är man frisk, och det finns egentligen ingen anledning till varför vi skulle behöva göra skillnad på psykisk och fysisk sjukdom.

Så här är några saker för dig att tänka på

• Precis som med en fysisk sjukdom, har inte den sjuka gjort något för att orsaka sin psykiska sjukdom, och det är inte hens fel!
• Vissa fysiska sjukdomar är kroniska. Vissa psykiska sjukdomar är kroniska. De som lever med en kronisk fysisk sjukdom kan lära sig att leva med den. De som lever med en kronisk psykisk sjukdom kan lära sig att leva med den.
• Om någon har en fysisk sjukdom, förstår folk att sjukdomen var någonting som bara drabbade dem, och att personen är sjuk. Generellt dömer vi inte personer och skyller på dem för att de råkat bli fysisk sjuka. Ingen ser på en fysiskt sjuk person som svag eller oduglig för att hen har en fysisk sjukdom. Det måste vara på samma sätt gällande psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Sjukdomen är något som bara drabbade personen, hen är sjuk, men det gör inte hen svag eller oduglig.
• Det finns saker vi kan göra för att ta hand om kroppen och minimera risken för fysiska problem. Det samma gäller psykiska problem, som sitter i hjärnan vilken ju är en del av vår kropp.
• Vår fysiska hälsa kan ändras från dag till dag. Det kan även vår psykiska hälsa.
• Ibland är vår fysiska hälsa sämre eftersom vi inte tagit väl hand om oss. Andra gånger är det något som helt enkelt drabbat oss. Precis som med psykisk hälsa.

 

Det finns dock ett par stora skillnader mellan fysisk och psykisk ohälsa och det är gällande vården och tillfrisknandet. När det handlar om fysisk ohälsa finns det oftast klara och tydliga behandlingar. När det handlar om psykisk ohälsa så funkar det inte så eftersom även om flera personer har exempelvis en depression så upplever de sjukdomen annorlunda, och den kräver således individuell vård.

En annan stor skillnad är att personer med fysiska sjukdomar oftat bara behöver ta medicin eller genomgå en operation för att bli bättre. Visst kan det ta lite tid att bli frisk och så, men slutligen blir de friska. Gällande psykisk ohälsa kan man få mediciner men det är personen själv som måste göra det absolut största jobbet.

 

NEDSTÄMDHET VS DEPRESSION

Som sagt, finns det en stor okunskap och oförståelse samt många väldigt felaktiga och negativa fördomar kring psykisk ohälsa. Därför försöker jag alltid jämföra psykisk problematik med fysisk.

1. Skillnaden mellan nedstämdhet och depression.

Alla blir nedstämda ibland. Det kan bero på allt möjligt; att man fått slut av pojk- / flickvännen, att det gått dåligt på ett prov i skolan, att man blivit ovän med någon med mera.

Depression är en HELT ANNAN SAK. Det är en sjukdom, som byggt upp under väldigt lång tid, oftast flera år.

2. Knäskada vs knäskador.

Vi har två tjejer. De är lika gamla, lika hälsosamma o.s.v Båda tjejerna råkar ut för en olycka och skadar vänsterknät. Skadan orsakar smärta och är handikappande. Efter ett tag läker dock båda tjejernas skador och det är som om det aldrig hade hänt.

Tjej nummer ett klarar sig sen från skador, medan tjej nummer två inte gör det. Snart skadar hon åter igen sitt vänsterknä, men efter ett tag är det läkt. Strax efter det skadar hon knät igen. Den här gången hinner inte skadan läka innan hon åter igen skadar knät. Flera skador på samma knä sker och mellan varje skada hinner inte knät läka. Till sist är knät så skadat att det blivit en kronisk skada. Det spelar inte längre någon roll hur mycket tjejen vilar, knät kommer inte bli bra.

När första skadan drabbade de båda tjejerna räckte det med vila, och sen var det bra. Men för tjej nummer två skedde det flera skador på oerhört kort tid, vilket ledde till att skadan blev kronisk. Nu måste hon ha specialhjälp för att knät kanske ska kunna bli läkt.

Samma skillnad är det mellan nedstämdhet och depression. Nedstämd kan man bli, men man mår snart bra igen. En depression är en sjukdom som beror på att man mått dåligt alldeles för länge, att det har hänt alldeles för mycket negativt på för kort tid. Det spelar inte längre någon roll ifall det som får personen att må dåligt försvinner, eftersom det vid det här laget skett en kemisk obalans mellan hormoner i hjärnan.

 

STRESS VS ÅNGEST

1. Skillnader mellan stress och ångest.

Ångest är en av flera negativa effekter av stress; det är den process när en person blir rädd och orolig av vad som komma skall, och som ofta uppenbarar sig i form av fysiska problem som smärta yrsel och panikattacker.

En skillnad mellan stress och ångest är att stress beror på en specifik orsak (stressor) medan ångest inte har en identifierbar rot. Detta är orsaken till att ångest är klassad som en psykisk störning medan stress inte är det.

För att någon ska kunna diagnostiseras med ångest måste ångesten ha varat i minst sex månader. Denna sex månaders varaktighet av ångest förhindrar att stress misstas för ångest. Stress försvinner av sig självt när orsaken till den försvinner, medan ångest varar längre och är betydligt svårare att behandla.

Stress beror på en orsak, exempelvis att du är försenad till jobbet. Ångest beror inte på en yttre orsak eller specifik händelse.

 

5 SAKER ATT ALDRIG SÄGA TILL NÅGON MED DEPRESSION

1. Alla är deprimerade.

Nej, så är det inte! Alla blir deppiga ibland. Det är helt normalt att ha en dålig dag. Precis som att alla inte har problem med sköldkörteln eller att alla inte har diabetes.

2. Se det från den ljusa sidan. Du har så mycket bra saker i ditt liv.

Det är som om de som säger så här ser det ungefär som att en deprimerad person tittar på en tallrik som till hälften består av jordgubbar (den positiva saken) och till hälften består av hundbajs (den negativa saken), men väljer att fokusera på det negativa (hundbajset) och bara tittar på det. Depression är som om en hund skulle komma och kissa över hela tallriken och att jordgubbarna och hundbajset rörs ihop och slås in i obrytbart emballage. Den deprimerade personen kan varken komma åt jordgubbarna eller hundbajset.

Att vara deprimerad handlar alltså inte om att man ser alla aspekter av sitt liv och väljer att vara negativ. Det är som om allt i ens liv är övertäckt, så man kan inte ens se saker för vad de verkligen är.

3. Du behöver ingen medicin. Det skrivs ut alldeles för lättvindigt idag, och alla käkar mediciner nu för tiden.

Jaa, du. Det skrivs ut mer mediciner idag för att allt fler mår dåligt, för att allt fler vågar söka hjälp och för att vården inser allt mer att depression handlar om ett sjukdomstillstånd. Det finns många som lyckats ta sig upp ur det mörkaste svarta tacka vare dessa mediciner!

4. Du kommer inte kunna göra någonting om du börjar med mediciner. Du kommer vara som en zombie.

När man mår så dåligt som man gör när har en depression så gör man VAD SOM HELST för att må bra igen. Jag vet flera som varit livrädda för att ta mediciner, men som till slut gjort det. Det kanske kan ge dig en bild av hur jävligt det kan vara. Man blir inte som en zombie bara för att man tar antidepressiva mediciner.

 

5. Många har det så mycket värre.

Detta hamnar under kategorin 'sant' men 'ineffektivt.' Men, som förhoppningvis jordgubbas / hundbajstallriken illustrerade, så handlar inte depression om att väga in för- och nackdelar i livet och välja att vara ledsen.

 

5 SAKER ATT ALDRIG SÄGA TILL NÅGON MED ÅNGEST

1. Sluta stressa.

Som sagt, stress och ångest är helt olika saker.

2. Det är bara något du fått för dig.

Jaså du? Och du har FÅTT FÖR DIG att du är fet!

3. Varför ser du inte till att få mediciner?

Mediciner är bra, men man botar inte ångest med medicin.

4. Vad har du att ha ångest för?

Ångest har ingen orsak.

 

5. Har du testat yoga?

Yoga är jättebra, men det är inte alls hjälpsamt för alla.

    

1. Ångest sitter i ditt huvud.

2. Ångest finns i ditt DNA.

3. Ett ångestsymtom kan vara precis vad som helst som din kropp och / eller ditt psyke kan framställa.

4. Dödsrädsla är nära förbunden med de flesta former av ångest.

 

5. Ångestsyndrom gör dig inte galen.

6. Personer som inte har / inte har haft ångestsyndrom eller liknande kan inte förstå de som har det.

7. Antidpressiva mediciner fungerar väldigt bra, bara man hittar rätt sorts medicin.

8. Vissa blir inte hjälpta av antidepressiva mediciner.

 

9. Att gå och prata med en psykolog eller liknande är alltid värt ett försök.

10. Du är inte en dålig människa bara för att du har ångest.

11. Största delen av all ångest är centrerad kring konstant oro.

12. Det finns inget botemedel mot ångest, alla känner ångest då och då.

 

13. Du kan lära dig att hantera din ångest.

14. Vitaminer och andra supplement som kan hjälpa till att lindra ångest är faktiskt inte att förkasta...

15... men det är inte alls säkert att de fungerar för just dig.

16. Ångest kan få oss att tro på vad som helst.

 

17. Ångest får dig att känna skräck, ensamhet, chock, orolig, arg, frustrerad, deprimerad...

18. Vetenskapen vet inte exakt vad ångestsyndrom beror på.

19. Människor skäms för att ha ångestsyndrom (eller egentligen vilken psykisk åkomma som helst).

20. Personer som lider av ångest vill ta sig samman, men de kan inte.

 

21. Ångestsyndrom kan göra dig väldigt egocentrerad.

22. Ångest gör dig känslig för precis vad som helst.

23. När du får en panikångestattack kan ingen få dig att må det minsta bättre på åtminstone tio minuter.

24. När du har ett ångestsyndrom vill du ta reda på allt du kan om ångest.

 

25. Dina sinnen kommer lura dig när du lider av ångest.

26. Ångest gör dig glömsk.

27. Ångest ger dig ofrivilliga muskelryckningar.

28. Att ha ångest innebär också att du får hjärtklappning, magkatarr eller andra magrelaterade problem inklusive diarré.

 

29. Du kommer känna ett ökat behov av att kissa när du har ångest.

30. När du har svår ångest kommer du vilja undvika folksamlingar.

31. När du har ett ångestsyndrom kommer du må bra när du träffar andra människor och må dåligt när du går därifrån.

32. Du kommer gråta utan synbar anledning under långa perioder av ångest.

 

33. Ångest kan få dig att börja skaka och darra i kroppen.

34. Ångest kan ge dig yrsel så stark att du helst av allt bara vill kräkas.

35. Ditt hjärta kommer slå både snabbt och hårt ibland på grund av ångesten, och du kommer tro att du håller på att få en hjärtattack.

36. Personer kommer ge dig dåliga råd när du har ångest.

 

37. När du har ångest kommer personer ge dig alldeles lysande och fantastiska goda råd som du kommer totalignorera.

38. Läkare kommer avspisa dig när du berättar om din ångest.

39. Dina vänner och familj kan så småningom komma att avspisa dig och din ångest och be dig 'sluta deppa'.

40. Ångest kan ge muskelvärk.

 

41. Du kommer tro att du är den enda i hela världen som mår så dåligt.

42. Dagdrömmeri kommer bli en av dina största hobbys.

43. Du kommer tro att du håller på att kvävas till döds, trots att det inte alls är så.

44. Du kommer ha ett enormt sug efter sötsaker.

 

45. Slumpmässiga domningar och stickningar i kroppen kommer drabba dig då och då.

46. Du kommer ofta tro att du kommer dö när som helst.

47. Du kommer ha huvudvärk ofta, och den kommer kännas som om du har på dig ett extremt tajt pannband.

48. Du kommer uppsöka akuten minst tre gånger om året, men skickas hem igen eftersom symtomen du har 'bara' är psykiska.

 

49. Du kommer tro att något sitter i vägen i luftstrupen, men så är det inte.

50. Du kommer ha mycket upprörande och besvärande tankar.

51. Hur logiskt du än försöker tänka kommer du inte kunna sluta tänka 'tokiga' saker.

52. De flesta former av resande kommer verka alldeles för farligt.

 

53. Du kommer vilja ta långledigt väldigt ofta.

54. Att gå till jobbet när du har ångest kommer vara något av det svåraste du gjort.

55. Generellt så kommer du inte berätta för andra att du har problem med ångest.

56. Att äta ute kommer inte vara roligt.

 

57. Kritik kommer såra dig extremt djupt.

58. Det bästa sättet för att 'bota' ångest är att acceptera ångesten till 100 %.

59. Det finns inte ens i närheten av tillräckligt med forskning kring olika typer av ångestsyndrom eller nya behandlingsmetoder.

60. Många personer har någon form av ångestsyndrom utan att veta om det.

 

61. Många personer söker aldrig vård eftersom de skäms alltför mycket.

62. Du kan vara glad trots att du har ångestsyndrom.

63. Ditt självförtroende kommer sjunka då och då.

64. Att vara för dig själv kommer kännas riktigt bra för det mesta.

 

65. Du kommer lära dig mängder av sätt för att lindra din ångest.

66. Du kommer surfa runt på nätet för att ta reda på information gällande ångestsymtom och bli livrädd för det du får veta.

67. Att läsa om andra personers ångest kommer vara högst intressant.

68. Du kan komma att bli paranoid.

 

69. Du kommer nästan alltid tro att det är eller kommer bli något fel på dig medicinskt.

70. Du kommer få stark ångest utan orsak ibland.

71. Panikattacker varar inte länge, men du glömmer dem aldrig.

72. Adrenalin kommer bli din värsta fiende.

 

73. Det finns inget bra TV-program om ångest.

74. Det kommer vara svårt att älska andra människor ibland.

75. Du kommer vara apatisk då och då.

76. Du kommer känna dig deprimerad.

 

77. Självmordstankar kommer dyka upp, och då går du och ber om hjälp!

78. Du kommer inte vilja åka berg och dalbanor.

79. Varmka eller kalla vallningar betyder ingenting, men du kan känna av dem.

80. Att dricka alkohol kommer få dig att vilja dö.

 

81. Du kommer ha ångestfria dagar.

82. Du kommer ha flera dagar i rad som är fyllda av nattsvart ångest.

83. Du kommer oroa dig för sånt som inte spelar någon roll.

84. Du kommer lida av primitiv skräck då och då.

 

85. Du kan göra väldigt mycket för att hjälpa dig själv.

86. Du kommer behöva andras hjälp för att kunna hjälpa dig själv.

87. Känslor av overklighet eller att allt är fejk kommer du få.

88. De flesta böcker om ångestsyndrom suger.

 

89. Att ha ångestsyndrom är påfrestande för alla typer av relationer.

90. Du kommer ofta önska att du bara kunde få vara ditt 'gamla vanliga jag'.

91. Du kommer ibland undra varför detta drabbat dig.

92. Du kan komma att känna dig extra blyg.

 

93. Kom ihåg att droger är jävligt dåligt mot ångest!

94. De som inte lider av ångest pratar heller inte om ångest.

95. De som har ångest pratar ibland för mycket om ångest.

96. Det spelar ingen roll varför du har ångest. Det viktigaste är att du lär dig hantera ångesten så att du kan leva ett gott liv.

 

97. Abraham Lincoln led av ångest och depression.

98. Du kommer glömma att jobba med din ångest.

99. Att prata med andra personer med ångest är väldigt hjälpfullt.

100. Du ska aldrig ge upp hoppet.

 

  

 

1. En tvångshandling innebär att man känner sig tvungen att upprepa handlingar om och om och om igen, för att lindra ångesten. ofta handlar det om ett visst antal gånger. Man kan till exempel behöva tvätta händerna flera gånger efter varje toabesök. Det kan också vara att kontrollera att dörren är låst eller att spisen är avstängd om och om igen. Det blir jobbigt och tar mycket tid för den som måste göra det och för dem som får vänta under tiden.

2. Tvångstankar kan visa sig på olika sätt, exempelvis genom att personen inte tror att den gjort rätt fast hen egentligen vet att hen gjort det. Det kan också vara ett onödigt grubblande kring små eller stora problem.

3. Vid tvång vill man inte tänka eller göra som man gör. Om man försöker låta bli kommer ångesten. Ångesten minskar om man gör eller tänker det som tvånget uppmanar till.

4. Med tvång menas att man känner en stark impuls att tänka på ett visst sätt eller utföra vissa handlingar, och att det ger ångest att avstå när impulsen väl kommer. Vanliga tvångstankar börjar ofta "tänk om". Till exempel "tänk om jag har glömt spisen på", "tänk om det börjar brinna" eller "tänk om jag har fått en smittsam sjukdom".

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Angest/

 

5. Tvångshandlingar kan till exempel vara att tvätta händerna väldigt ofta eller kontrollera gång på gång att man har stängt av plattan eller låst dörren.

6. Att vilja kolla en extra gång att man har stängt av plattan på spisen eller att man har en särskild ritual när man ska göra vissa saker är ganska vanligt och betyder inte att man har tvångssyndrom. Vid tvångssyndrom kommer tvångstankarna och impulserna att utföra tvångshandlingarna så ofta eller är så svåra att de börjar störa det vanliga livet.

7. Oftast handlar det om ett starkt behov av kontroll eller att det ska kännas helt rätt när man utför vardagliga sysslor eller rutinaktiviteter.

8. Tvångssyndrom kallas också OCD, en förkortning för obsessive-compulsive disorder.

 

9. När man har tvångssyndrom brukar man ägna mycket tid varje dag åt sina tvångshandlingar. Ofta leder tvångstankarna och tvångshandlingarna till att man fungerar sämre i sin vardag, både hemma och på arbetet.

10. När man utför tvångshandlingar vill man ofta dölja det för omgivningen eftersom man som regel är medveten om att det är överdrivna beteenden. Man kan ha insikten att tankarna och handlingarna är orimliga och det kan leda till att man skäms över sitt beteende.

11. Vanligt när man har tvångssyndrom är att man har ett starkt behov av kontroll, ägnar upp till en timme varje dag till tvångshandlingar, känner ångest om man inte genomför sina tvångshandlingar, skäms över sina tankar och sitt beteende.

12. Avslappning, till exempel genom övningar i mindfulness, och motion kan göra att man lättare kan stå emot impulser att ge efter för tvångstankar eller utföra tvångshandlingar. När man är i god fysisk form brukar ångest och oro minska och det kan göra att impulserna till tvång blir mindre starka.

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Avslappning-och-mindfulness/Avslappning-for-hela-kroppen/

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Halsa/Stress/Mindfulness/

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/Motion/

 

 

13. En annan tvångstanke handlar om rädsla för smitta och smuts (det som lite slarvigt kallas bacillskräck).

 

14. En annan vanlig tvångstanke är att man får för sig att man skadat någon, exempelvis kört över någon med bilen.

 

15. Om du tycker det är underligt att du inte känner någon med OCD, fastän det är så vanligt, beror det på att även hemlighetsmakeri är en del av sjukdomen.

 

16. Både tvångstankarna och tvångshandlingarna vid OCD är förenade med olust, ångest och skuldkänslor, ibland i kombination med ren skräck.

 

 

17. Tvångstankar och tvångshandlingar kan också handla om att man, på förväg, måste utföra vissa ritualer eller inte får tänka vissa saker. Om man inte utför dessa ritualer o.s.v så kommer något hemskt att hända. (Jag själv lider av detta)

 

18. Syftet med en tvångshandling är att minska lidandet eller förhindra att fruktade händelser inträffar.

 

19. En del tvångshandlingar är i det närmaste omöjliga att upptäcka för omgivningen, eftersom de bara försiggår inuti huvudet i form av exempelvis ett tyst rabblande av siffror eller fraser (så kallade mentala ritualer).

 

20. Magiska tankar - att man med tankekraft kan påverka verkligheten - spelar stor roll. Om jag inte tänker på rätt sätt eller gör si eller så kommer något hemskt att hända. Magiskt tänkande finns ju i stort sett hos oss alla - men tvångspatienterna har ju så mycket mer av det. (Jag igen).

 

 

21. Vid ett tillfälle med tvångstankar och ångest har man kanske gjort något speciellt och ångesten har minskat. Den handlingen har då förknippats med att ångesten dämpas. Nästa gång tvångstankarna dyker upp tar man till samma handling för att dämpa ångesten. Kopplingen mellan tvångstanke och tvångshandling blir så småningom allt starkare. Det här psykologiska femonomet kallas betingning. I de flesta fall föreställer jag mig att det handlar om ett högst ursprungligt beteende som löpt amok. Vi människor har sedan begynnelsen tagit upprepande magiska, rituella handlingar till hjälp för att dämpa oro och ångest "peppar, peppar- ta i trä", radband och upprepade Ave Maria-böner är några exempel. Det är en form av besvärjelse.

 

22. "tvivelssjukan" gör att man inte litar på sina egna sinnesintryck. Därför kollar man spisen inte en utan flera gånger. Man registrerar sinnes- intrycket men hjärnan förmår inte bekräfta det - kan inte "lämna ett kvitto". Därför vänder man i dörren och kollar ännu en gång. De flesta tvångshandlingar bottnar i "tvivelsjukan".

 

23. Nikotin har (tyvärr) en positiv effekt gällande tvångssyndrom och tvångstankar.

 

 

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/kropp-och-halsa/mina-tvangstankar-ar-en-del-av-mig_7919286.svd

http://www.aftonbladet.se/halsa/article17243295.ab

http://www.psykologitest.se/tvangstankar.php

  

 

1. Fett.

Att ha en affisch med reklam för lågkalorimat, i en snabbmatsrestaurang, leder till att folk äter mindre nyttig mat.

http://mindclockwork.com/psychology-of-dieting-what-are-the-best-behaviours-to-help-lose-weight/

2. Alkohol.

Så många som var nionde vuxen person har varit på ett möte för Anonyma Alkoholister någon gång i livet.

http://mindclockwork.com/why-do-people-become-addicts/

3. Gosedjur.

En av fem kvinnor och en av tjugo män, erkänner att de sover med ett eller flera gosedjur regelbundet.

4. Mental hälsa.

Självmordstankar och / eller självmordsförsök är de vanligaste orsakerna till att personer blir inlagda på psykiatriska kliniker.

 

5. Varmt väder.

Kvinnor som lever i varmare klimat har mer problem kring sin egen kroppsbild, än kvinnor som lever i kyligare klimat.

http://mindclockwork.com/have-you-got-a-sad-face/

6. Våldtäkter.

USA har den högsta andelen våldtäkter bland hela världens industriländer. Fyra gånger högre än Tyskland, 12 gånger högre än England och 20 gånger högre än Japan.

7. Ångest.

Personer med generellt högre grad av ångest har betydligt lättare att komma ihåg hotfulla ansikten, än lugnare personer.

8. Trypanofobi.

Rädslan för att injiceras med en spruta.

 

9. Triskaidekafobi

Eftersom en mycket betydelsefull och viktig person i mitt liv har rädsla för det här så skriver jag bara: Triskaidefobi är Rädslan för ett visst tal, som sägs innebära otur.

 

10. Socerafobi.

Rädslan för sina biologiska föräldrar.

 

11. Pogonofobi.

Rädslan för skägg.

 

12. Fobofobi.

Rädslan för fobier.

 

1*. Olfactofobi.

Rädslan för lukter.

14. Mnemofobi.

Rädslan för minnen.

15. Laliofobi.

Rädslan för att prata.

16. Latrofobi.

Rädslan för läkare eller att gå till läkaren.

 

17. Geliofobi.

Rädslan för skratt.

 

18. Chronofobi.

Rädslan för tid.

19. Catoptrofobi.

Rädslan för speglar.

20. Allodoxofobi.

Rädslan för åsikter.

 

21. Vanor.

I genomsnitt tar det 66 dagar att forma en vana.

 

22. Dagdrömmar.

I genomsnitt dagdrömmer du 30 % av din vakna tid.

 

23. Påverkan.

Vi tror att alla andra människor är mycket mer lättpåverkade än vi själva.

 

24. Sex i sömnen.

En av tolv personer har sex medan de sover.

 

25. Lögner.

Den vanligaste lögnen är 'Jag mår bra.'

26. Happy sun.

Personer som spenderar mycket tid i solen tenderar att vara lyckligare än de som inte spenderar så mycket tid i solen.

 

27. Attraktion.

Dina pupiller utvidgar sig med ca 45 % när du ser på någon du älskar.

 

28. Obekväm tystnad.

Det tar fyra sekunder för en tystnad att bli obekväm.

 

29. Svordomar.

Att svära när man blivit sårad hjälper till at reducera smärtan.

30. Nonsens.

Vi kan frötså vliken okmatsad mnenig som hlest så lnägne den frötsa och stitsa bkotsaven är på rtät ptals.

 

31. Hågkomst.

Vi minns bättre med våra ögon slutna.

32. TV.

Olyckliga människor tittar mer på TV.

 

33. Bröder och systrar.

Att ha syskon har bevisats hjälpa mycket när det kommer till att knyta band med kompisar.

34. Kläder.

Hur vi klär oss påverkar hur vi beter oss.

 

35. Gråt.

När du gråter av lycka kommer den första tåren från höger öga. Men när du gråter för att du är ledsen kommer första tåren från vänster öga.

 

36. Textmeddelanden.

De flesta textar fortfare när de skriver till någon de tycker om.

 

37. Motivation.

I de flesta fall leder tankar på succé till att sänka vår motivation snarare än att öka den.

 

38. Disciplin.

Negativ förstärkning fungerar bättre än bestraffning när det kommer till disciplin.

 

39. Le!

Att le, hur du än mår, kan få dig att må bättre och känna dig gladare.

 

40. Smarta katter.

Katter har nästan dubbelt så många neuroner i hjärnan än hundar.

 

41. Fyllebrott.

Alkohol är involverat i 90 % av fall med sexuella övergrepp på högskoleområden.

42. Spöken.

Över hälften av USA:s befolkning tror på spöken.

 

43. Medicin.

Placebos kan fungera precis lika bra som riktig medicin.

44. Sömnlöshet.

Världsrekordet i sömnlöshet är 264 timmar.

 

45. Färgproduktivitet.

Vi är oftast som mest produktiva i blåmålade rum.

46. Stressminne.

En liten del stress hjälper dig att minnas bättre, men stor del stress försämrar minnet.

 

   

1. Du lever.

2. Någon tycker oerhört mycket om dig.

3. Du är inte Justin Bieber.

4. Du har tår.

      

5. Du är riktigt jäkla bra på nånting.

6. Du har mat i frysen / kylen.

7. Choklad (need I say more?).

8. Du har öron, och kan lyssna på Michael Jacksons musik.

 

9. Du kan skratta.   

10. Det finns njutning i det mesta.

11. Doften av kaffe på morgonen.

12. Du har ögon, och kan se riktigt bra filmer på TV / bio.

 

13. Soluppgång / solnedgång.

14. Du kan överkomma dina rädslor.

15. En lugn dag.

16. När någon säger 'Bra jobbat!'

 

17. Katter.

18. Nya filmer på Netflix.  

19. Regnbågar.

20. Att ha pengar kvar i slutet av månaden.

 

21. Du har ett smaksinne. Det finns glass     

 

22. När du känner dig nere och någon lyfter dig.

 

23. Semester.

 

24. En varm dusch.

 

25. När du står på dig, och inte backar.

26. När gylfen inte krånglar.

27. Cyanide and Happiness

http://explosm.net/

 

28. Naturen.

 

 

29. Hamburgare.

30. Nybäddat i sängen.

 

31. Bubbelbad.

 

32. Du kan röra dina ben, du kan gå ut på en skön kvällspromenad och andas in alla dofter.

 

 

33. När din tandläkare säger att du har sååå fina tänder, och att du inte har några hål.

34. Tv - marathon med din favoritserie.   

 

35. Djur.

 

36. När du har en good hair day oavsett väder och annat.

 

 

37. När positiva tankar dyker upp i skallen när man som bäst behöver det.

 

38. Doften av nybakade kanelbullar.

 

39. Du kan röra dig, du kan DANSA!

40. Att vara uppskattad.   

 

  

 

 

 

 

1. Stress som beror på faktorer du inte kan påverka.

Om du de facto inte kan påverka det som orsakar din stress, behöver du släppa det. Du kan inte påverka vad andra tycker om dig, du kan inte påverka rådande ekonomiska situation. Du kan inte få det att sluta regna hur mycket du än försöker. Ibland måste vi släppa saker, låta de vara, passera och gå över. Då kan det vara viktigt att ha någon att prata med om situationen, om allt kring den. Det hjälper också ofta att skriva om det (sätta ord på det) och försöka fokusera på det positiva i livet:

*Titta ut genom fönstret i detta nu och skriv ner fem saker som får dig att må bra.

*Ha en kalender där du skriver ner roliga saker du har gjort eller ska göra framöver.

*Gör en spellista med din bästa musik, och ha den tillgänglig så du alltid kan lyssna på den.

*Prata med någon som brukar få dig att må bra.

*Lista fördelarna med ditt arbete.

*Notera hur skönt det är att bära dina hemmakläder.

*Ta inte din lyx för givet, nästa gång du betalar din interneträkning; tänk då på att det finns många som inte har tillgång till internet över huvud taget.

*Le åt andra och de kommer le tillbaks.

*Om ditt jobb suger; var tacksam för ditt hem och fritid.

 

2. Stress som beror på faktorer du kan påverka.

Gå till botten med vad problemet verkligen handlar om, vad dess rot är, och jobba sen därifrån för att lösa situationen. Tänk ut flera sätt som du kan lösa problemet på och agera! Hitta pusselbiten som kanske fattas, och se helheten.

*Det finns många sätt att lösa problem på, och hur du väljer att lösa ett problem handlar om din situation, din erfarenhet, din kunskap, din attityd, och hur lätt / svårt du har för att bestämma rätt tillvägagångssätt.

*Använd logiken för att fatta ett beslut:

 - Definiera problemet

 - Utarbeta en plan

 - Verkställ planen

 - Utvärdera resultatet

*Brainstorma med andra.

*Gör efterforskningar.

*Håll ut!

 

3. GAD-stress.

GAD (Generalized Anxiety Disorder = Generaliserat Ångetsyndrom) innebär en alldeles speciell typ av ångest och stress. Typiskt vid GAD är att vad som helst kan ge en ångest, ångesten är generell. Ett typiskt symtom på just GAD är att man oroar sig för precis allt som kanske skulle kunna hända i framtiden. Det behöver inte ens handla om att det finns någon risk att det man stressar över ska hända, men man är likväl stressad till tusen och upplever en oerhörd ångest. Det enda som då hjälper är att inte tänka för mycket på framtiden. För att lyckas med detta är det av största vikt att vara i nuet:

*Gör en sak i taget (när du äter, ät bara. När du häller upp vatten, häll bara upp vatten o.s.v)

*Gör saker långsamt och medvetet

*Gör mindre (således kan du ta dig tid att göra saker långsamt, enskilt och medvetet)

*Gör mellanrum mellan saker (planera, så att du alltid har tid att slutföra en uppgift även om den skulle råka ta längre tid än du först trott)

*Spendera åtminstone fem minuter varje dag åt att göra absolut ingenting (var tyst, fokusera på din andning)

*Sluta oroa dig för framtiden - fokusera på nuet (när du börjar oroa dig för framtiden; medvetandegör det och ta dig sen tillbaka till nutid)

*Var närvarande när du pratar med någon.

*Ät långsamt och känn alla smaker.

*Gör matlagning och städning till en sorts meditation.

 

4. HSP - stress.

HSP står för Highly Sensitive Person, och precis som gällande GAD så handlar HSP om en speciell sorts stress. Som HSP-person lägger du märke till alla små detaljer, du tar in allting och alla intryck blir till slut till stress. Då orkar man inte mer; man behöver få tömma skallen och komma bort från alla dessa intrtyck för att ladda ny energi.

*Eliminera allt som kan distrahera dig för en stund. Få egentid på hemmaplan där absolut inga måste existerar. Slappna av, andas, slut ögonen. Stäng gärna av mobilen också.

*Sov.

*Ta regelbundna pauser.

*Prata med någon (gärna någon som är i samma situation) om hur livet ser ut för dig. Det är härligt och energigivande att känna att man har någon som vet exakt vad man pratar om.

 

1. Du har "Inattention Blindness" (Uppmärksamhets-blindhet).

https://www.youtube.com/watch?v=b7LuvAM6XLg

Ovanstående länk visar ett exempel på vad s.k "Inattention Blindness" eller "Change Blindness" är för något. Det handlar om att vi missar stora förändringar inom vårt synfält. Detta har visats i flertalet experiment.

Här nedan följer ett annat klipp på ett experiment, som fick mig att skratta högt (man kan nästan tro att vi människor är korkade):

https://www.youtube.com/watch?v=vBPG_OBgTWg

2. Du läser snabbare om raderna är längre, men du föredrar kortare rader.

Forskning(1) visar på att 100 tecken per rad på en webbsida är den oprimala radlängden om syftet är att man skall läsa fort; men det är inte vad folk föredrar. Vi läser snabbare om varje radlängd består av 100 karaktärer, men vi föredrar en kort eller mediumlång radlängd på 45 - 72 tecken per rad.

3. Du kan bara minnas 3 - 4 saker i taget.

Du kan inte minnas fler än 3 - 4 saker i taget, och du minns dem bara i ca 20 sekunder, sen försvinner de ur ditt minne. Det enda du kan göra för att minnas under en längre tid är att repetera och repetera och repetera.

Vi tenderar också att gruppera information i bitar med 3 - 4 saker i varje bit.

Vissa forskare hävdar också att vi inte kan välja mellan fler än 3 - 4 saker åt gången.

4. Du föreställer dig objekt ovanifrån och tiltade (lutande).

Rita en kaffekopp - Om du ber någon att rita en bild av en kaffekopp, kommer peronen troligen rita något som liknar det här:

 

Alla ritar liknande bilder - En forskare vid namn Palmer reste runt världen och bad folk att rita en kaffekopp och bilden ovan illustrerar vad det var dessa människor ritade. Notera perspektivet på kopparna. Några få av dem är "rakt på", men de flesta är ritade ur ett perspektiv som om du vore lite ovanför koppen och tittar ner. Detta har fått namnet "Det kanoniska perspektivet"

 

5. Du fattar de flesta av dina beslut omedvetet.

Du tror gärna att när du fattar ett beslut, som exempelvis vilken TV du ska välja, så är det ett väl genomtänkt beslut. Men även om du vill tro att detta beslut är något som du valt efter att noga har tänkt igenom det, så har du fel. Detta beslut har du fattat helt omedvetet.

6. Du rekonstruerar dina minnen.

Testa det här - Tänk tillbaka på en specifik händelse för fem år sen. Kanske ett bröllop, en familjemiddag eller ett resmål du gjorde då? Vad som helst! Välj en specifik händelse och minns den. Minns människorna, vart du var och kanske till och med vilket väder det var eller vilka kläder du hade på dig.

Vi tenderar att uppleva våra minnen som små filmklipp. På grund av att vi upplever minnena så, tror vi att våra minnen lagras i evighet och aldrig förändras. Men det är inte så det är.

Våra minnen rekonstrueras nämligen varje gång vi tänker på dem. De är inte små filmklipp som lagras på specifika platser i hjärnan såsom filer på en hårddisk. De är nervgenvägar som antänds varje gång vi minns. Faktum blir då att minnen kan flrändras.

7. Du kan faktiskt inte göra flera saker samtidigt.

Jag vet att det är populärt att tro att man kan göra flera saker samtidigt, men forskningen är tydlig på denna punkt: människor kan inte göra flera saker samtidigt

Under många år har den psykologiska förskningen visat på att vi bara kan vara uppmärksamma på en sak i taget. Forskningen vissar till och med att vi bara kan vara uppmärksamma på en kognitiv sak i taget.

Vi är bra på att byta mellan olika uppgifter snabbt och tillbaka igen, och det är därför vi tror att vi gör flera saker samtidigt.

Och nu till det enda undantaget: Om du har gjort något fysiskt så många gånger att du är jäkligt bra på det, så kan du göra det samtidigt som du utför en mental uppgift samtidigt. Exempelvis så kan de flesta av oss gå och prata samtidigt.

https://www.youtube.com/watch?v=bfXZ4_rEgFE

8. Dopamin gör dig beroende av att söka efter information.

Käner du det någonsin som om du är beroende av exempelvis mejl eller att sms:a? Finner du det näst intill omöjligt att ignorera din mejl om du fått nya mejl i inboxen? Har du någonsin gått in på Google för att kolla upp information om något specifikt för att en halvtimme senare upptäcka att du suttit där och läst och letat efter information under en långt tid?

Allt ovanstående är exempel på när ditt dopaminsystem arbetar.

Man "upptäckte" dopaminet i Sverige år 1958.

Dopamin är speciellt känsligt för ledtrådar som innebär att en belöning är i ankommande: exempelvis signalen när vi får ett sms eller när vi ser att vi fått ett mejl.

 

9. Blått och rött tillsammans är jobbigt för dina ögon.

När vi ser på något som är randigt i två olika färger kan det se ut som om den ena färgen "hoppar ut" medan den andra gör det motsatta. Denna effekt är starkast när det kommer till kombonationen blått och rött.

Förutom att ränder i dessa två färger gör att det hela får mer djup, är det också irriterande och jobbigt för oss att titta på. Jag tänkte att jag först skulle välja en bild till den här punkten med ränder i blått och rött, men jag insåg direkt att varken jag eller ni skulle klara av att titta på den.

https://www.google.se/search?q=Associationismen&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=zM2nU5m6GOr64QSFoYGYDg&ved=0CAcQ_AUoAg&biw=1383&bih=665#q=red+and+blue+stripes&tbm=isch&imgdii=GqQuNt8udP6eQM%3A%3Bf1Nh-IdWtrUuSM%3A%3BGqQuNt8udP6eQM%3A

10. Du vill ha fler valmöjligheter och mer information än du faktiskt kan ta in och bearbeta.

Om du står i en gång inne på exempelvis ICA Maxi, så har du en uppsjö av produkter att välja mellan, vare sig det gäller godis, fryspåsar, toapapper eller annat. Detta är för att vi vill ha mycket att välja på.

När man har testat teorin har man lagt märke till att alldeles för många valmöjligheter får oss att inte välja alls. Vi kan fortfarande bara hantera att ha 3 - 4 olika saker att välja på åt gången.

http://www.blog.theteamw.com/2009/10/28/100-things-you-should-know-about-people-3-the-magic-number-3-or-3-to-4/

11. Anledningen till varför du inte kan sluta uppmärksamma mat, sex eller fara.

Man kan se på hjärnan som att vi egentligen har tre hjärnor. Den ena består av vårt medvetande, resonering, logiskt tänkande. Den andra bearbetar känslor, och den tredje hjärnan är den som är mest intresserad av din överlevnad.

Den tredje hjärnan i det här fallet var faktiskt den som utvecklades först och är väldigt lik den hjärna som reptiler har, vilket är orsaken till varför många väljer att kalla den för "reptilhjärnan".

Den tredje hjärnans jobb är att läsa av den miljö du är i och svara på frågorna: "Kan jag äta det? Kan jag ha sex med det? Kommer det döda mig?" Det är allt den tredje hjärnan bryr sig om; mat, sex och fara.

På grund av detta kan du inte motstå att lägga märke till mat, sex eller fara. Det spelar ingen roll hur mycket du försöker undvika det, du kommer inte lyckas.

12. När det kommer till teknologi agerar du definitivt utifrån din ålder.

Vissa av er har kanske undrat hur man gjorde för att träffas innan alla hade mobiltelefoner. Ja, vi hade vanliga telefoner och så var man hemma oftare och ringde varandra. Var inte personen hemma, så var hen inte. Mer var det inte med det. Äldre personer kan säga saker som: "Jag ska skicka ett mejl från datorn" eller: "Jag ska bara ringa ett samtal med min mobiltelefon" eller: "Jag ska bara kolla upp information om en sak på datorn". Den yngre generationen, de s.k 2000-talarna tycker att det låter konstigt. För dem är det en självklarhet att man skickar ett mejl från datorn, ringer från mobiltelefonen eller kollar upp information på datorn. Varför inte bara säga: "Jag ska bara kolla upp information om en grej"? För att de tillhör en äldre generation där informationssök ofta inte är synonymt med exempelvis Google.

 

13. Vill du ändra en dålig vana? Använd Roligt, Överraskande och en Publik.

Innan du läser vidare, titta på klippet som jag länkar till här:

https://www.youtube.com/watch?v=O3PH75lKNWk

Baserat på ovanstående klipp kommer här tre idéer om hur du kan ändra en dålig vana:

Gör det roligt - När du vill ändra en vana, ersätt den med en ny. För att kickstarta den här processen, gör den nya vanan rolig. Den nya vanan måste nog vara betydligt roligare än den gamla för att du ska känna dig lockad att testa den.

Gör den till en överraskning - Många älskar överraskningar (så länge överraskningen är positiv och rolig). Forskning visar på att överraskningar fångar människors intresse och uppmärksamhet, och får oss att förvänta oss att vad som komma skall komma vara något positivt.

Använd en publik - Låt andra få veta att du ändrar en dålig vana, och deras stöd kommer motivera dig.

14. Att läsa text online är inte roligt.

Det är skillnad på att läsa text på en dator och på att läsa på en läsplatta. Dataskärmen har en annan sorts belysning än läsplattan, och skillnaden mellan att läsa på en dator och på att läsa i exempelvis en fysisk bok är stor. När du läser en text på papper reflekteras ljuset från pappret till dina ögon.

Resultatet blir att: att läsa en text på datorn är tröttande för ögonen, och vi väljer ofta att bara läsa en del av en text på en dator i taget.

15. Om du använder sociala medier utan skratt, är du inte social.

Du är inte social bara för att du mejlar, twittrar, lämnar meddelanden på folks telefonsvarare o.s.v Du måste ge respons på det andra skriver eller säger. Visa känslor. Skratta, få andra att skratta.

Människor är sociala djur och skratt påverkar oss alla positivt.

For more reading: Laughter: A Scientific Investigation, by Robert Provine, 2001.